Tankar om livet

Det där med flärd och innebörd

Man kan inte planera allt och det blir lite som det blir och det är gott nog. Ikväll skulle vi åkt bort på middag, men Elin har varit sjuk hela veckan och idag blev det lite mer feber igen. Feber i en leukemibehandling innebär att om det blir över 38 så ringer man sjukhuset och kan få komma in och ta prover. Infektioner kan vara farliga och inte som för vanliga människor. Har man feber så kan det gå fort från 37.5 till 38 så vi bestämde tre timmar innan vi skulle åka att vi stannar hemma. Så ingen middag igår med mina syskon och syskonbarn och ingen middag ikväll med vänner.
Så tänker jag samtidigt på kommentaren från instagram igår ”saknar innebörden från din blogg, nu är det mest kläder och flärd” och tänker ja livet är flärd…. ibland (tack och lov för flärd) mitt företag går bra, vi har ett hus, två bilar, min familj är bara sjuka i vanliga saker fast Elin går på en leukemibehandling, jag kan köpa fina saker, jag har tid, reser, jag tjänar pengar på mitt eget företag, jag motionerar, har vänner, ett jobb jag trivs med osv. Jag har ett riktigt bra liv som jag skapat själv med min familj och trivs med.
Sedan tänker jag, har denna person läst min blogg överhuvudtaget sista månaden, sista året? Jag har bjudit på glöggtips, fest i orangeriet, jag har bakat bröd, recept på godis, gjort blompyssel, jag har julpyntat i huset, ätit julbord, varit hos höns, inlägg om katten, livet på landet, skrivit om cancer, hur jag mår osv i december så jag har bjudit på flärd…vad jag handlar som tex. kläder,  vad jag gör, behandlingar osv. som jag tror i detta sammanhang är flärd. Så funderar jag på varför just dessa ord kommer upp. Varför ingen skriver ”nu har du bakat och visat hönsen och pratat om cancer så mycket så jag förstår ja inte innebörden i din blogg”? Har denna person verkligen läst vår årsberättelse? Har hon följt mitt liv under ett år? Har jag varit otydlig med att vårt liv går upp och ner, har jag varit otydlig med att bloggen är mitt jobb, har jag varit otydlig med att bloggen innehåller allt precis som livet presenteras just nu i denna stund?
Jo så här är det, på bloggen visas det som händer just NU. Som tex. ikväll visar jag dessa bilder och skriver om detta för jag är hemma istället för på en middag för livet ville det just i denna stund. Alltså det blir lite som det blir. Jag ställer mig inte och stylar om i huset för att visa snygga inredningsbilder osv. Mitt hus ser dessa dagar vi är lediga ser ut som skit. vi har disk, rörigt osv ( det har jag visat filmer på instagram för att mina läsare ska förstå, mitt hem är som alla andras) och jag har ingen lust att visa det på bild just idag.
Sedan lever jag på bloggen ( och på mina bilder) vilket innebär att samarbeten är min lön, i bloggvärlden innebär det reklam, annonser, samarbeten, adlinks osv med företag som jag presenterar för er här och som betalar för att synas. Utan lön kan jag inte ha detta som ett jobb, inga pengar till staten osv. Så bloggen varvas med med allt från mitt liv och samarbeten. Jag tipsar aldrig om något som jag inte kan stå för (hänt en gång på 8 år, och det bad jag om ursäkt för) Sedan tjänar jag väldigt bra på blogg och mitt företag med bilder som jag säljer, jag har det bra, mycket bättre än vad jag hade för fem år sedan och har en helt annan lön och förmåner som jag är stolt över. Jag betalar en massa pengar till staten varje månad och bidrar till sjukvård, skola osv. Tänk att jag kan få göra det med mitt lilla företag. Sedan skulle aldrig jag kunna ha bloggen som jobb om inte ni som läste fanns, jag är evigt tacksam för det för ni ger mig så otroligt mycket och hade aldrig kunnat tro att bloggen skulle kunna bli ett jobb men jag kan bara vara den jag är.
Så åter igen tänker jag att ni får vara med på resan. Ni får allt presenterat som det är. Ena dagen inredning, ”flärd”, skit med cancer osv. Blir det tre samarbeten på rad eller tre inlägg om inredning på rad så får ni ta det. Jag tänker fortsätta presentera mitt liv som det är just NU. Jag ändrar mig, mitt liv ändrar sig och jag vet att ni allra flesta förstår och gillar att här får ni läsa allt och jag låter bloggen vara en del det liv jag lever. Jag vet att alla inte kan leva det liv som jag lever och ha det som jag har det för jag har själv haft det mycket sämre, men det behöver inte betyda att man har det sämre i hjärtat.
Om det känns svårt att läsa min blogg, om du tycker jag är skitlöjlig 42 år som fotar mig i spegeln eller om det känns jobbigt på något sätt att se saker jag gör eller köper oavsett om det är lantliv eller väskor eller vad det nu kan vara så sluta läs och gå vidare. Tänk så mycket man ändrar sig under åren, det finns alltid något annat som passar bättre för en just nu. Gå vidare och låt inte din hjärna påverkas av tråkiga tankar som förstör din dag. Skapa istället ditt liv och ge din hjärna bra tankar, gör det som du tycker om.
Sedan blir det som det blir, som ikväll blev det inställd middag med vänner och det är går bra det med. Jag ska sitta här i sängen och lata mig och jobba. Livet blir som det blir och här på bloggen får ni ta mig som jag är. Jag saknar också innebörden av min blogg, för livet tar sina egna vägar och bjuder oss på allt möjligt och ibland får man bara följa med, innebörden förändras precis som livet gör.
Kram Lotta

