Det är inte lika lätt för andra förstå den där glädjen som jag känner för småsaker som Elin klarar av. För det flesta är det vardag, men varje gång hon och hennes bror kommer iväg på tex. roliga saker så är det som hjärtat hoppar lite extra slag. Igår var de på bio, båda två. För en vecka sedan hade hon ont, ont i kroppen och svårt att gå och igår var hon på bio. Så många gånger Elin varit iväg på bio och varit så sjuk, tagit morfin, fått näsblod, åkt rullstol osv men igår var hon pigg. Det är konstigt att man ofta fokuserar och minns de där jobbiga sakerna, nu har hon varit ”frisk” och pigg så mycket så nu behöver vi inte tänka på det där tunga lika mycket, men kroppen och huvudet minns.
Varje gång vi kommer iväg det blir nästan som förr, när vi får känna oss som en frisk familj så blir jag så lycklig. Jag vill att de ska känna livet, glädje. Få smaka på allt igen som känns som det friska, skratta, upptäcka. Jag har sett henne så många dagar under ett år i värk, jag har sett lillebror hur han lider när han ser på henne. Jag måste få se dem glada så mycket som bara går, annars orkar jag inte alla dessa tunga dagar. Igår var en fin dag och idag ska vi iväg på roligheter och ännu mer glädje. Det känns bra att min man kommer hem idag för han förstår det där också med småsaker och vi kan prata om sånt varje dag. För honom behöver jag inte känna mig knäpp , han känner precis som jag. Han ser också de små sakerna som betyder att vi nästan är tillbaka där vi var förr.
Igår när jag lämnat ungarna på bio åkte jag hem och gjorde chevresallad. Älskar det. Till det behövs sallad, chevre, rödbeter, honung, balsamvinäger, salt och valnötter. Jag brukar sätta in chevren i ugnen med en klick honung på och så rödbeterna så de blir varma. Sedan lägger jag det på salladen, häller över nötterna och rimlar lite balsamvinäger och flingsalt . Mums så gott!
Hoppas ni har en fin dag!
Kram Lotta
