2016 var fortfarande ett tufft år för oss för Elin hade fortfarande sin värsta del i sin leukemibehandling kvar och hur skulle 2017 bli ? Det skulle bli året då hon skulle avsluta sin behandling och skulle allt bli som förr igen?
Januari
I januari åker vi till Stockholm och Elin får äntligen sätta i hairtalk med hätta som hon har längtat efter så länge. Det är en härlig dag som avslutas med middag och promenad på stan. Att se henne lycklig gör mig glad.
Jag är mest hemma och handlar mycket fina vårblommor och funderar mycket på hur jag ska hitta den där tokiga Lotta och den där självklara glädjen som jag haft med mig tidigare. Januari är en ganska lugn månad och jag unnar mig mycket träning, äter strikt Lchf och tar hand om tiden. Jag mår riktigt bra av det.
Mer om januari kan du läsa HÄR
Februari
I Februari hittar jag mycket glädje igen och går på tjejmiddag, bokar föreläsningar och känner driv att vilja göra saker igen. Äntligen kommer lite energi.
Jag pysslar som vanligt mycket hemma och bokar möte med Boomerang som vill börja jobba med mig.
Jag åker på spa till Tranås med familjen och har det bra. En julklapp vi gett varandra i familjen.
Elin fortsätter sina behandlingar och det går jättebra. Att rullar på som det ska och vi kan se det som är bra i allt det jobbiga. Philip lever sitt liv och längtar mest efter moppe. Tänk att man kan ha det så bra trots allt.
I orangeriet börjar vi planera för att förså och jag längtar efter våren.
Vädret är så fint så jag kan börja förbereda jorden och allt i pallkragarna.
Kalle och jag unnar oss tid tillsammans och åker på spa. Härliga dagar med mys och dricka bubbel.
Mer om Februari kan ni läsa HÄR
Mars
I mars firar vi födelsedagar, Philip fyller 15 år och får en bugrider och vi tar ofta lunch på stan och solen kommer tillbaka och det känns härligt.
Mina tomater har börjat växa i orangeriet och mina tjejer från Skåne kommer och hälsar på. Jag får hushålla med min energi lite och känner att jag orkar inte lika mycket som tidigare. Allt funkar ändå väldigt bra för jag kan styra min tid och jobba hemma.
Vi gör iordning ett sommargästrum i skolan och Philip får en fin dubbelsäng. Jag älskar alla projekt som gör att jag har saker att göra och då mår jag mycket bättre.
Mer om mars kan du läsa HÄR
April
I april kommer våren till landet och nästan all tid läggs på att vara i orangeriet och fixa i köksträdgården.
Jag driver upp massor av plantor och det är underbara dagar när vårsolen tittar fram. Jag älskar verkligen mitt liv och att jag får jobba med att kunna vara hemma och pyssla. Jag är så tacksam.
Vi åker några dagar till Högfjällshotellet och det är underbart att alla i familjen kan åka skidor igen. Jag älskar att resa med min familj. Men tyvärr blir Elin sjuk så vi kan inte åka så mycket som vi tänkt.
Elin blir inte bättre. Näsan rinner, svårt att andas , kroppen är svullen och vi får åka till sjukhuset. Elin fortsätter sina behandlingar men det känns tungt att besöka sjukhuset. Man laddar om hela tiden och vill bara att allt ska vara över men det känns lite svårare att hitta glädjen när hon inte är bra.
Vi firar Elins födelsedag, 18 år och det är en glädjens dag.
Jag köper massor av fina krukor till orangeriet och alla växter som vi driver upp där.
April avslutas med att åka till Barcelona på tjejresa som ger massor av energi. En underbar resa med tjejerna som betyder så mycket men jag blir bara så lätt trött.
Mer om april kan du läsa HÄR
Maj
Jag planterar jag häckplantor och det blir så fint.
Sedan får jag föreläsa på Asia spa igen och det känns som en seger att våga ställa sig där igen och få dela sina livserfarenheter och allt tokigt man vågat göra genom bloggen.
Jag och två tjejer till håller också storföreläsning i Höllviken och jag vågar föreläsa för 100 personer. Grymt kul och det boostar mig ännu mer. Jag känner mig på gång och våren är här.
Men sedan vänder det igen som alltid i vårt liv och Elin blir inte bättre och vi har bokat en resa till New York och vi funderar på om vi kommer kunna åka. Hon är så förkyld, svullnad runt halsen, fått tillbaka prickar m.m Jag har ringer och tjatar på sjukhuset flera gånger men eftersom proverna är bra så får vi vänta. Det är tufft.