Det där med flärd och innebörd Läs mer »

Mina tankar om 2017

 
 
Jag har inte skrivit på länge om mina tankar, det är som jag måste komma i speciell sinnestämning för att få ut dem. Jag behöver ensamheten.
 
Jag får många frågor om min framtid, vad ska du göra nu, ska det bli någon mer bok osv? Så jag tänkte dela av med mig av mina tankar omkring det år som väntar och hur känslan inför nya året är nu. Det är inte lustigt att ni frågar för jag har alltid haft så mycket jag vill göra, så många mål jag vill uppnå. Kanske rastlösheten i min kropp som drivit mig, nyfikenheten att kolla om det går, glädjen att vilja upptäcka osv och ni har alltid funnits med och gett mig stöd och pepp.
 
Innan Elin blev sjuk hade jag startat resan mot mitt bästa jag. Jag har hade under åren utbildat mig, mina barn hade blivit större (mer tid till mig) startat företag, lärt mig fotografera utan utbildning, fått framsidan på en tidning (en dröm för mig) , fått två agenter som säljer mina reportage/bilder utomlands, fotat brudpar och barnfamiljer, gjort reportage utomlands, fått göra en bok om bloggen och mitt liv, föreläst om min resa och hur jag utvecklats, blivit årets nyföretagare i min kommun, fått en av sveriges största bloggar osv. jag var klar med många av mina drömmar och mål och var istället inne på resan mot mitt bästa jag ….kroppsligt och själsligt.
 
För mig innebar det att äta bra mat (lchf blev det för mig) att röra på mig flera dagar i veckan ( gick ner -18 kilo) att ge mig mer tid (att jobba på ett sätt som gör jag kan ha en lugnare vardag och att ta hjälp med städningen här hemma, kunna jobba med mer med bloggen) att få upptäcka (resor både privat och i jobb) men framförallt att tänka bra och snälla tankar och utvecklas som människa. Jag hade kommit långt på den resan och jag var forfarande på väg. Det är heltidsjobb att ta hand om sin kropp och sin hjärna som ständigt förändras. 
 
Så pang 25 maj 2015 fick Elin, min dotter 16 år då..leukemi. Cancer. Allt stanande upp och fokus låg på att ta hand om familjen, få Elin frisk, få lillebror att må bra, få våra familjer att känna hopp, få en vardag som fungerar och inte låta ”cancerdjävulen” ta vår hjärna och göra oss psykisk sjuka. Ge oss en meningsfylld vardag som gör att vi känna glädje. Det har gått 1 år och 7 månader på denna resa och nu kan jag säga vi klarade det. Jag mår bra igen, Elin mår bra, Philip och Kalle mår bra. Vi har det bra, livet är som vanligt även om det påverkat oss. Elin blir friskförklarad om 5 år och 11 månader och fram till dess kan vi bara välja att leva så bra vi bara kan. Ge cancern kärlek så den inte vill visa sig och bor i sin håla. 
 
