Lotta, jag undrar om du skulle kunna skriva lite mer om när du började äta LCHF. Jag och min man ska börja den 1 feb har vi bestämt. Just nu har vi en övergångstid när vi läser på, testar och förbereder oss mentalt. Vad var svårt och vad var lätt i början och efter ett tag tycker du?
Jag har ju skrivit en del om detta men ni är många nya läsare, närmare 1000 om dagen sista tiden så nu kommer lite mer tankar omkring det.
Jag började med lchf juni 2012. I mars hade vi varit i fjällen och jag hade dålig kondis och kunde inte knäppa mina pjäxor, det kändes som jag förverkligat så mycket i mitt liv men inte kosten. Jag hade jobbat mycket med att få mitt företag att rulla och inte prioriterat mig. För mig har aldrig utseendet varit så viktigt, jag hade ingen längtan efter en smalare kropp eller få motion då ( bara till mitt bröllop då jag gick ner närmare 20 kilo) Men jag började känna efter 35 år att jag var trött på den där runda Lotta, jag längtade efter att vara en annan person. Jag hade mest bara varit mamma, nu var det dags för en annan person att ta plats. Jag längtade efter att kunna köpa en klänning som bara satt bra och fint.
I juni 2012 bestämmer jag mig på en resa till Dalarna att nu är det dags. Min man hade varit hos sin mamma och pappa som börjat äta lchf och de mådde så bra. Jag kunde ingenting om lchf då, men min man som lagar mest mat här hemma hos oss hade läst på och jag äter gärna hans mat. Jag hade slutat på förksolan och körde bara mitt företag och kunde styra min mat som jag ville och mina tider.
Så vi började ta bort kolhydrater och lägga till mer fett. Sluta med allt sött osv. Vi lagar samma mat som innan men vi har ett helt annat tänk. Barnen väljer ibland att äta utan kolhydrater , vi köper nästan bara kravmärkt, äter mer fisk och skaldjur osv. Min man äter oftast utan kolhydrater hemma, men inte på jobbet. Barnen får välja som de vill. Vi äter mycket mindre sött.
En måltid för mig i början av lchf var
Frukost: turkisk youghurt, hallon, ägg, skagenröra, skinka,ost , 1 st finn crisp. Ibland allt , ibland bara något.
Lunch : Fisk eller kött, sallad eller kokta grönsaker och 1 dl fet sås, soppa, eller all möjlig mat utan massa kolhydrater.
Middag: Samma som lunchen
Om jag blev sugen kunde jag unna mig en mörk ruta choklad till kaffet, men väldigt sällan fikabröd och inget vanligt godis alls. Nötter började jag tåla efter ca 6 månader, det hade jag varit allergisk mot i hela mitt liv men det försvann. Så åt jag strikt i 6 månader ungefär för att kroppen skulle bli av med sug och att jag fort skulle se att kilona försvann. I början är det viktigt med de där kilona 🙂 Jag har däremot aldrig brytt mig om kryddor och sånt som man har i maten för det ska smaka, så några kolhydrater har jag alltid fått i mig ändå. Alltid grädde i kaffet.
Om vi var bortbjudna så försökte jag äta lchf, men tog det som bjöds. Jag började också röra på mig tre dagar i veckan, gick en promenad, simmade eller sprang 1 km max. Jag upptäckte att den nya kosten och motion gjorde att jag gick ner i vikt även om jag åt någon enstaka måltid med kolhydrater borta. För en del vet jag nu att det inte funkar. En del människor får sug efter en måltid med kolhydrater eller socker så har det aldrig varit för mig. Kosten gick enkelt , men träningen var inte alltid roligt.
De första veckorna var jag så taggad men kroppen var lite trött, lite ont i huvudet. Men när det försvann var det en välsignelse. Efter 3 veckor hade suget försvunnit. Fantastisk känsla! Med lchf får jag äta massor av god mat och jag har inte sötsug. Det kändes som detta passade min kropp , jag var fri från mitt sötsug. När jag började träna så fick jag endofiner också och blev så mycket mer lycklig som person.
Under mitt första år så affirmerade jag mycket, tex. sa till mig själv ”du är en träningstjej”, du är en tjej som tycker om att röra på dig”. Jag hade bilder som mål så varje gång jag sprang så kom de bilderna upp. Jag gav mig ofta belöning som en fin sak, eller snygga kläder.
Att äta lchf är enkelt, bara ta bort pasta, ris, potatis, bröd, sötsaker och äta färre med frukt. Numera är ost det som är min lyx. En mörkchokladbit. Vi lagar ingen speciell lchf mat alls så det är inte svårt.
Efter ett år kom jag in i en kris då hade jag gått ner 10 kilo och kände inte igen den personen i spegeln. Jag ville leva livet igen, den såkallade 40 års krisen kom 2 år för tidigt. Jag har alltid varit en person som tycker om den jag är, vet vad jag vill osv och helt plötsligt så kände jag inte igen mig, vad visste inte vem jag var längre. Jag hade fått så mycket livsglädje, mer galen. Min tid var här och jag ville leva livet. I krisen så fick jag bestämma mig att ge den kärleken på nytt till min man och numera har vi en härligare och tokigare relation och jag är en människa som lever i nuet.