I maj händer det mycket för oss, det frodas ute och allt grönskar och det finns massor att göra ute i trädgården.
Jag är trött och har inte lika mycket energi och funderar på vem jag är nu. Jag skriver….”Det har tagit lite tid att förstå att jag ändrat mig lite, att jag är inte som för två år sedan. Ni har ju följt mig i flera år och jag har ändrat mig många gånger med rastlösheten och nyfikenheten har alltid funnits. Just nu är den lite soft bara.”
Philip tar sin konfirmation och sedan är det äntligen dags att ge oss iväg på Elins drömresa som vi sparat till så länge. Elin har det lägsta hb på länge och något stämmer inte och är fel, men vi vill inget säga till henne och vill ge henne drömresan som hon längtat efter så länge.
New York är fantastiskt! hela familjen njuter, men kroppen är trött. Vilken stad så underbar och härlig. Elin orkar nästan allting som hon längtat efter och vi har underbara dagar tillsammans. Sista dagen får Elin vila många gånger när vi går i Central Park och hon förstår själv att någonting är fel.
Mer om maj kan du läsa HÄR
Juni
I juni är vi mest hemma. Vi grillar ofta ute och äter i vårt lilla orangeri.
Vi gjuter trappen till orangeriet och det blir så himla fint.
Jag handlar massor av växter och gör fint , fixar rabatter och försöker ha mycket kreativt men Elin är fortfarande dålig. Jag skriver ”Ibland vill jag bara sova tills allt är över” . Bloggen går däremot väldigt bra och jag kan leva på att ha den och sälja gamla reportage och fota bilder till företag.
Jag är mest bara hemma hela tiden och Philip tar examen och slutar 8:an. Min stora fina kille.
Juni fortsätter och vi är bara hemma och har det bra i trädgården. Trappen blir klar och kökstädgården är nästan färdig och jag får en ny fin bil.
Juli
I juli fortsätter barnens sommarlov och barnen är hemma med mig när jag jobbar med bloggen. I köksträdgråden frodas det ännu mer och vi sätter igång och riva vid poolen.
Före bilder
Jag tycker det är lite jobbigt att vara i sociala sammanhang men vi åker på fest till vänner i byn och har en härlig kväll. Det går ju bra att åka bort och umgås med folk men varför känns det så jobbigt innan vi ska åka?
Elin slipper äntligen hättan och kan bara ha vanligt hairtalk, det är en underbar dag för henne.
Så gör vi färdigt Kalles vinkällare som blir så hinla bra. En gammal snickarbänk blir barbord.
Sedan fortsätter vi på hela mannens semester att bygga pooldäck, så mycket jobb och som vi sliter men det blir så fint och vi är så nöjda. Kalle har sparat pengar till allt virke och jag har sparat till möbler och alla växter m.m.
Elin fortsätter med sina behandlingar och mår inte så bra. Hennes sommar som skulle komma som skulle bli den friska sommaren blev inte som vi trodde. Det känns tufft men det måste gå och snart börjar skolan igen.
Mer om juli kan du läsa HÄR
Augusti
I augusti fortsätter vi att göra klart vårt altangolv, det är min räddning att vi har så mycket kreativt att göra här hemma, men att Elin är så sjuk och det tar på oss alla psykiskt.
Jag skriver på bloggen….
För en månad sedan däremot kom jag in i ännu en svacka. Från ingenstans så ville jag inte ens träffa och ut och gå med mina närmsta vänner, inte träna och jag ville ha minst en fika om dagen ( mer sötsug) och jag ville inte ens åka iväg med familjen eller ner till byn. Jag mindes inte min kod när jag skulle ta ut pengar, jag blev väldigt glömsk och konstig. Min kropp var så trött vissa kvällar. Jag somande ofta kl 21 och kände mig helt utslagen. Detta kom bara vissa stunder under en dag eller olika dagar , men jag har aldrig upplevt det innan och det kändes väldigt jobbigt.
Jag fortsätter att göra om en rabatt när Elin och Philip börjar skolan och det blir himla fint. Sedan när äntligen semestern är slut tar de Elins alla biverkningar på allvar som hon har haft sedan april och vi får komma till sjukhuset på en massa utredningar. Man hittar ingenting och vet fortfarande inte var det är men ger Elin en allergimedicin som hjälper några veckor.
Jag skriver på bloggen…
Ska jag orka ur sängen? Man hittar inte vad felet är med Elin, varför hon är som kronisk förkyld och svullnad som hon avskyr. Att inte få se ut som man vill och inte orka göra saker tar hennes glädje och även min. Vi har gjort massor av undersökningar och tagit prover men inget visar något , tack och lov. Snart väntar röntgen på hjärta och hjärna.