Men livet har ändrat oss, våra erfarenheter av att se sitt barn så sjukt har ändrat oss, cancern har ändrat oss och numera lever vi ännu mer i nuet. Att få leva och finnas här är det enda som betyder något för oss, det är kärnan av allt. Jag har inte så många mål just nu med företaget…jo det finns ju en hel del jag vill förändra men jag har inte så bråttom längre. Jag känner mig inte lika rastlös. Dels för att jag uppnåt redan många av mina drömmar med mitt företag, dels för jag har det så himla bra där jag är just nu.
 
Skillnaden nu och innan Elin blev sjuk är att jag jobbar mer med bloggen som företag än med mina reportage och det trivs jag bra med. Jag har inte skrivit på de avtal som tidningarna kräver i Sverige och som jag berättat om innan så jag jobbar bara med mina agenter i Stockholm vilket gör att jag levt på gamla bilder i flera år som säljs främst i Tyskland och gjort att jag inte behövt fota reportage när Elin varit sjuk. Min blogg har bivit ett heltidsjobb som jag utvecklat tack vare att ni vill komma in hit och läsa. 
 
Så min framtid , mitt 2017 kommer fortsätta med att jag jobbar med bloggen och att fota en del bilder till företag. Jag kommer också börja att fota mer reportage igen som säljs genom mina agenter i Stockholm. Lite så kommer det bli jobbfronten. Sedan har jag inga mål att bloggen ska bli ännu större, att jag ska tjäna ännu mer pengar, att jag ska få ännu större placeringar i tidningar osv. Utan allt ligger på det sjäsliga planet. Jag har det bra som det är nu och kan det fortsätta så är jag jättenöjd och glad för det. 
 
Min önskan och mitt fokus kommer ligga på att fortsätta på resan mot mitt bästa jag och det innebär att mitt fokus kommer ligga på att fortsätta ge min kropp bra mat (Lchf, men gärna mer vegetariskt) , jag vill ge min kropp mer träning ( jag kommer köra x-fit 2 dagar i veckan istället) springa och gå promenader betyder mycket för mig, jag vill vara ute i naturen så mycket jag kan, jobba med det jag älskar dvs. mitt företag och kunna styra min tid, se solen på dagarna, jag vill umgås med människor, ha tid med vänner. Jag vill bjuda på mer middagar här hemma, ge tid till min familj. 
 
2017 ligger som ett oskrivet blad som ska fyllas med att ge mig och min hjärna goda tankar. Jag önskar att kunna resa lite mer igen, jag vill gärna upptäcka mer med min familj. Sedan drömmer jag också om att hitta något som jag skulle kunna sälja för att gynna barncancerfonden. Så det ska jag jobba för. 
 
Så lite så här tänker jag inför 2017, jag ska fortsätta på resan mot mitt bästa jag. Kroppsligt och själsligt och leva i nuet. Ta dagen lite mer som det kommer och vara evigt tacksam att bara finnas här. Jag är så glad att livet gett oss en andra chans. Att få vakna på morgonen och veta att alla finns här, är den bästa gåvan. Sedan ska jag ge min kropp och mina hjärna de bästa valen för att orka och känna harmoni. Lite så tänker jag mitt 2017.
 
Man ska bjuda kroppen på något gott så att själen har lust att bo i den.
 
Kram Lotta
 
 
 
 

Mina tankar om 2017 Läs mer »

Jag är lite naggad i kanten

 
 
Även om jag hunnit mycket och mår ganska bra så känner jag mig lite naggad i kanten. Det tar tid innan jag kommer upp i energi igen och inspirerad att göra saker. Jag hade precis kommit dit innan helgen och innan Elin blev sjuk. Tränade ordentligt, kunde känna lugn, hade inspiration att pyssla igen osv Riktigt så känns det inte nu. 
 
Vi vågar inte lämna henne nu i början för biverkningarna kan komma tilllbaka. Vi kommer ändå leva som vanligt och göra saker, men det går inte lämna henne själv i flera timmar. Det känns inte bra just nu, men kanske senare om några veckor. Jag grubblar inte så jag mår dåligt, men visst tänker man en del. 
 
