Mobil slide-in-meny demo | 13 Pixlar
header



Det är över nu, inga mer behandlingar, inga mer sprutor eller dropp med cytostatika




 
Den här stunden nu när jag skriver det här känns overklig. Den skulle komma om två månader men den kom idag. Jag satt på sjukhuset i eftermiddag och Elin skulle sövas ner för näst sista gången trodde vi. Sprutan i ryggen som är den 23.e gången med cytostatika och nedsövning och bara en av allt hon gått igenom.
 
Efter det var gjort fick Elin ligga högt med fötterna i sängen så vätskan rinner ner mot hjärnan. Sedan sov hon som hon brukar efter varit nedsövd och vaknade inte förrän en timma senare. Doktorn kom in och satte sig på en stol och så sa han  -Du kommer inte behöva ta sista sprutan i ryggen Elin. Det här är den sista, den ligger så sent i behandlingen så vi anser inte att du behöver den. Så nu Elin har du bara tabletter kvar i två månader. Behandlingen med sprutor och dropp är över nu.
 
Förstår ni? Efter 2 år och 4 månader så är det äntligen slut med sprutor och dropp och den dagen är idag. Det kommer ta ett tag innan det här lägger sig i tanken och i hjärtat. Jag har som en klump i halsen och skulle kunna sätta mig och gråta några timmar, men just nu väljer jag att le. Hon ska bara äta tabletter till den 20 nov så är allt helt över. Inga mer sprutor i ryggen som ger biverkningar, inte tappa ögonfransar, inga mer prickar på kroppen osv . Det är klart nu, vi är färdiga med de där epiduralsprutorna.
 
 
Elin var trött på vägen hem, vi var och handlade mat och så satte hon på musik i bilen
 
We are the champions, my friends
And we'll keep on fighting till the end
We are the champions
We are the champions
No time for losers
'Cause we are the champions
Of the world
 
översatt
 
Vi är vinnarna mina vänner
Och vi fortsätter att kämpa till slutet
Vi är vinnarna
Vi är vinnarna
Ingen tid för förlorare
För vi är mästarna
Av världen
 
Så fortsatte hon med låt och efter låt så sjöng vi hela vägen hem. Hemma gick solen ner över hagen, det känns som den solen lös för oss ikväll. 
 
 
Nu ska vi ta hand om de här dagarna när Elins kropp kommer bli starkare och starkare och snart även försvinner tabletterna. Det finns en liten risk att få om leukemin, men vi kommer inte att gå tänka på det. Vi ska välja att varje dag gå upp ur sängen på morgonen och tacka för alla de minuter, dagar och år vi får vara här. Tilllsammans.
 
 
 
 
Det finns så många föräldrar som inte får uppleva detta, mitt hjärta och mina tankar finns hos dem. Jag är så tacksam över Elins kropp klarade av alla sprutor och dropp, det känns som det är ett lotteri. Det spelar ingen roll om man kämpar, många alldeles för många barn och ungdomar dör fast de kämpar ihjäl sig. Cancer bryr sig inte om sånt, cancer tar makten och sprider sig. 
 
 
Vi vet inget om framtiden men en sak är säker, vi ska välja glädje det kan jag lova er och den här resan har gett oss så mycket erfarenhet som vi bär med oss. Tack alla ni som finns med oss och funnits med oss i flera år. Nu hoppas jag att vi får vila mer och mer ifrån det här och uppleva allt som som vi tar som självklart att få uppleva. Livet. 
 
Kram Lotta

Hairtalkextensions före och efter




 
 
Elins egna hår, så tjockt och lockigt
 
Under Elins cancerbehandling så har det här med håret varit en historia i sig. Att vara 16 år in i vuxenlivet då man ska hitta sin självkänsla, sin personlighet börja sista året på högstadiet och då mista sitt hår och hela sitt utseende har varit så svårt. Att se henne titta i spegeln och se att hon verkligen kämpar med att våga vara den är och våga göra saker men sakna sitt utseende och den hon är på riktigt. Det har varit tungt. 
 
 
 
Under dessa två år har Elin haft så många ansikten. Smal, rund, svullen, kort hår, inget hår, peruk, hätta, hairtalk, osv och hela resan fram till nu har ju varit att upprätthålla Elins egenvärde och självkänsla genom hela cancern och att hon ska komma ut på andra sidan och fortfarande tycka om den hon är. När håret kom tillbaka så fick hon tappa den en andra gång igen och så börja om. Sedan alla smärtor och allt som hon inte kunnat göra på det. 
 