Avslutar september med en resa till Österlen med mina vänner, en resa som ger massor av energi och skratt.
Mer om augusti kan du läsa HÄR
September
I september är barnen mest i skolan och jag har mer tid med mig själv. Jag fortsätter med mina egodagar med behandlingar och lunch på stan, egentid som är så värdefull. Jag fortsätter att vara mest hemma och vara skitig.
Elin orkar inte gå till skolan så mycket och det är 80 dagar kvar innan behandlingen är slut. Det är tufft och mycket oro men mellan varven är hon bra och kör på och då är livet som vanligt. Det är så nära nu.
Bloggen går jättebra och jag får bara mer och mer att göra och jag inser att jag ligger efter med massor som jag borde ta tag i. Jag börjar ta kontakt med en massa företag och höja mina priser m.m. Jag gör om bloggen och får en massa energi att ta tag i saker. Kanske är jag på gång trots allt och nu ska ju Elin gå heltid i skolan och jag ska jobba heltid med mitt företag.
Den 25 september bestämmer man sig för att avsluta Elins alla sprutor med cytostatika i ryggen, nu är det bara tabletter kvar till den 25 november. En seger för Elin som nästan är klar med sin behandling. Elin är fortfarande dålig så vi kan inte riktigt pusta ut ännu men det känns ändå fantastiskt. Hon har klarat sin behandling. Går det att förstå?
Mer om september kan du läsa HÄR
Oktober
I oktober åker Kalle och jag till Steam två nätter och har det så bra!! En helg som vi pratar ihop oss om framtid och bara unnar oss tid. Gud vad jag älskar den mannen efter allt vi varit med om. Jag är så lycklig som har min trygga och snygga man i allt.
Bloggen är omgjord jag har mycket att göra och det känns så himla bra. Jag har löst en massa med företag och ingått avtal med nya PR byråer m.m och bråkat med företag så jag ska få rätt betalt. Jag känner mig så nöjd, men jag är ofta trött.
Jag behöver inte stressa speciellt mycket men ändå skiter det sig liksom. För det mesta går det ändå toppen att ha en lista med ärenden och handla men fortfarande är mataffärer det värsta för mig.
Jag träffar massor av inspirerande människor som Jennys matblogg och Sallys hus och får ny energi och jag sätter upp planer hur jag vill fortsätta jobba. Jag åker också och föreläser i Tranås och det är så kul.
Den 25 oktober är jag på spa med min mamma och då bestämmer man sig för att avsluta Elins behandling en månad tidigare för man är rädd att alla biverkningar som hon haft sedan april är farliga för henne, Efter 2 år och 5 månader är allt över. Nu ska Elins kropp äntligen få vila och allt bli som vanligt igen.
Mer om oktober kan du läsa HÄR
November
I november så tar vi med barnen till Stockholm på lovet. Vi har inte varit borta tillsammans sedan maj och New York och vi har två mysiga dagar i Stockholm tillsammans. Älskar umgås med min familj.
Jag bestämmer mig för att försöka ge mina bloggläsare ännu mer av det lantliga som de älskar och vill bjuda på en massa mysiga julbilder. Jag är sugen på att baka igen och gör pyssel ute mellan alla samarbeten som ska fotas och hinnas med.
(Bild från våren )
Elin mår så bra och vi vill göra roliga saker tillsammans och lära oss mer om film så vi bestämmer att Elin ska vara hemma på fredagar och jobba med mig och istället gå en extra lektion på måndagar. Det känns spännande och kul och jag längtar efter att göra lite nytt i företaget nu när Elin är frisk. Nu vill jag komma igång på riktigt igen.
November är en ganska bra månad och jag lever bara på glädjen att Elin är frisk och vi tapetserar om, men det blir bara mer och mer att göra på bloggen. Det är så kul att jobba ordentligt igen även om jag inte vill åka bort så mycket. Kommer jag att orka?
November avslutas med att jag planerar upp för en massa inlägg på bloggen och sätter fart med julmyset. Att åka till Citygross känns inte alls kul och inte heller till Ica och hämta paket och åker jag till Ikea en dag så måste jag vila. Ibland känner jag mig så trött att jag inte vill träna eller åka och träffa mina vänner, men när jag är hemma då mår jag bra.