 
Men jag tillåter mig att vara lite naggad i kanten. Jag stoppar inte undan några känslor alls. Jag tar det som det kommer och för det mesta är jag glad. Just nu är jag lite låg och det tar tid innan man kommer tillbaka och man känner sig full av energi. Konstigt vore det annars. 
 
 
Imorgon har jag jobb att fota, jag ska passa på att träna när Elins lärare är här. Det rullar på. Innan Elin fick leukemi så trodde jag inte man kunde ha så här bra och vardag i allt det här konstiga, men det kan man. Men som sagt jag är lite låg just nu, men det kommer tillbaka..det tar bara lite tid. Ibland vänder det till nästa dag. 
 
Kram Lotta
 

Jag är lite naggad i kanten Läs mer »

Överlevnadsstrategier vid kriser

 
Det är så många som undrar hur man kan leva och orka när man har ett sjukt barn. Jag tänker att Elin har ändå ingen kronisk sjukdom, hur gör de som vet att de kommer leva med sjukt barn i hela sitt liv eller andra människor som lever i svåra situationer. Jo man hittar överlevnadsstrategier tänker jag för att få en dräglig och fin tillvaro.
 
Jag använder mig av allt nu som jag har övat på genom åren när jag växt upp och utvecklats, jag tänker dela med mig av dem här.
 
 
 
Ta en sak i taget. tex. när jag kommer hem och huset är stökigt så tar jag ett rum i taget. Om jag har mycket att göra, så betar jag av en sak i taget. Jag bryter ner dagar i en dag i taget, och ibland bryter jag ner timmar i en timme i taget. 
 
Släpp oro, oroa dig inte över det du inte kan påverka. Ta aldrig ut oro i förskott, utan ta istället ut lycka i förskott. Det som kan hända är att du varit lycklig i onödan. Ditt barn känner av oro, så släpp det.
 
Var i nuet och njut av stunden. Om du som jag tänkt dig att plantera blommor, så gör det med glädje. Jag kan inte påverka allt annat just nu så jag planterar mina blommor och är lycklig över det. Ge dig själv stunder men total närvaro, de kommer ge dig mycket styrka inför framtiden. Var bara i stunden.
 
Jämför inte andras ”resor”. Jag läser inte så mycket på andra sidor om cancer tex.  jag tar inte åt mig andras exempel hur deras cancer varit i deras familj. Vi skapar vår resa, utifrån våra erfarenheter och tankar i vår familj. Jämför aldrig andras liv överhuvudtaget, lär dig av andra och skapa din egen resa. 
 
Gör det du tänker. Du har inte begränsat med tid. Gör det du tänker och mår bra av. Lägg inte din tid på att jämföra andras liv, sitt inte med telefonen en hel dag om det är träna du vill göra. Gör det du tänker så kommer du uppleva en tillfredställelse och lycka. 
 
Släpp kontrollen. Du kan inte hålla koll på allt, dela på er och på det som behöver göras. Ta hjälp. Jag har kontroll på att familjen ska må bra, djuren, tvätten, städning m.m min man tar hand om mediciner, viktiga papper, kontakter, matlagning, bygger m.m dela och släpp kontrollen. 
 
Prata och ge kärlek. Fortsätt älska din man fast du har kommit en jobbig situation. Fortsätt älska, via uppskattning, visa omsorg osv. Är det någon gång du behöver det så är det nu! bråka inte om bagateller, det finns inte tid till det. Visa uppskattning. Känn beröring. 
 
Sluta ge dig dåligt samvete. Man kan inte vara överallt samtidigt. Om man är hemma med det friska barnet så får man göra det bästa av det. Att ge sig själv dåligt samvete sänker en bara. 
 
Ge dig belöningar. Var snäll mot dig själv, gör tex. som jag gör idag. En egen göra mig fin dag. Du är värd det.
 
Tillåt dig att vara lycklig. Många kommer fråga dig om tillåter dig att vara ledsen. För min del är det inte ett problem för jag visar alla känslor för alla när jag vill. För mig handlar det om att få tillåta sig att vara glad. Livet får fortsätta som innan, även om det har ändrat sig. Tillåt dig att vara lycklig, lika viktigt som att få vara ledsen. 
 
