Jag och familjen-arkiv - Sida 4 av 15

Jag ska bara landa och ha det riktigt bra en lång tid

23 maj, 2021 / 1 kommentar / Allmänt, Jag och familjen

Jag ska sitta och softa en stund här vid datorn en timma nu och skriva till er innan jag ska gå promenad med min vän Maria. Kaffet står på bordet men ingen mjölk. Det är lite rörigt nu kan man säga här i stora huset men 2 dagar till flytt. Idag ska jag städa och tömma orangeriet och fixa i kylskåpet. Sonen har fått plocka så mycket han kan så han slipper handla, eller vi slipper handla allt. Vi försörjer honom tills första lönen trillar in och han har fått sommarjobb och ett annat jobb i höst så det ordnar sig ju med det.

I stugan finns det mycket att utveckla och göra framöver så sitta still kommer vi inte göra 🙂 men mycket, mycket mindre att sköta. Vi ska börja med att måla huset med falufärg ljusröd ( bara sätta upp en liten stege så når man hela väggen, bara det är lyx. Ingen stor byggnadsställning behövs ) och så börja bygga flotte ( snickaren hörde aldrig av sig mer) men annars tar vi lite projekten efter hand. Det finns inget som vi måste göra exakt nu. Diskmaskinen ska installeras och vi har knappt några garderober men det löser sig.

Jag ska bara landa och ha det riktigt bra en lång tid, ska klappa mig på axeln och njuta så in i bomben mycket att vi klarat allt det här fast jag var så sjuk för 1.5 år sedan. Jag har liksom längtat ihjäl mig efter den här stunden ska komma. Vi ville så gärna få ha det så här, men i ärlighetens namn så trodde jag inte vi skulle klara det så bra. Bara att dra igång en husvisning när man har stort, mycket saker överallt och varit utbränd är ett stort projekt. Visst har jag varit ganska dålig emellanåt men ändå har vi löst det genom att ta mycket tid på oss och istället mår jag bättre nu och på väg tillbaka.

Ja nu är vi snart i hamn och jag ska ge mig så mycket tid att landa och bara få vara ett tag, så ska snart busiga Lotta dansa på altanen, ta sig ett nakendopp i sjön och sjunga väldigt många sånger i trädgården, fota bilder, dricka många glas bubbel i solnedgången. Jag ska bara vila lite först och glo ut på min glittrande sjö….

Hallelulja nu kör vi några dagar till och sonen är lika lycklig han att få en superfin lägenhet i stan. Flickvännen bor nära och flyttar in lite senare och de kommer få det så bra. Igår var de så fina, alltså man blir så stolt och glad för dessa två som träffades för 3 år sedan och fortfarande hänger ihop ❣

Ha nu en toppenskön dag finaste bloggläsare, Tack för ni finns med här på bloggen och läser så troget. Jag vill skicka en kram till er alla.

Kram Lotta

Jag ska bara landa och ha det riktigt bra en lång tid Läs mer »

Den blivande studenten

17 maj, 2021 / Lämna en kommentar / Allmänt, Jag och familjen

Jag fick den här bilden idag och det kändes så fint ❣, så snyggt det är att se sonen i kostym och vit skjorta. Man blir så glad och stolt över den här fina killen. Nu är han färdigkittad för studenten och även en liten bal där de ska få visa upp sig lite med en picknick. Han ska inte ha frack som de brukar ha utan tar kostymen. Ja det blir inte riktigt som vanligt men jag tror han kommer tycka det blir bra ändå.

Ikväll packar han och spelar musik. Några taklampor har han tagit ner som han ska ha med och massa andra saker som vi inte kan ta med. Blir roligt att se sakerna i lägenheten sedan. Imorgon ska han också på ett möte till chefen där han haft praktik. Vi hoppas det kan leda till något bra för honom. Väntar med spänning.

