Jag tänker….
När vi går hem från Pinchos så går vi in på Cervera och hälsar på Lena, min gamla arbetskamrat för 20 år sedan. Tiden känns som den vrids tillbaka och jag minns åren där när jag jobbade och bodde utanför stan. Mer än 20 år sedan , så fort det har gått. Jag var 17 när jag träffade Kalle, nästan som Elin är nu.
När vi sitter i bilen hem så tänker jag så mycket vi har fått uppleva tillsammans. Här sitter vi nu tillsammans 25 år senare med två stora barn i bilen. Jag tänker på när vi firade jul i vår första lägenhet på landet utanför Linköping, på den gröna Ikeasoffan vi köpte och granen vi klädde till jul. Hur vi redan då griljerade skinka och pyntade tillsammans och jag gjorde blomsterarrangemang. Jag tänker på våra jobb vi hade då, när vi flyttade till radhus och hur vi sedan fick veta att huset som vi bor i nu blev ledigt. Jag tänker på åren jag åkte och jobbade i butik i stan och barnen var små och jag tyckte att alla andra fick vara lediga i jul utom jag. Åren jag pluggade till lärare och hur jag fick jobba extra för att få allt att gå ihop. Jag tänker på första jobbet jag fick som lärare och mitt första jobb som förskollärare och att jag sedan blev fotograf och bloggare.
Jag tänker på att livet ryms av så himla mycket och att jag är så glad att jag följt mina drömmar och gjort det jag velat för livet går så himla fort. Tänk om jag vetat allt vi fått gå igenom du och jag Kalle då hade jag nog inte trott att vi skulle klara av det.
Jag sitter i bilen och ser min fina familj. Jag mår så bra när jag får vara med dem. Vi skrattar ihop, vi tycker om att umgås och vi sjunger julsånger. Jag älskar dem så mycket. Jag tänker att livet har gett mig så mycket fint. Jag är så lycklig över allt jag får uppleva och även om det är svåra saker så har det fått oss att bli en bättre familj.
Idag fyller Findus 1 år, familjens lilla bäbis. Den bästa investeringen vi gjort på länge.
Kram Lotta