Prioritera. Vad är viktigast just nu. Blogga, städa, vara med dina barn, handla, osv
Be om hjälp. Finns det någon du kan få hjälp av. Sätt folk att göra matlådor eller att som ber dig att följa med på promenader osv
 
Mat och sömn. Sov så mycket du bara kan och ät mat som ger dig energi. Du mår så mycket bättre. På sjukhuset så sa man att kostnader ökar ofta av snabbmat. Det gäller inte oss, våra kostnader har ökat för äter god och bra mat, nu vill ännu mer bra mat och middagar tillsammans.
 
Hjälps åt. Du kan inte göra allt själv. Är du själv så ta hjälp. 
 
Ge dig tid. Låt dig sitta med ditt kaffe och bara titta om du behöver det. Känn efter. Ge dig tid att bara vara. Jag sitter ofta och bara glor på kvällarna eller går ut och sitter och tittar i trädgården.
 
Pröva nya vägar. När ett barn blir sjukt så får man tänka nytt. Kan man göra på något annat sätt. Precis som jag inte kunde fota innan så lär jag mig nya vägar med cancer. 
 
Behåll din humor. Skratta åt eländet emellanåt, skoja om det. Behåll din humor, den kommer du ha nytta av.
 
Fråga och ställ krav. Om du inte förstår, fråga. Ställ dumma frågor och ställ krav på sjukvård, skola, myndigheter. Se till att få dina rättigheter. Det kommer underlätta. Du vet ditt barns bästa.
 
Välj inte bara bort, utan lägg till. Sluta inte äta goda middagar om det är det man gillar, sluta inte fixa hemma om det man gillar. Ta inte bort det man gillar utan gärna lägg till. Ge inte cancer/sjukdomar/elände ännu mer tråkiga saker, utan ge dem ännu mer roligheter.
 
Gå ut i naturen. Bästa platsen för att må bra. Ge även den som är sjuk så mycket natur som går. Plocka in blommor, sitt ute på altanen, titta på det gröna, känn vinden, känn dofterna, känn regnet. Natur är min egen religion. 
 
Var steget före. Om du hinner så boka upp saker dagar som du gör det du gillar, se till att papper blir skrivna tilll myndigheter så att pengar kommer osv. Allt måste rulla.
 
Håll koll på din ekonomi. Pengar är A och O. Håll ordning så slipper man oro och stress. Spara undan till kris, kolla över försäkringar, fonder m.m 
 
Tycka inte synd om dig, så länge. Att sitta och tycka synd om sig själv är ok ett tag, men sedan kan man göra något kreativt av den tanken. Hur kan jag i denna situation utvecklas, tjäna pengar, får mer tid till mig själv. Kan det här leda till något nytt?
 
Öppna upp dig, tillåt dig känna efter. Gråt när du behöver gråta, skrik när du behöver skrika, prata när du behöver prata. Tillåt dig känna. Framförallt skratta när du behöver skratta. 
 
 
 
 
 
 
Det var en liten lista på hur jag tänker. Idag har jag en göra mig findag, fixar naglar, håret och ögonbryn. Men sedan ska jag in till sjukhuset och byta med min man. Hoppas du har en bra dag!
 
Nu kanske det blir tyst här ett tag för jag kanske stannar på sjukhuset ett par dagar, men då hörs vi snart igen. 
 
Kram Lotta
 
Vår cancerresa kan du läsa mer om här 

Överlevnadsstrategier vid kriser Läs mer »

En sak i taget

 
När vi kom hem från fjällen fick både jag och min man först den där känslan av att vi har så mycket som ska göras på huset. Sedan satte vi oss ner och pratade igenom hur viktigt är för oss att ha ett fint hus om man jämför med att resa och uppleva. 
 
 
Vi kom fram till att det känns viktigt båda två. Vi är inte beredda på att bara lägga tid på renovering nu när barnen är större. Innan de flyttar hemifrån vill göra och uppleva en massa saker med dem och om vi bara renoverar så har vi inte råd. 
 
