Jag funderar lite på livets olika perioder, både med sin man och sina barn. Tänk vad man gått igenom mycket och ändå står här troget vid varandras sida. Vi är inte så tysta i vår familj. Här berättar vi direkt om något inte är bra, så vi går aldrig och bär på tråkigheter inom oss.

Jag har ändrat mig mycket de sista åren. Jag är mycket gladare, mycket mer positiv. Jag är så glad för livet just nu och de som finns omkring mig så det finns inte mycket att klaga på. Jag vill inte tänka på de tråkigheter som någon dag kan komma utan fyller istället de bra dagarna med glädje.

Förra veckan så stod det i min kalender att jag bloggat i 5 år, så galet fort det har gått och vilken värld som öppnat sig för mig under denna tid.

Det största steget var att våga och sedan har det rullat på och gått bra. Hade jag inte gjort det så hade jag inte haft all denna tid som jag styra som jag själv vill. Visst är det ofta oroligt också när man inte har kunnat, ekonomi att sätta sig in i osv och mycket att lära sig. Men det är utvecklande och stärkande för själen och jag har under dessa 5 år utvecklas massor att våga tro att jag kan även om jag inte var något läshuvud i skolan. 

Så tack till er var och en..utan blogg ingen bok, inget företag osv…jag är er evigt tacksam!