Kram Lotta

Den blivande studenten Läs mer »

Vi har en gemensam tro på att vi måste leva nu, inte spara på allt kul

18 februari, 2021 / 9 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

I år har vi varit tillsammans i 30 år, tänk vad åren går. Att ha ett förhållande med en annan människa är att själv utvecklas, ja ni vet ju så komplicerat och underbart det är att två olika människor och viljor ska vara ett. Kalle och jag är ganska olika som personer, men har vuxit ihop genom åren. Numera kan vi umgås med varandra i veckor och har inte så mycket behov av att träffa andra. Vi mår väldigt bra i varandras sällskap.

Förr var jag alltid den som ville åka och göra mycket saker och Kalle har varit nöjd med att vara hemma lite mer, eller åka till samma ställe som han varit tidigare. Jag har varit så nyfiken och velat upptäcka nytt hela tiden, att det ska hända något hela tiden osv. Kalle har alltid följt med på mina ”hitta på saker” på så sätt har vi tillsammans haft underbara upplevelser som vi sätter värde på nu.

Kalle har också varit jättebra på att stötta mig och peppa mig att våga saker. Han har alltid sökt upp svar på saker, lagat saker osv för att jag ska kunna fortsätta och bli bättre på det som jag velat göra som blogg och fotograf osv.

Han är den som skött matlagningen, målat, snickrat medan jag varit den som tagit trädgården och inrett rummen osv. Där har vi haft våra självklara platser. Många gånger har Kalle stått i köket och lagat mat och jag har varit ute och kört grus osv. Vi har gjort det som passat oss bäst. Barnen har vi hjälpts åt med, men jag har nog varit den som hittat på mer saker med dem medan Kalle stått på träningarna och kört ungar lite mer. Han också rest mycket i sitt jobb och varit borta en del och då har jag tagit hand om allt och låtit honom resa som han vill precis som jag gjort i mitt yrke som fotograf.

Kalle har också alltid tyckt om att sova på morgonen, typ vila in sig hela förmiddagen och sedan är han snabb som en vessla och hinner allt ändå. Han går snabbt och har alltid ett ganska högt tempo, men han kan också vila och ta det lungt i längre perioder än mig.

Kalle är en livsnjutare. Han gillar god mat, lyxa på spa, han gillar klä sig i kostym och vara fin eller sitta i solen vår vår brygga och dricka bubbel osv. Han tycker om att unna sig och är inte snål och han gillar människor och är mycket mer social än mig. Han är en person man kan lämna vart som helst i vilka sammanhang som helst och han kan prata och umgås med alla. Jag tycka ibland att han har starka åsikter och mycket mer pondus än mig, medan jag känner efter mer, vränder och vrider och vill att alla ska tycka om mig. Där kan han bara kliva in i ett rum och vara som han är och trygg i det.

Vårt förhållande har varit ganska upp och ner genom åren som det är att vara man, fru, mamma och pappa. Vi har alltid pratat med varandra , ja ganska högljutt men vi har sagt vad vi känner och gjort någonting åt saken. Vi har inte gått och burit på tråkigheter.

Kalle har ofta haft en annan åsikt än mig tex att inte skaffa katt, hund, eller fritidshus men sedan när han fått tänka på det lite mer så har han ändrat sig. Numera är huset hans favoritplats och djuren har han som sina barn. Jag har nog inte varit så lätt att leva med men lugnat ner mig betydligt. Å Kalle har å andra sidan en liten ”italienare” inom sig och den har han också fått jobba mycket med. Vi har i perioder haft ett ganska stormigt förhållande med mycket åsikter men det är bara som vi är och kärleken har ju ändå funnits där hela tiden.

Vi har båda fått träna på att lyssna och låta den andra får vara som den är lite mer, men framförallt så har livet och våra erfarenheter tillsammans när vi har kämpat så in i helvete bundit oss samman. När jag är med Kalle och ser honom och vet allt han gjort för mig och för oss så älskar jag honom ännu mer. Jag vet hur han är som pappa, man och människa i våra hemska stunder i livet. Hur han finns där och tar hand om oss när livet faller.

