Jag kände att 2019 skulle bli lite nystart för mig, eftersom 2018 fortfarande var lite speciellt efter allt som hänt med Elins cancer. 2018 var ett mer sökande år för mig när jag skulle börja jobba heltid igen med bara bloggen och fortfarande var väldigt trött i kropp och själ och kunde inte köra fullt ut. Ett förvirrande år på sätt viss för mig.
Nu känner jag mig alls lika trött längre utan mer rastlös och jag har funderat mycket på vad ska jag göra nu, hur är mitt liv när Elin inte är sjuk och jag inte har två barn som behöver mig lika mycket och ett jobb när jag inte ska ut och fota reportage. De här tankarna har upptagit mig väldigt, väldigt mycket. Jag vill dela dessa med er för det är skönare att få ner dem och ni brukar tycka om att läsa det jag tänker.
Jag skrev ju för ett tag sedan att jag känner inte igen henne längre
HÄR och det är mycket av dessa tankar som jag känt sista året att jag har svårt att hitta tillbaka till glädjen och den där Lotta jag var van vid för jag kanske söker efter det som var då och inte det livet jag har nu. Efter allt som hänt de här åren så står jag liksom inför nya utmaningar och har nya erfarenheter och jag har inte landat där ännu. Så idag när jag äntligen kunde gå ut och gå så tog jag tag i den känslan igen och bjöd in alla tankar att tänka fritt. Sedan satte jag mig ner och skrev. Skrev ner allt jag känner, vad som känns jobbigt, svårt, vad jag mår bra av, vad jag vill fylla mitt liv med osv.
När jag får struktur på hur jag tänker mår jag bra, jag måste liksom ha en kompass att följa lite, dunka lite mod i mig och sätta riktningen. Det har gjort idag. Jag kommer inte dela alla mina tankar omkring vad jag har kommit fram till men den största tanken och det jag brottats med mest är ” vad är influencer för ett jobb?” Jag har ju under många år varit med och skapa detta jobb och nu är jag här. Tillsammans med er kan jag leva på att bara hitta på saker om dagarna, dela mina tankar och få en lön för det. Jag har aldrig haft det bättre, mitt företag omsätter mer nu än när jag fota reportage, men det är ju vägen hit jag har älskat. Utmaningen. Hur jag har fått kämpa, hur jag fått samarbeten, hur jag slåss för det här yrket. Det är ju utmaningen som varit drivet och lyckan för mig, inte vad jag omsätter.
Nu måste jag efter Elin blivit frisk, efter att jag inte kan leva på reportage hitta nya utmaningar i mitt jobb som influencer som gör mig lycklig, i flow och som ger mig stimulans i det här yrket som jag själv varit med och skapat. Jag har kommit hit och har världens bästa jobb men det är upp till mig nu att fylla det på heltid. Här står jag nu och ska liksom lite välja väg och fortsätta stå upp för det här jobbet som numera är väldigt accepterat och ganska vanligt. Jag behöver inte slåss för det längre, jag har det. Så vad är utmaningen för mig nu? Vad ska jag göra för att ni ska vilja fortsätta läsa? Vad har jag att erbjuda er, vad kan jag göra om dagarna för att känna utmaning och glädje i det här jobbet?
Alla dessa tankar har tagit upp mycket av min tid, förändringarna genom de sista åren har lett mig hit och jag måste liksom bestämma mig. Vad ska göra nu? Jag är inte så trött längre, jag vill ha mer att göra, nya utmaningar och jag vill vara inspiration för er. Bloggen är det bästa som finns , jag älskar att få ha detta jobb, men jag måste hitta på mer att visa er och för att själv känna stimulans, glädje och en mening osv. Jag älskar nya utmaningar som jag fått genom åren genom att lärt mig fota, fota människor, reportage, till företag osv och nu behöver mer.
Så lite här är jag nu och jag är så glad att ni läser och kan hjälpa mig att förstå. Ni har följt mig länge och jag tror ni förstår mina tankar känslor lika mycket som jag. Jag försöker sätta allt på pränt i en bok och fundera mycket på vad vill jag, vad vill jag nu och i framtiden, tillsammans med er.
Kram Lotta
💗