För mig tog det 2.5 år att gå ner 18 kilo (vet inte exakt vad jag vägde när jag började för jag vägde mig aldrig då). Då hade jag ätit lchf och rört på mig 3 dagar i veckan. Så det går inte på en dag direkt. Man måste fortsätta och fortsätta. Man kommer i platåer när vikten står helt still, det kan gå månader , man ska mäta sig då och inte väga sig. De sista kilona har suttit som berget. Jag är 157 lång och jag behöver inte bli pinnsmal men jag gillade min kropp när den vägde mellan 60-62, så nu har jag 2 kilo kvar ner till det efter jag gick upp när Elin varit sjuk.
Jag skrev tidigare idag om lust, när det kommer till träning och kost kan jag tyvärr inte tänka LUST, då måste jag tänka BARA GÖR DET. Jag vet att jag mår bra av att springa, det skittråkigt ibland och inte alls kul, men bara gör det! Lika med kosten, jag tycker att socker har varit sååå gott. Jag har varit sockerberoende men jag KAN INTE äta socker för då blir jag större och mår sämre och min kropp klarar inte det. Min man kan äta allt, han går inte upp en massa av det, men våra kroppar är olika. Min tål inte socker och kolhydrater det är om en drog för mig. När man tränat tillräckligt länge och ofta så blir det även lust ibland, åtminstone när man gjort det. Jag saknar inte massa fikabröd och vanligt godis längre.
Den senaste tiden har min frukost bara varit två ägg i veckorna, och sedan lunch och middag som jag skrev innan. På helgerna äter vi godare frukost och middagar och är jag bortbjuden äter jag vilken mat som helst.
De senaste veckorna när jag vill få bort mina extrakilon så äter jag:
Fasta fram till lunch mån-fre
Lunch : kan vara plock som skinka, ost, avokado med sallad, en god sås, fisk/kött med grönsaker och sås och samma till middag till kvällen med lite större portion. Eller vilken mat som helst utan massa kolhydrater.
Blir jag sugen på något extra: en bit ost, nötter eller något annat inom lchf. På helgen unnar jag mig lite extra lyx som glass, en bit mörk choklad, ett glas vin osv.Jag har också detoxen som jag har provat i samarbete med Yves Rocher
HÄR som jag ska dricka i 10 dagar. Denna veckan har jag gått ner 1 och 1/2 kilo.
Jag rekommenderar att äta ordentligt i början, sedan efter flera månader så känner man om man behöver all mat som man sätter i sig. Ät när du är hungrig. Jag har aldrig gått hungrig med lchf. Om jag vaknar en dag och vill ha frukost då äter jag frukost, är jag inte hungrig så äter jag mitt första mål lunch. Se till att få i dig extra fett, då håller du dig mätt längre och du blir fortare av med kilon. Va inte fetträdd, men överdriv inte.
Efter jag börjat med lchf och träning så har jag en finare hy, jag orkar såklart mer, att hitta på saker med barnen som tex åka pulka är bara kul, jag orkar vara i min trädgård och gräva. Min astma och allergi försvann efter ett år med lchf och jag kan knäppa mina pjäxor.
Jag kan få många frågor om jag varit och kollat mina värden och det har jag inte för jag har aldrig mått så bra som nu, men jag har tänkt att göra en hälsoundersökning. 2011 var en sköterska på vårdcentralen på mig att jag borde tänka på min vikt och nu har jag fixat det och det känns som jag har blivit 10 år yngre. När jag var stor var det aldrig någon som frågade efter mina värden av mina vänner eller på bloggen. Vad hade hänt med min kropp om jag fortsatt? Diabetes, ledvärk osv jag tänker på vad min mamma och mormor har och haft.
Jag har då aldrig mått bättre. Men man ska veta att gå ner med lchf innebär också mycket mentalt. Har du provat att redan bantat osv så kan kroppen vara lite svår, om du inte mår bra så känner kroppen det osv så vi måste alltid tänka att alla kroppar är olika. Det som är bra för mig är kanske inte det bästa för dig. Man behöver inte äta lchf för att gå ner i vikt, man kanske bara vill ha en sund kosthållning. Jag har tidigare bantat med viktväktarna, gick ner 20 kilo till mitt bröllop och gick upp allt efter 1 år, dessutom mer än jag gick ner och det satte sig på andra ställen då. Viktväktarna funkar om man vill gå ner, men att hålla vikten funkar inte för mig, kanske funkar toppen för dig. Eller så är du en person som inte behöver tänka på kost: Grattis i så fall!
Det handlar inte om för mig att jag är finare nu än då. Då var jag nöjd med den jag var då, såklart var jag fin då med, jag kände mig fin. Men nu vill jag iinte längre vara den personen, nu vill jag vara den som jag är nu och jag är fin nu med. Vikten har med hälsa att göra och jag känner mig hälsosammare , jag mår bättre och har mer livsglädje. Nu är det jag som bestämmer över sockret och inte tvärtom.
Har du fler frågor, så svarar jag i mina kommentarer.
Kram Lotta
