(bilder från mobilen)
Förr tyckte jag det där med att fylla år var lite jobbigt, jag har inte velat bli äldre för jag tycker tiden går så fort och jag vill hinna så mycket. Rastlösheten i kroppen har nog bidragit till det och en rädsla att det ska hända min familj något. Men nu efter Elin blev sjuk så känns som att få fylla år och få bli äldre är en ära, livets bästa gåva. Det betyder att jag får vara här och får vara med och uppleva allt omkring mig. Jag är inte rädd för döden längre, skulle den komma så får jag försöka möta den, jag är mer rädd att jag inte ska förstå hur värdefullt det är att få vara här och ta vara på det.
På morgonen vaknar jag av att min man först pussar och grattar innan han ska åka till jobbet och berättar att överraskning kommer ikväll och sedan somnar jag om och vaknar av två fina barn sjunger och spelar gitarr för sin mamma. Elin har varit vaken tidigt för att locka håret och Philip har tagit fram gitarren och spelar. Hur hade varit att fira sin födelsedag utan dem. Så tänker man hela tiden. Älskade fina ungar!
Eftersom det är min dag så bestämmer jag mig för att ta en promenad till byn för att dricka födelsedagskaffe hos mamma och bonuspappa och på vägen dit möts jag av min vän Helena som kommer för att ge en kram. Älskade vän. På facebook och instagram trillar det in mängder med grattis hälsningar och telefonen ringer. Att känna sig älskad känns fint. Tack sociala medier för det att alla dessa människor som tar sig en liten stund att skriva och kan få ge en grattishälsning som jag annars troligtvis missat.
På vägen till byn hinner jag tänka så mycket. Den där tacksamheten över att allt är så bra gör mig så lycklig. Förra året hade Elin så ont den här dagen och fick morfin, nu kan hon leva som hon vill förutom att hon nästan alltid mår illa på morgonen av sina mediciner.
Men jag ser det fina i så mycket nu. Att få ha den här tiden att tänka, tiden att få dricka kaffe med friska föräldrar, styrkan att ha ben som orkar gå och springa hem osv. Efter kaffet springer jag vägen hem och visst kan det kännas lite jobbigt just då men när endorfinerna kickar igång så känner man sig så glad.
Nu har jag tagit ett bad och lite ansiktsmask och snart dags för lite lunch och sedan tänker jag fortsätta lata mig resten av dagen och vänta och se vad familjen har hittat på inför kvällen. Att fylla 43 är grymt, jag har ingen åldersnoja längre. Bara så lycklig att få finnas i den här stunden, i vår vardag och att allt är som det är. Det finns en skön trygghet i att bli äldre och kunna stå för den man är.
Ha en fin fredag! nu ska jag tvätta bort ansiktsmasken 🙂
Kram Lotta
