december 2015

 

I år gjorde jag så att jag köpte hem massor av olika saker för att göra julgodis så fick barnen hitta på som de ville. Fyra olika sorter blev det som står i små burkar i kalla uterummet och väntas på att ätas upp till jul. Till Kalle och mig köper jag praliner i mörk choklad. Bilderna är från förra veckan. 

 

Philip han är jätteduktig på allt som gäller matlagning och bakning m.m. Han har den där känslan i sig och så tycker han det är kul. Men nu har han kommit på att han vill inte jobba med mat , men han vill bli som pappa en sådan som lagar mat till sin familj. 

 

Det blev inga recept som han följde utan han bara hittade på lite. Så jag vet inte vad han gjort. När barnen är i köket så får de göra som de vill, jag hjälper bara till om de ber om det. Philip kan laga hela måltider utan be om hjälp, han är nästan duktigare på det än mig. Jag tycker själv det är roligast när man får hitta på som man vill utan att någon säger, gör så, tänk på det här…osv.

 

Längtar tills imorgon då han och jag ska till stan själva. 

 

Nu är vi inne på veckorna före jul. Hoppas ni slipper stress och press. Jag har tre klappar kvar som jag ska fixa imorgon, sedan är jag klar.  Det här med klappar till familjen så tänker jag mer på upplevelser som vi kan göra även efter jul. Så det blir lite lagom med klappar och så ska vi hitta på saker tillsammans. 

 

Kram Lotta

 

 

Yves Rocher – samarbete 

  

Det är sån tur att jag hittat träning i mitt liv innan Elin blev sjuk, det har varit något som jag mått så bra av. I början när jag inte hade orken själv att släpa mig ut så såg mina vänner till att boka promenader två dagar i veckan. När tiden kom mer och mer så började jag också springa en dag i veckan. I början så ekade mest arga röster i mitt huvud ”cancerdjävulen” som jag brukar kalla den. Han som sa att jag inte skulle orka, att jag inte skulle få tid att unna mig denna stund, att jag skulle må dåligt. Jag drog mig lite för att komma ut för det var så jobbigt att höra det i huvudet. Men nu så är det lika härligt som vanligt igen. Inga negativa röster. 

 

När jag får motionera och prata och får mina springrundor så mår jag så bra. Efter jul börjar jag och Kalle i x-fitgruppen i byn igen. Den orkade jag inte med när Elin var som sjukast. Jag har gått upp ca 2 kilo på sju månader, eller det pendlar mellan 1-2 kilo för nu har jag vänt neråt igen, men på det stora hela mår jag bra. Min kondis är kvar men jag skulle önska lite mer styrka igen. Jag äter lite striktare Lchf igen också för det mår jag bäst av. Jag tar ofta fasta på förmiddagen och äter mitt första mål till lunch. Det känns som jag lyckas hålla kvar både min kost och min träning fast Elin blev sjuk och hade jag inte börjat med det innan så hade jag inte förstått så betydelsefulla  dessa motionsrundor varit för att jag ska orka. 

 

Nu ska jag ut och plocka bort grenar som fallit ner i blåsten och fixa lunch. Elins lärare kommer snart. Ha en skön dag!

 

Kram Lotta

 

(adlinks)

Idag kom solen och idag kom energin igen. Den kommer och går och det ser lite olika ut för varje dag. En bättre dag för oss båda. Så skönt!!! 

 

 

Jag har städat, nu är det fint här igen, helt otroligt så mycket man hinner skita ner bara på några timmar. Jag kan inte skylla på familjen heller för jag är nästan värst själv. 

 

Idag var blomsteraffären öppen så några nya amaryllis till borden, det gör så mycket med lite blommor och dessa står sig länge. Var hos mamma också och lämnade lite blommor. Jag älskar skämma bort henne för hon är sjukpensionär. 

 

Elin satte igång och slog in paket när hon kom hem för hon ska träffa sina tjejkompisar och ha paketleken. Philip tog med en kompis hem och det är alltid så underbart att vara hemma när han kommer och höra skratt från övervåningen. Igår frågade jag om de skulle vara hemma hos honom i samhället eller här. Vi ska vara här hos oss, det finns lite mer och göra här 🙂 så glad när han säger så. Vilken tur att även lantlivet erbjuder mycket för 13 åringar också. 

 

Nu ska jag snart ut och gå med min vän Helena. Hon ringde förut och sa ”Lotta nu behöver vi prata” . Det behöver vi verkligen. Mina nära tjejkompisar är som mina livlinor. Jag och Kalle pratar om allt, men han har inte samma behov att tjata om allt hela tiden. Helenas mamma fick också cancer nyligen så vi känner igen mycket och kan ge mycket stöd till varandra. 

 

Nu har Elin skola och jag ska jobba. Har sålt flera reportage och mycket roliga jobb framöver att planera. 

 

Ha det gott!

 

Kram Lotta

 

 

 

 

De senaste åren har jag mer och mer märkt hur mycket mindre jag bakar och fixar och slutat göra en massa julgodis osv. I år tänkte jag att nu kommer det nog komma tillbaka eftersom jag har så mycket tid hemma, men nej. Det blir inga bakbilder som förr här på bloggen och inget godistips heller. Jag har inget intresse av det just nu, ingen ork att fixa. Det finns i affären och barnen har redan fyllt flera burkar som ändå kommer mest att stå. 

 

Jag vill bara vara. Umgås med vänner, göra roliga saker, bokat flera restaurangbesök, fika på ett cafe, gå och lyssna på musik, åka på upplevelser, motionera osv. Jag har inget intresse av att lägga tid på en massa pyssel och julbestyr bara för det ska vara så. Jag älskar däremot blommor och fylla mitt hus med det så nu ska jag lägga en beställning så jag bara kan åka hämta några dagar före jul. Nu säger kroppen efter levt med cancer i familjen ”gör bara det som du njuter av och det är göra saker med min familj och vänner”. PysselLotta som jag är van att vara och göra allt lite extra är visst borta 🙂 Den lusten och energin finns inte.