Nu är den här påskkärringen trött och har vilat en stund och ska fortsätta ha det skönt här hemma. Den här veckan har det varit mycket kul. Det har varit en väldigt fin påsk med att träffa släktingar på båda sidor. Igår påskkalas hos mamma och bonuspappa och idag har sjungit med min kör och sedan påskkalas hos svärfar med Kalles syskon , mina barn osv
När alla började ta mat så kom påskkärringen och flög utanför och överraskade med paket till minsta barnen. Det bor en teaterapa i mig. Älskar klä ut mig och spela teater. Han kunnat ha det som jobb.
Elin hade bakat en god morotskaka med recept från Baka med Frida
Kaka: 400 g smör, 2 msk pepparkakskrydda – (uteslut nejlika för vanlig kryddning), 8 ägg, 6 dl strösocker, 6 dl finrivna morötter, 8 dl vetemjöl, 1 msk bakpulver , 1 nypa salt
Frosting: 200 g rumsvarmt smör 400 g rumsvarm färskost 3 dl florsocker 1 msk vaniljsocker
Garnering: 1 limefrukt – rivet skal
Gör så här:
Sätt ugnen på 175°c över/undervärme och klä en plåt 40×30 cm (med höga kanter) med bakplåtspapper.
Smält smöret och rör ner kryddorna.
Vispa ägg och strösocker ljust och fluffigt på hög hastighet med elvisp.
Blanda de torra ingredienserna i en skål för sig.
Tvätta morötterna ordentligt och riv dem sedan på den fina sidan av rivjänet.
Rör ner det smälta smöret, torra ingredienserna och morötterna i äggblandningen. Rör ihop med en slickepott.
Grädda i ugnen i ca. 25-30 minuter. Prova med en sticka som ska vara torr när kakan är klar. Tag ut och låt svalna helt.
Frosting: Vispa samtliga ingredienser på hög hastighet med elvisp i 5 minuter – till en lätt och fluffig frosting.
Bred frostingen på kakan och toppa med lite rivet limeskal.
Ikväll blåser det som tusan men imorgon ska det bli fint. Jag ska plantera mina blåbärsplantor och kanske åka och köpa jordgubbar. Vi får se. Skönast är att bara få vara hemma och gå och pyssla i trädgården. Bokföringen måste in också.
Nu ska jag sätta mig och skriva en liten resrutt. Nästa vecka ska jag jag åka till handelsträdgårdar och loppisar och har skaffat hundvakt. Det blir en rolig dag.
Min fina svärmor. Jag har tänkte hela dagen att jag vill skriva om dig, men jag vet inte hur jag ska börja. Orden stockar sig i halsen och tårarna rinner nedför mina kinder.
Du var färg för mig, trygghet, generositet, lugn, kärlek. Du lös upp ett rum, men aldrig högfärdig eller märkvärdig. Du bara gav och förväntade dig inget tillbaka.
Du gav oss högtider med fina dukade bord, presenter, mycket mat och hembakade kakor, fester och såg till att vi samlades tillsammans. Du var mittpunkten tillsammans med svärfar och vi var runt omkring dig. Ingen kunde styra fester som min svärmor. Du älskade också stillheten, att vara hemma, tacksam för lite.
Till dig kunde alla gå för att prata, du var den som ställde frågor, som alltid tog dig tiden att lyssna. Du såg alla, du kunde hålla hemligheter och hos dig visste man att dit kunde man alltid komma. Du var den som fick mig till sjukhuset när jag blev väldigt sjuk, när ingen annan kunde nå mig.
Min man ringde dig varje dag han åkte hem från jobbet. Sista åren frågade jag alltid när han kom hem… Hur är det med din mamma? För mig var du odödlig, den starka som aldrig var sjuk, som levde hälsosamt och kunde lyfta tungt och som gick snabbast av oss alla…..men du fick cancer.
Du kämpade i flera år, in i det sista men när du fick veta att nu finns inget mer att göra så släppte du taget. Somnade in med alla dina kära omkring dig, lugnt och stilla i hemmet som du älskade så mycket. Jag fick lära känna dig i hela min mans vuxna liv, farmor till mina barn.
Du kommer vara så oerhört saknad, men jag ser så mycket av dig i min man och i mina barn. Du lever vidare i dem. En dag ses vi igen, jag ska fortsätta be de kvällsböner du bad för oss.