Han är inte som jag, och jag är inte han och vi är inte som alltid har varit. Det är något fint i det. Att formas tillsammans, att ändra sig, få vara som man är. Vi älskar att vara med varandra, och vi har så roligt ihop och drar åt samma håll och prioriterar varandras tid tillsammans.

Jag har lärt mig att inte trigga igång saker hos honom, jag har lärt mig att andas lite när han ”italienska” sinne sätter igång , jag har lärt mig att visa lite mer kärlek som Kalle är väldigt bra på, jag har lärt mig att vissa saker känns inte så viktiga efter några veckor så jag kan lugna mig lite och måste inte vara så snabb och envis med allt.

Jag har lärt mig att låta honom få berätta vad han önskar med livet, vilka är hans drömmar och att vi tillsammans kan lita på och luta oss tillbaka lite och vila i känslan att jag behöver inte veta allt, kunna allt, vara den som är bäst på allt och att saker och ting löser sig ändå. Vi har helt enkelt en mer avslappnad känsla inför livet, att inte sträva så in i helvete och visa oss så jäkla duktiga och bra på allt utan att också bara glida med och slappna av. Få vara som vi är. Att ta hjälp med saker och att inte göra allt själva. Att frilägga tid till att bara leva.

När vi båda är bombsäkra däremot på vad vi vill, då kör vi. Vi har en gemensam tro att vi måste leva nu, inte spara på allt kul. Vi har ingen aning om hur många mer år vi får tillsammans så när vi känner att det är något vi verkligen vill göra eller köpa… då kör vi.

30 år tillsammans i år, det ska firas

Kram Lotta

Vi har en gemensam tro på att vi måste leva nu, inte spara på allt kul Läs mer »

47 år

3 februari, 2021 / 15 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

Hej alla fina här inne, idag blir jag 47 år 🎈🎁 och det känns härligt. Härligt att få bli äldre och få uppleva sina födelsedagar. Idag skulle jag köpa mat till vårt lilla familjekalas ikväll och bestämde mig för att åka och handla i affären som gett mig typ ångest innan. I flera års tid har jag åkt till andra ställen för jag har inte klarat av att vara Fyra årstider, bloggLotta, hon mamman som haft dotter i cancer osv

Ja ni vet ju hur dåligt jag mått och det finns just två affärer som jag inte besökt på flera år pga av detta. Men idag klev jag in där, handlade och kände mig så fri och lycklig. Fri från att må dåligt, fri från utmattning som tagit mycket tid, fri från dessa tankar. Jag äger mitt liv igen.

Jag är så glad för allt just nu och känner mig verkligen lycklig att jag kommit hit och allt som väntar.

Ikväll blir det skaldjurskväll

Kram Lotta

47 år Läs mer »

Ni är fina ❣

14 december, 2020 / 16 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

Jag skulle vilja tacka er så mycket, tacka för ni finns kvar fast jag inte uppdaterar lika flitigt. Tacka för ni är snälla, fina människor som finns med mig i mina dagar och i mina tankar. Här inne är numera bara kärlek. Den sista tiden existerar inga dumma kommentarer, inget som sårar eller gör mig ledsen. Här inne finns noll tolerans mot nättroll osv allt sånt anmäls och tas bort. Här inne är vi och hänger för vi vill, inte för att vi måste. Umgås med varandra på ett fint sätt, det gör mig glad.

Ni är många som tittar in , men väldigt få som skriver. De flesta skriver istället på instagram men jag har lika många läsare här. Ni är trogna, snälla och gulliga och ni gör min vardag till glädje ❣

Här på bloggen är det inte lika lätt att visa vem jag är. På instagram kan man prata och lägga små filmer osv, jag är nog lite mer galen och tokig än vad som kanske syns här. Jag gillar skoja, är spontan, tar livet lite som det kommer osv. Jag är ganska orädd och försöker bara leva där det känns bäst just nu.