 
Så vi bestämde oss för att vara nöjda över allt som är gjort och tänka en sak i taget. Min man vill måla huset själv, målaren som skulle kommit förra året hörde aldrig av sig. Så nu vill han måla huset och fixa staket runt altan och balkongen. Jag tycker vi kan ta hjälp, men han är så noga och vill ha koll. Men det ska inte stressas fram och inte på bekostnad att vi inte kan resa. 
 
 
Sedan ska jag börja ta hand om vår trädgård, den har inte fått så mycket kärlek på många år. Den är sååå stor så det krävs mycket grundordning först för att få fason på den. Vi ska tex. lägga sten och fixa plåtkanter till rabatterna. Men som sagt, jag har inte så stora krav längre att allt ska vara så perfekt på huset, det är viktigare att vi hinner ha rooooligt 🙂 tror det ingår i 40 års krisen..hi,hi.
 
 
Kram Lotta

En sak i taget Läs mer »

Man behöver inte ha järnkoll

 
 
 
Bok svart Louise interiör, med stjärnor Tine K köpt i Örebro
Den här våren, sommaren har det inte blivit som jag tänkt på mig. Många reportage har blivit avbokade av olika anledningar osv och andra saker också…men det har inte gjort något för andra saker har kommit till. Förr var jag mer nervös av mig, jag skulle ha järnkoll. Skrev listor och bockade av. Nu har jag lärt mig att ta livet lite mer som det kommer. Det blir roligare så och det blir bra ändå.

En del av dem jag känner de har även koll på alla sina grannar, vänner och andra de känner. De ska ha koll på allt. Jag nöjer mig med att ha koll på min egen familj, mitt eget liv och så bara ha så kul som det bara går. Vem har tid på att fundera över vad andra håller på med, då missar man ju tid till att göra det man själv vill 🙂 Så tummen upp för lite mer hejsan hoppsan och mindre kontroll..det är min melodi det.

Ha en go kväll
 
Kram Lotta

Man behöver inte ha järnkoll Läs mer »

Baka bullar och sortera in i fack

 
 
När jag bakade bullar häromdagen i uteköket så funderade jag på att det verkar vara svårt för vissa människor att sätta in mig i ett fack, mitt liv bjuder nuförtiden på för många kontraster. 
 
Jag både lantlig och jag ska vara tuff, jag går i stövlar en dag och nästa stund vill jag vara snygg och cool. Jag går från att vara rund och go till bli smalare och klä upp mig.

 
 
 
 
 
Jag kan ha loppis och jag kan ha dyra Tine k möbler. Jag har blommigt porslin med utekök och jag har svart och vitt stilrent. 
 
 
 
Så är hon hemma mycket i perioder, och rätt som det är så jobbar hon häcken av sig. Jag kan jobba hårt med min kropp och fixa själv och jag kan också leja bort och lata mig. 
 
 
 
Å ena dagen lägger hon ut bikinibilder och andra dagen ska hon ge ut en bok och vara en duktig entreprenör. 
 
 
 
 
 
 
Tänk då funderade jag varför det är så….för att jag gör precis som jag vill, jag följer hjärtat, lever stunden, jag känner efter vad känns bra för mig just nu. Så gör allt det i salig blandning och tänker inte på vad andra ska tycka om mig och mitt liv…jag bara gör det och jag lever. Själv har jag inget behov att att fundera på vad andra gör och placera in folk i fack, de människor som inspirerar mig är de som gör det de brinner för och är snälla. 
 
Så jag hoppas ni tar mig som jag är…bloggen är en liten glimt av mitt liv. Jag är nog lite galen i själen, vilket kanske inte alltid speglas här. Men som sagt ni får ta mig som jag är…så tar jag er som ni är!
 
 
 
Kram Lotta
 
 

Baka bullar och sortera in i fack Läs mer »

Inställningen till livet gör din dag…

Vi hade ett så trevligt möte i Göteborg igår med bokförlaget och de inblandande, jag har kommit långt och de är nöjda med mina bilder. Jag tror Fyra årstider kommer bli en fin bok även om jag haft lite bokångest däremellan.