Det var mycket som förändrades efter Elins sjukdom. Vi förändrades. Vi blev inte odödliga längre och förstod att vi har bara varandra den här korta tiden på jorden. De sista åren så höjer vi rösten väldigt sällan. Jag har svårt för att höja rösten, bli arg, skälla, anklaga osv Det känns helt enkelt som det inte finns tid för det och det behövs inte.
Jag är inte den lättaste att leva med och inte Kalle heller men jag har lärt mig att inte gå igång på saker. Förr kunde vi skälla mer, tjata om saker osv men det gör nästan aldrig längre. Vi drar inte gång bråk, vi tjatar inte, vi gäller inte på varandra osv Det är väldigt, väldigt sällan vi höjer rösten eller blir arga på varandra. När vi var unga då var det inte alls så. Livet lär en vad som är viktigt.
Min terapeut har sagt att det är inte farligt att bli arg och skrika ibland , men jag känner mest bara att det finns inget att vara arg på. Mitt liv tillsammans med Kalle har aldrig varit så enkelt som nu. Vi har våra erfarenheter i ryggsäcken som gör att vi känner lika för så mycket. Vi har ungefär samma energi, ibland när någon mår sämre drar den andra osv Vi kompletterar varandra och vi bryr oss om varandras bästa. Sedan tycker vi om att göra saker tillsammans. Vårt förhållande blev så enkelt. Även om Elins sjukdom var den hårdaste prövningen för oss och sedan min utmattning och depression så är vi nu på en väldigt fin plats i livet. Om nu Kalle tjatar om någonting så är det för jag är slarvig och om det någon gång blir hetsigt mellan oss så är det när vi sa bära saker som tex flytten och vi var trötta. Vi orkar inte på samma sätt längre och kräver en helt annan vila.
Vi har gått igenom och gjort allt tillsammans. Vi kan prata om precis allt, han lyssnar på alla mina tankar och känslor. Jag är så tacksam för Kalle. Man vet ingenting om hur mycket tid man har tillsammans, jag vet bara nu att jag är inte odödlig så jag måste verkligen ta tillvara på stunderna med honom varje dag.
På jobbet har vi fått så mycket snygga kläder som skinnjackor i brunt och svart som jag blev förtjust i.
När jag kom hem bytte jag kläder för att gå ut och grilla med gänget. Elin och sambo och Philip med kompis. Kalle brassade på massor av korv i solskenet.
Väldigt härligt med sol utmed husväggen. Nu har vi äntligen sol på flotten igen och kommer ha till november.
Det var allt lite blåsigt och kallt också så allas luvor åkte upp på huvudet.
När vi kom in så bakade Elin och jag kladdkaka
Elin hade med sig deras katt Lilla My som inte är så liten längre
Jag dukade runt runda bordet och killarna lagade mat. Det blev grekiskt som jag önskat till kalasmiddag.
När vi vaknade idag gick vi ut i hagen med djuren. Älskar den fina hagen som ligger precis vid vårt hus och ner till sjön.
Djuren går bra tillsammans och alla människor funkar också bra ihop. Jag brukar gå ifrån och vila en stund osv. Vi har skapat ett liv som vi klarar av och mår bra av.
Jag fick så fina presenter av Elin , en fin och mjuk ögonmask. Jag älskar ju ögonmask och sedan hade handlat en till så fin present som jag redan har men en annan färg HÄR. Så nu behöver jag inte köpa väskor på länge, både en beige och en svart så nu kan jag ha en som matchar till allt. Har ju önskat mig väska med snyggt band.
Nu ska jag lata mig, väntar mycket jobb framöver och imorgon min riktiga födelsedag.
Kram Lotta
Kaffemaskin som vi har HÄR, har denna HÄR också och HÄR
Hela dagen har gått innan jag kom igång med ett blogginlägg, ja så kan det vara när man har en skön söndag. Vi har haft sol och vill bara vara hemma så vi tog Pettson och gick ut i skogen. Älskar att bo på landet och nära skogen.
Det blev en del på Östgötaleden och sedan grusvägar så 9 km promenad. Jag har ju en gammal hälsporre eller vad det nu är så ont i hälen får jag lite men annars magi för kroppen och huvudet.