Idag har jag varit ute och eldat och sågat ris. Imorgon ska jag nog städa stugan. Vi blev kvar här lite längre än vi tänkt från början. Jag njuter varje minut av det.

Kram Lotta

Ni är fina ❣ Läs mer »

Jag vill leva i detta tempo länge

26 november, 2020 / 3 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

När jag gick in i väggen / blev hjärntrött förra året så var det som ett skydd försvann runt hjärnan. Det kändes som ett öppet sår rakt in i huvudet genom ögonen utan filtar att sortera. Det var som det brann där inne fast jag kände en iskall känsla över huvud, ögon, svalg osv så fort jag vaknade och fick intryck så blev jag jättesjuk. Den där kalla och isande känslan är nästan borta nu.

Idag har jag vaknat och haft en sådan dag som förr. En dag då jag bara pysslar med det jag tänker. Skillnaden nu är bara att jag har ingen dotter som är sjuk längre och jag har sänkt på kraven att tjäna pengar, jobba mindre osv . Mina krav på mig och måsten finns knappt därför blir jag bättre nu.

Jag vill leva i detta tempo länge, nya Lotta , hälften av allt och troligtvis ganska normalt om man jämför sig andra 🙂 vilket man inte ska göra egentligen. Jag inser nu att mina år med sjuk dotter och så mycket som jag jobbade och allt runt omkring så var det ju inte lustigt att jag är här nu. Men då kändes det bra, då gjorde det som var rätt då. Jag gjorde det bästa jag kunde med allt.

När vi flyttar så jag fortsätta ha det som nu och bo mindre. Det kommer bli så himla skönt och jag ska försöka leva så hela 2021. Jag läker. Min hjärna har börjat läka och det känns som det där såret har börjat sluta ihop sig nu och skyddet har börjat lägga sig runt hjärnan igen. Jag är så oerhört lycklig och tacksam även om vägen tillbaka fortfarande är lång och jag måste passa mig hela tiden.

Nu ska jag äta lunch och sedan ut och gå igen med min vän Maria och när jag kommer hem åker vi till stugan. Jag ska hämta paket också, har fått hem sådana HÄR ljus som sprakar. Doftar så gott också.

Kram Lotta

Jag vill leva i detta tempo länge Läs mer »

Jag grät aldrig när du flyttade

4 augusti, 2020 / 37 kommentarer / Allmänt, Cancer, Jag och familjen

Jag grät aldrig när du flyttade. Jag har funderat på det så här i efterhand, varför det blev så? Är jag en så känslokall mamma? Du sa att du grät när jag lämnade dig och åkte hem från din nya lägenhet. Glädjetårar såklart och även en tår över att tiden hemma faktiskt var slut.

Efter ett tag så kom jag på varför, varför jag inte grät då. Förra sommaren kändes det som att jordens alla tårtar föll nerför mina kinder. Egentligen var det en lycklig tid. Vi hade köpt stugan vi drömt om, du hade gått färdigt gymnasiet, tagit studenten, dansat balen, fått körkort och träffat din kärlek. Det var glädjetårar som kom. Jag kunde knappt titta ut på glittrande sjöar eller på fält eller vackra hagar. I dessa ögonblick så kom nästan alltid tårarna. Det kändes konstant som om jag var ledsen när jag borde varit glad. Jag var glad fast ändå grät jag.

Jag lovade dig där på sängkanten när du satt sjuk och hade fått cancer att allt ska bli som du önskade. Du sa att du ville ha ett liv som alla andra, du grät i min famn och var tröstlös den kvällen. Du ville kunna gå till skolan igen, få håret tillbaka, ta körkort, dansa bal, ta studenten och träffa en kille och få flytta hemifrån. Jag lovade dig att så kommer det bli.