 
Varje dag har vi försökt att se det som är bra och att hon ska vara trygg och fortsätta leva och våga visa sig. Såklart har det varit tårar när Elin saknat att bara vara som alla andra, att kunna få se ut som den hon är innan cancer och kunna göra saker som sina kompisar kan men hon inte orkat. 
 
Amanda på Leanders sa att nu kör vi! Nu är Elins hår så långt så vi kan sätta i vanligt hairtalk 40 cm och hon kan få sitt långa hår som vilken annan människa som helst. Ja ni ser detta fantastiska hår på många av våra artister, bloggare osv Håret är skonsamt tejphår och fairtrademärkt och låter det vanliga håret vila under tiden. Man måste dock gå och sätta om det var 5:e vecka. 
 
 
Den här bilden är från slutet av augusti förra året då Elin var klar med sin värsta behandlingstid och började gymnasiet och fick gå till skolan i sin mössa. Det var tufft för henne men hon gjorde det. 
 
 
Den här bilden är från idag ett år senare
 
När håret kom på blev Elin sig själv igen. Den där glimten i ögonen, känslan att känna sig vuxen och känna igen den man är. När man känner sig trygg och fin så kommer allt annat automatiskt. För mig är det som att köpa psykologtid fast hon köpt hår. I somras var det inte bra när Elin var så sjuk, men nu är nästan all svullnad borta, förkylningen är borta och prickarna är nästan borta och nu får hon vara sig själv igen och energin är tillbaka. Vi behöver ingen psykolog just nu. Känslan, glädjen, piggheten och utseendet är tillbaka och ikväll ska den här pinglan till en kompis och på lördag ska hon på fest. Det finns mycket att ta igen för henne, jag älskar se henne må så här bra nu och vågar ta för sig och leva och inte sitta hemma i sängen sjuk. Hon är äldre nu och även starkare. Det är livet för en mamma en fredag i regnet.  
 
Håret fick hon ta av sina sparpengar denna gång. 5 paket 40 cm kostade 8000 kr. Väldigt mycket pengar, men Elin kommer få pengar på försäkring i framtiden osv så för henne är detta en investering i sig själv. Tyvärr är inte Studio Leander anslutna till Linköpings sjukhus så vi kan inte få bidraget som man annars får för peruker och hår varje år under behandlingen.
 
Ha det fint och tack alla ni som skrivit så mycket gulligt om oss och Elin under hennes sjukdom. Ni är guld värda!
 
Kram Lotta
 
 

När huvudet vill men inte kroppen




 
Det är mindre än 80 dagar kvar på Elins behandling men det är tufft, lågt hb och biverkningar. Det är inte lätt att alltid kämpa på när kroppen inte vill. Imorgon är kanske en bättre dag, snart snart är det slut på mediciner. Jag är så tacksam att jag kan jobba hemma när livet är så här. Vi får ta hand om dagen här hemma. Man måste bara ta en dag i taget och landa i känslan allt blir bra.
 
Kram Lotta 
VÄLKOMMEN!







Välkommen till Fyra årstider - mitt liv på landet. Här vill jag bjuda på inspiration och en stunds avkoppling. Kika runt och inspireras av inredning, lantlivet, vad jag hittar på om dagarna i mitt arbete som fotograf och influencers. Ta del av erbjudanden och tips på en av Sveriges största bloggar inom Hus och hem.

Vill du komma i kontakt med mig så finns jag på mailen : info.fyraarstider@gmail.com






Är du intresserad av min bok maila:info.fyraarstider@gmail.com











Lantliv & Trädgård

Skönhet

Orangeri & Köksträdgård

Inredning

Årstider

Hälsa




















Allmänt
Altan mot pool
Badrum
Bakning
Blommor
Bok
Butiker
Cancer
Findus
Fotografering
Föreläsare
Företaget
Hall
Hälsa
Hönshus
Höst
Inredning
Jag och familjen
Jul
Kontor
Kök
Lantliv
Matlagning
Matsal
Min dag
Orangeri & Köksträdgård
Pool & Altan
Reportage
Resor
Safta och sylta
Samarbeten
Skafferi
Skönhet
Sommar
Sommarstuga
Sovrum
Tankar om livet
Tonårsrum
Trädgård
Trädkojan
Tvrum
Tävling
Uterum
Uthus
Vardagsrum
Verkstad
Vinkällare
Vinter
Vår
Årskrönika





























TOTALT ANTAL BESÖKARE: BESÖKARE ONLINE BESÖKARE IDAG


Hem & Trädgård

Allmänt

Allmänt





RSS 2.0