Jag gick in och hamnade i sängen i Sjöstugan när Kalle gjorde mat på elden utanför. Vila du sa han snällt.
Skönt trött i kroppen och med en liten katt som spinner.
Nu ska vi äta och kolla lite tv och fortsätta lata oss. Jag har sovit en sväng och plockat lite ordning men inte mer än så har hänt idag.
Nu blir Kalle galen om jag inte kommer när han lagat mat, så jag säger hej och så får jag återkomma imorgon igen
Jag är ledig idag så jag hinner skriva lite mer till er då. Man måste ha tid för att hinna tänka en tanke klart och för orden ska komma ner på pränt. Jag brukar försöka dela mina erfarenheter om livet här, mitt liv som inte ser ut som någon annans men kan vara till hjälp för någon annan. Jag får nya följare på blogg och instagram som ställer frågor så idag skriver jag lite mer till er.
Många frågar mig hur jag har kunnat komma tillbaka från min utmattning. Jag skulle vilja säga att jag är inte tillbaka utan jag är på en helt annan väg, en helt annan Lotta med helt andra värderingar och tankar om livet. När jag var runt 40 så ville jag så mycket, jag hade så mycket energi och drömmar. Genom bloggen kunde jag processa och förverkliga dessa och leva det liv som jag längtande efter då.
Då ville jag bli hon som tränade, som reste och upplevde, drev eget företag, vågade göra galna saker, ha ett fint hem. Jag ville gärna identifiera mig med henne, kvinnan som hade en sommarstuga på kusten som hon åkte till på helgerna. Jag längtade så mycket efter att bo vid vatten. Hon var var väldigt mycket, orkade väldigt mycket och hade ett jäkligt kul liv. Så blev det också i många år och så levde jag och strävade efter att vara den sortens kvinna.
Efter Elins leukemi trodde jag att jag var samma person. Att jag bara kunde hoppa på det livet igen men allt var annorlunda. Jag var annorlunda, Kalle var annorlunda, barnen hade blivit äldre och gått igenom en kris tillsammans och jag och Kalle var helt slut på energi. Men det förstod vi inte då utan långt senare. När vi kom hit till nya huset så föll allt och allt kom på löpande band. Posttraumatisk stress, utmattning, depression osv Jag vet när jag var som mest sjuk och varit inlagd på sjukhus och kom hem så sa jag till min dotter Vad ska vi göra nu? Hon säger …vi ska inte göra någonting. Min hjärna och kropp hade varit i högvarv så många år så jag förstod inte någonting. Jag måste ju göra någonting, det hade varit så mycket stresspåslag i så många år och jag hade alltid varit på väg.
Jag hade också sådan otur att träffa på den där coachen i allt, som använde fruktansvärda metoder, som hade följt mig länge och som utnyttjade min situation till att synas själv. Det är en egen liten historia, men det var då jag föll in i den där djupa depressionen som jag också lyckades vända.
Å hur vände det? När det var som värst så hade jag Kalle här hemma som tog hand om mig varje dag. Han jobbade hemma och såg till mig så jag kom upp och åt osv. Sedan åt jag också medicin ett kort tag för att få lite hjälp på vägen. Först fick jag fel typ av medicin så jag blev bara sämre och sämre sedan när det blev rätt började det äntligen vända. Tack vare Kalle som tjatade och var på sjukvården. Jag har min kära man att tacka för så mycket, hade jag inte haft honom vet jag inte hur det hade gått. Jag hade också skapat mycket oreda under min depression och gjort många människor ledsna på ett sätt som inte är jag och med metoder som den så den där ”coachen” ledde mig in på. Allt det var jag tvungen att bearbeta genom psykolog och försöka reda ut.
Men sedan började det egna arbetat att hitta mig igen, den nya Lotta som jag blivit efter cancer och som jobbat för mycket under och Elins leukemi. Vem var jag nu? Jag fann henne igen genom att ge mig tid att bara vara, acceptera att jag var sjuk, bearbeta det som hänt men också förstå att lycklig och må bra blir man genom de enkla sakerna i livet. Jag bär redan på allt som jag behöver inom mig, jag ska hitta vem jag är nu genom att aktivt jobba med mina tankar men också genom att få vara sjukskriven och inte prestera. Jag ska inte vilja vara någon mer än mig själv.