Vi kämpade med cancer och skola här hemma så du kunde få betyg att börja gymnasiet, du gick tillbaka till skolan och startade gymnasiet utan hår. Då var du i mitten av din behandling men ändå ganska stark. Sedan kom håret tillbaka och vi kämpade med körkortet i 1 år men tillslut lyckades du även det med. Sedan strax efter din behandling var slut så vågade du bjuda in till kärlek i ditt liv och träffade din pojkvän. Du tog studenten, du dansade bal och nu har ni flyttat till lägenhet och du ska läsa till barnskötare.

Nej jag grät aldrig när du flyttade, för jordens alla tårar hade redan fallit och föll förra året. När jag såg dig med din pojkvän, när du tog studenten och dansa balen och alla gånger jag såg vacker natur och kom på att du är frisk. Jag hade ju lovat dig där på sängkanten att ta hand om dig, du skulle bli frisk och komma stark ur den här tiden med cancer och du skulle få uppleva allt som du önskade.

När du packade och flyttade kunde jag bara känna en oerhörd glädje och tacksamhet att nu är du exakt där som vi önskade och drömde om. Ett vanligt liv, med vardag och få bo med den du älskar. Det blev som du önskade och jag och kunde hålla mitt löfte som jag gav dig. Jag höll mig stark och jag fick dig stark att våga och gå vidare och få uppleva alla de saker som du önskade. Nu kommer nya drömmar att formas och längtas efter, precis som livet är.

Tack för att du lämnade kvar tavlan på ditt rum, den gör mig glad varje gång jag ser den.

Kram Mamma

Jag grät aldrig när du flyttade Läs mer »

Hälsat på Elin

17 juli, 2020 / 5 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

Igår åkte vi till Linköping och hälsade på Elin i hennes lägenhet. Jakob jobbade så jag och Pettson kunde sova över och ha en mysdag. Det var kallt på morgonen men sedan blev det jättefint sommarväder.

Så fort jag börjar göra iordning mig så börjar Pettson trampa omkring och tittar och undrar om han ska med.

Elin bor nära trädgårdsföreningen så det är mysigt att gå omkring lite där. Vi stannade och åt lunch.

Elin och Jakobs lägenhet är så fin, de hyr den i 2:a hand så vi får se hur det blir i framtiden om de ska flytta eller kan ta över den. De har plockat ihop lite olika möbler hemifrån och köpt några saker nytt.

På kvällen beställde vi mat hem till dörren vilket jag aldrig gjort tidigare och så gick vi flera promenader så det blev många steg. Nu har vi kommit hem igen och ska packa och åka till stugan. Här hemma målar de huset och det blir så fint.

Kram Lotta

Hälsat på Elin Läs mer »

En fin stund

16 maj, 2020 / 2 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

Det inte varje dag man klär upp sig i dessa tider och jag som inte är iväg så mycket annars heller men idag var det dop. Lilla William skulle döpas, min lillebrors son .

Dopet var så fint men vi kunde bara vara de allra närmsta.

Min lillebror och jag har inte samma pappa men det tänker man inte på.

Min bror sjöng och mina barn var faddrar. En väldigt fin stund och jag är så glad att jag kunde vara med och inte fick huvudvärk eller kände mig trött efteråt. Lilla Pettson var hos min granne och vi var bara borta en kort stund så det gick bra.

Nu blir det bubbel och middag tillsammans med Jakob och Elin

*******

En fin stund Läs mer »

Fika på bryggan

13 maj, 2020 / 5 kommentarer / Allmänt, Jag och familjen

I helgen kom svärmor och svärfar på utefika, de fick sitta i däckstolarna och fika lite på avstånd.

Det var roligt att träffa dem för det var ett tag sedan sist.

Jag hade bakat bullar och Elin och Jakob hade gjort paj.

Det kommer bli många middagar och fika på bryggan i sommar. Vi ska bygga bastuflotte så snart har vi en till brygga att sitta och äta på. Ja det kommer ta sin lilla tid men vi är på gång i alla fall.

Kram Lotta

Fika på bryggan Läs mer »