Mer om november hittar du HÄR
December
I december så vill jag så mycket. Jag vill pyssla och jag vill bjuda på en massa fina bilder och nu är Elin i skolan varje dag men det är mycket skjutsande och fortfarande prover på sjukhuset och vårdcentralen fast inte så ofta. Året efter behandlingen är över är den värsta tiden att få om det igen, men det kan vi inte tänka på nu. Jag älskar tiden vid jul och jag har längtat efter allt pyssel som är det bästa jag vet.
Även om jag gör det jag älskar så känner jag mig lite stressad. Jag klarar inte så mycket längre. Får jag vara hemma så funkar det bra men om jag åker bort blir jag trött. Jag får avboka en massa roligt för att hinna med allt jobb med bloggen och det pyssel som jag älskar. Har jag blivit dålig på att planera eller vad händer?
Vi åker på julmarknad, en middag i stan, vänner hemma och mitt bästa tjejgäng. Men jag får sånt stresspåslag och mår skit! Bara jag får vara hemma några dagar så vänder det men sedan blir det bara värre igen. Allt jobb, allt man ska göra och att åka till stan blir för mycket. Jag kan inte sortera längre och jag kan inte använda alla strategier längre. Jag kan inte leva i nuet och mår inte bra.
Veckan före jul är det fullt upp och allt som ska hinnas med och efter en dag med ärenden så kommer jag hem med hjärtklappning och blir riktigt rädd. Är det här panikångest som jag för första gången känner? Samma kväll mailar jag kuratorn på sjukhuset och berättar att jag vill komma efter jul. Allting är klart till julen och nu vet jag att jag får vara hemma länge, men kommer jag kunna koppla av?
Den kvällen lägger jag upp nya strategier , hur jag vill leva och inser att jag har inte samma energi längre. Jag måste få tid, jag måste få läka och jag måste lägga upp mitt liv på ett annat sätt. Nu har kroppen fått tid att reagera och nu visar den hur den mår.
I mellandagarna besöker jag en kurator och allting faller lite på plats. Jag ser ett samband varför jag inte mår bra och stresspåslaget är över. Nu väntar bara lugna dagar och två lugna månader med jobb. Det har vänt nu. När jag skriver det här känner jag mig riktigt glad och jag ser in i 2018 med glädje. Elin är frisk och mår bra och jag ska ge mig tid att läka. Jag ska unna mig massor av tid att bara vara om jag vill, jag ska träna om jag vill, pyssla om jag vill, resa om jag vill, jag ska sova om jag vill, jag ge mig allt som jag vet jag behöver. Jag ska strukturera upp mitt liv lite mer och jag ska inför 2018 vara snäll mot mig själv.
Gud vad jag längtar efter 2018. Första året på 4 år som Elin inte kommer ha någon behandling alls och är frisk och jag ska bara få leva utan att prestera en massa och slippa vara stark hela tiden och inte varje månad behöva ladda om.
Du är välkommen 2018
(Elins tankar och känslor är inte med, då bloggen är min och hon inte vill dela dem här)
Mer om december kan du läsa HÄR
Kram Lotta
💗
………………………….
Fina Lotta, som jag har gråtit med dig -fast på avstånd. I dina inlägg när du mår bra -har jag känt glädjen.
Hoppas att 2018 ger dig den tid och andrum som du behöver!
Gott Nytt år!
Tack för du varit med, det har varit tufft och man inser nu vad man kämpat och jobbat med sina tankar för att orka. men nu står vi här och det känns underbart. Så tacksam att Elin lever och allt gått bra. Kram Lotta
Gott nytt år till er alla❤️🎉🍾. Du skriver fantastiskt bra. Känner igen mig i många situationer. I april är Alice klar med sin leukemibehandling. Vi längtar. Ta hand om varandra. Så ser vi fram i mot 2018. Kram Birgitta ❤️❤️
Ja tänk Birgitta att nu kan du säga i år är behandlingen klar. Så skönt att Alice sluppit den där allergin Elin fick. Ett mycket tuffare år blev det och ingen som kunde hjälpa oss. Men tänk vilka tjejer vi har som klarat så mycket. Ta hand om er. Kram Lotta
♥️
Upp och ner, livet är både så underbart och så hårt. Glädjer mig med att Elins behandlingar är slut, hoppas ni får ett underbart 2018! Kram !
Gråter en smula nu vännen… vilken fin årsberättelse! Ser fram emot 2018 jag med… nu gör vi det till det bästa året någonsin! Kraaaaaaam och Gott Nytt År!
Så dålig på att kommentera men följt dig ganska länge! Vill bara önska dig och din familj ett riktigt fint och lugnt nytt år! Allt gott till er! <3
Vad ärlig du är ❤️
Önskar er allt gott!