Under min utmattning hade jag slutat umgås med så många människor för jag inte orkade men nu kunde jag börja vara social igen små stunder. Jag tog tag i samtal, sa förlåt och fick råd av min psykolog hur jag kunde gå vidare. Jag skaffade mig nya intressen som kören och keramiken och när jag blev ännu bättre skaffade jag mig ett nytt jobb. Jag bearbetade elaka påhopp och kommentarer som jag fått genom åren från mina läsare. Jag förstod att jag kan göra allt men in mindre skala men i små steg. Jag har lagt mycket tid i min trädgård, i naturen och med promenader och samtal med mina närmsta vänner och jag har ältat och pratat om ALLT med min bästa Kalle.
Den stora resan har varit att känna inåt. Vad orkar jag och vill göra nu? Vilka vill jag umgås med, vad vill jag göra ? Den stora lärdomen är att jag kan skapa ett liv helt utifrån mina/våra önskningar och inte vad samhället säger är ett rätt och lyckat liv. Eller vad mamma tycker, eller titta hur andra människor lever.
Vi kan bo i en stuga, vi behöver inte umgås med alla människor för den energin har jag inte längre. Jag hittade tillbaka till det vardagliga och enkla. Små saker som ger trygghet och glädje och lämnade den där Lotta bara strävar högt och vill mycket. Hon fanns heller inte längre kvar och jag vågade ta steget att börja om fast det fanns människor som inte ville vi skulle flytta.
Livet har gett mig många erfarenheter och att börja om vid 50 år på en ny plats, med ett nytt tänk, med att äga mindre, göra mindre och bara ha det vanliga omkring sig har gjort mitt liv så enkelt och skönt. Jag har hittat mig igen, det jag gillar, det som gör mig glad och den jag vill vara och har ett mycket rikt liv men mycket mindre på sätt och vis. Jag har lärt mig att säga nej, säga ifrån och accepterar inget som skaver. Jag har en helt annan acceptans, jag behöver tid och vet att en utmattning tar tid och det blir aldrig som det var förr igen. Men. Livet blev så bra, så himla bra och jag är så tacksam att livsglädjen kom tillbaka igen. Jag älskar att vara jag igen och jag orkar duger, så jäkla bra! Livet blev något helt annat och väldigt bra.
Tack till er att ni finns med på min resa genom livet, nu ska jag fixa ordning mig här och till stan
Kikar in men vill bara berätta att jag är sjuk, 39 graders feber inatt så slut som artist kan man säga.
Kom hem och skulle vara ledig men istället är det viloläge. Jag är sjuk så sällan så inget synd om mig, bara att vila och sova så blir man pigg igen. Sonen fick först, sedan jag och nu mår Kalle dåligt. Man kan tro det är covid för det sitter lite på andningen känner jag.
Kalle fixade grillat när jag kom hem och igår var sonen här och gjorde tre rätters så ätit gott har jag. Igår köpte vi linoljefärg och lite annat så vi kan fortsätta med bygget men nu får det vila lite.
Elin och jag är så nöjda med vår födelsedagsfest. Det blev så mysigt och att vi kunde vara i trädgården. Jag fyllde 50 år i februari och Elin fyllde 25 år i april men det fick bli en sommarfest.
När 45 personer dundrar in i trädgården känner man wow så många vi blev. Räcker maten, har vi tillräckligt av allt och ja det hade vi 🥰 när de står där borta så blir man så glad av att se alla.
Fest med släktingar och mina/våra närmsta vänner för sedan fick vi inte plats mer än så.
Våran Philip lagade all maten. Han är så duktig, men vill inte vara med på bild så mycket. Jag sa en pastasallad och en bulgursallad, melonsallad osv Så säger han vad jag ska köpa så fixar han maten. Ska se om jag kan skriva ner lite mer vad han hade i en annan gång, men han får till så goda smaker.
Den minsta i familjen på Kalles sida kom, han är ju allas gullegris.
De tre minsta på min sida hade ett eget litet kalasbord. Hur söta 🥰
Elin dansade dansen drömmen om Elin, precis som hon gjorde med Erik när vi gifte oss. Då var hon lite mindre bara .
Fika hade vi såklart med tårtor och kakor av lite olika sorter. Både svärmor och mamma hade bakat.