Ni som följer mig på instagram vet att min bil startade inte när vi kom tillbaka till parkeringshuset. Den är bara 1 år gammal och var nyservad. Bilen bogserades bort och där stod vi , jag och mamma och visste att vi skulle få en hyrbil för det ingår i vårt avtal. Tror ni att bilen kom, nej vi satt och väntade i 2,5 timme och tillslut var det stängt på Hertz och det fanns bara bilar som skulle tillbaka dagen efter. Ingen hyrbil till oss i hela Göteborg som sedan visade sig borde funnits och som vi hade rätt till. Efter taxiresor , promenader, och letande var vi på väg att ta in på hotell..innan vi kom på att det gick en buss halvvägs hem. Så inatt blev vi hämtade kl 2 och var inte hemma förrän 3.

Nu har jag hyrbil, och det visade sig att felet på bilen är inget vi kan rå för. Hybil skulle vi fått inom en timme osv. och vi kommer inte få betala en krona.

Det bästa med det hela var att mamma och jag vi bara skrattade mest hela tiden, det var så himla komiskt så vi blev aldrig sura eller tjuriga. Jag tänkte på hela tiden att min mamma är så otroligt positiv och har så snäll inställning. Det finns liksom inga bekymmer som inte går att lösas. Jag lärde väldigt mycket igår kväll om att livet blir som man tänker och gör det till. Det finns inte så mycket bekymmer egentligen om det inte gäller människor och liv. Vi hade sol, vi hade varandra så varför hetsa upp sig när det inte hjälper.

Kram Lotta

Inställningen till livet gör din dag… Läs mer »

Jag har inte fått allt serverat…

 
Idag när jag gick här hemma och städade så tänkte jag på att jag är så glad för min uppväxt. Att jag inte fått allt serverat. Ville man åka någonstans fick man ta cykeln…det är klart att föräldrarna skjutsade mig om jag skulle långt..men annars var cykeln som gällde, ville man köpa något fick man jobba. Mitt första jobb var att städa hemma hos familjer. Varje fredag efter skolan på gymnasiet i 3: an åkte jag till Linköping för att städa… för att tjäna pengar, men bara bensinen dit kostade ju flera arbetstimmar. På helgen städade jag också ett personalrum för att kunna ha pengar till bensin för att städa..ni förstår. Jag var också en jäkel på att putsa fönster, gud så många fönster jag har putsat och nu för tiden tar jag fönsterputsare 🙂 Så har liksom fortsatt..jag har klarat mig och jag har sett till att alltid ha något att göra. Jag har aldrig bett mina föräldrar om pengar för de har jag skaffat mig på egen hand.

Allt detta har fått mig till att våga, till att se att ingenting är gratis, inget görs av sig själv. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna få jobba med att få vara kreativ i eget företag…så länge det går så är jag lycklig! jag saknar mina arbetskamrater, men annars har jag allt jag önskar just nu.

P,s ikväll ger jag en extra kram till min pappa som läser här varje dag och min svärfar..sådant värmer.

 
Kram Lotta
 

Jag har inte fått allt serverat… Läs mer »

Viär vad vi tänker

När jag är ute och springer så funderar jag mycket, funderar på livet och vilken människa jag vill vara. Vi omges av många människor och jag vill tänka goda tankar om andra och om mig själv, jag vill vara positiv. Jag har fått träna hjärnan varje dag för att kunna tänka bra tankar, det började redan som tonåring.

Jag vill inte lägga energi på avundsjuka, på missunnsamt, på människor som tar min energi, jag väljer bort saker som jag mår dåligt av och omger mig av människor jag litar på och som jag tycker om.

Jag väljer att se på mig själv som en person med egenvärde, som kan göra saker som jag drömmer om, som vågar. Jag väljer bort att oroa mig, det tar för mycket energi och det ger mig mindre tid till det jag tycker om. Tidigare hade jag tex. en syn på mig själv att jag var den lilla runda goa tjejen som inte kunde träna för jag orkade inte. Tills en dag jag bestämde att min hjärna skulle tänka att jag är en människa som gillar att röra på mig osv. Jag är vad jag tänker, vad det nu innebär är upp till var och en.

Konstigt det där att så mycket sitter i huvudet och att det är jag själv som ser till hur jag vill tänka över mitt liv och hur jag ser på andra. Jag vill välja goda tankar och utgå från glädje. Det är inte allt i livet man kan styra över som sjukdomar osv, men dock är det ändå hjärnan som bestämmer hur vi ser på saker.

Kram Lotta

Viär vad vi tänker Läs mer »