Å här har vi både mamma, bonuspappa, min svärmor och farfar och pappa. Det här är ju så härligt för oss att alla kunde komma.
Philip han är så duktig på att göra folk glada, sjunger och fixar. Elins pojkvän hjälpte oss att bära bord osv. Alla behövs för man ska orka och det här fina gänget får jag snart åka till Kroatien med. Så tacksam för min familj.
Vi fick så mycket fina presenter. Jag glömde fota alla presenter men det här var bara en del av allt.
Vår trubadur spelade långt in på småtimmarna. Vi är så tacksamma och glada att det blev så fint väder och allt gick så bra. Nu latar jag mig och nästa vecka ska jag jobba 4 dagar i klädaffären igen.
Skönt att sitta en stund ikväll för det har det inte blivit så mycket denna veckan men nu är festen klar och jag är så stolt och glad att jag klarade det och allt gick så bra.
Jag har inte glömt bort er men men min helg ha varit så rolig och skön så det blev ett sent blogginlägg idag. I fredags var jag och firade min svärmor. Kalle har jobbat borta i 2.5 vecka nu men på väg hem men jag träffade släkten och mina barn som var där.
Sedan har jag vattnat en hel del så allt ska ta sig som jag planterat. Jag är bortskämd med att min man vattnar och lagar mat ,men jag har klarat mig bra tycker jag. Inte så noga med mat när man är ensam.
I lördags sjöng jag med min älskade kör och då kom mamma, bästis , bonuspappa och så Elin och lyssnade. Det var så roligt att sjunga och extra kul med fullsatt kyrka.
Min bästis är en av de finaste människor som finns. Så klok och varm och vi har känt varandra och varit närmsta vänner sedan vi var små.
Elin och jag satte oss på bryggan på kvällen och åt plockmat, sedan gick vi in och tittade lite på Wahlgrens värld innan vi somnade.
Idag började vi morsdag med att Elin la ut världens finaste reel på instagram med vad hon tycker om sin mamma. Känslosamt när man gått igenom så mycket och är som bästa vänner.
Efter frukosten väntade lite utflykt.
Vi åkte till Valö där det var en liten hantverksmarknad och öppet för lunch för dagen för sommarsäsongen.
När vi hade varit ute och gått med hunden var det dags att träffa mamma och fira morsdag med konsert. Mamma älskar fart och fläkt och roligt att träffas två dagar på raken.
Bästa bonuspappa som ställer upp och alltid är med. Världens bästa är han också precis som mamma.
Vi hade köpt biljetter till Peter , Bruno och Matilda i Tidersrum kyrka och det var magiskt bra. Min son var också medbjuden men han är inte lika intresserad av en heldag med sin mamma och utflykter och konserter men vi sågs ju i onsdags och i fredags 🙂
Nu har jag landat här hemma med djuren och ska lata mig lite. Jag har två veckor till som jag ska jobba av saker här hemma i företaget. Det är ju så fint väder bara så man vill helst vara ute så mycket som går.
Igår hade jag en sådan fin och härlig 50 års dag. Blev väckt och firad med paket, blommor och frukost och det bästa att ha familjen omkring sig.
Elin hade fixat en så vacker blombukett som hon bestämt hur den skulle se ut.
Det har varit så skönt att få ha semester och ledigt med familjen och få återuppleva allt här uppe som vi även gjort när barnen var små. Vi bor i Tandådalen Solbacken View och har hyrt en lägenhet som är jättefin med braskamin och bastu.
Alla åker slalom och alla ni som kör slalom med familjen vet ju hur kul det är att göra det tillsammans. Sedan har vi lite olika energi så då sätter vi oss utmed en husvägg och tar en drink eller så går vi hem och vilar oss osv.
Ni är så många som skrivet till mig och jag har blivit så firad. Tack snälla till er alla, jag känner mig så tacksam och glad 💕
Igår var vi i hundfjället och åt lunch på Pontus. Det blev buffé och ett glas bubbel.
På kvällen var vi på Harrys och åt mat så nu har festat ordentligt och jag hade en sådan toppendag.
Jag fick en resa av familjen och ett smycke, så när det passar framöver bär det av till varmare breddgrader.
Åter igen tusen tack för alla era hälsningar. Ni är så snälla och fina 💕.
