mars 2016

Alla är hemma

 
 
Det är svårt att hänga med i svängarna, men nu är vi hemma igen. Elin har fått komma hem och idag är hon som vanligt igen. Om man är påverkad av metotrexate/cellgift så ska det kunna hjälpa med en hostmedicin och Elin fick två omgångar igår. På kvällen vände det, då kunde hon prata igen, den stirrande blicken försvann och hon är med mentalt som vanligt.
 
Hon själv förstod inte riktigt hur läget var igår, hon tyckte själv att hon var som vanligt förrutom att hon inte kunde prata då. Nu är det inte så många som får sådana här biverkningar så man vet inte riktigt vad som händer nu. Det man kan se är att en del får aldrig mer om det, en del kan få det igen. Man vet inte om det påverkar hjärnan på sikt. Forskningen har inte kommit så långt med allt. Så nu får vi försöka att bara leva som vanligt igen. Elin mår bra. Hon behöver vila, sova och ta det lungt. Jag kan se att hennes ögon är spända och trötta och blinkar en del, men inget annat. Den här gången försvann det tack och lov, det finns de som får biverkningar som inte gör det. 
 
 
Idag är jag så oerhört tacksam och trött. Att slängas mellan denna oro och glädje tar energi. Jag är så tacksam för vi sitter här och softar i sängen igen. Hon tittar på sina serier, vi skojar, tänt ljus, ätit lunch osv. Vardag är det bästa som finns! Igår var jag livrädd idag kan jag sitta här och veta att hon lever och det farliga har gått tillbaka.
 
Nästa vecka får vi veta lite hur det blir med mediciner i framtiden, doktorerna tar också hjälp av andra och det som är skönt med Elins behandling är att den ser likadan ut i hela Europa. Man lär sig av varandra. Nu är jag bara så glad att vi är hemma igen. Jag är ingen person som går och tänker så mycket, vi fortsätter att leva i nuet och vara glada för de bra dagarna. Vad som händer med oss eller med andra eller med någon av er som läser det vi inte. Därför kan vi bara välja att ta hand om de dagar vi har. Idag njuter vi av vårt hem, varandra och vi får vara här i vardagen. Jag är så glad och tacksam.
 
Stort tack för alla era hälsningar på blogg, insta, mail osv ni är så fina mot oss!!
 
Kram Lotta
 ………………………..
 
Mer omkring vår cancerresa hittar du här om du scrollar ner

Alla är hemma Läs mer »

Ingen propp, blödning eller tumör…

 
Två dagar i rad har Elin tappat känsel i armen och fingrarna har som krampat. Det har gått över efter några timmar , men vi har oroat oss att det ska vara något farligt, men hon har inte fått komma in till sjukhuset för det har gått över. Igår när Elin gick och la sig var det som vanligt. Vi badade i spabadet och larvade oss och sedan satt i sängen och surfade. Lillebror sov över hos en kompis och var inte hemma. 
 
Sedan imorse gick pappa upp med Findus till Elin och det märktes inget konstigt, men sedan kom hon ner och satte sig i soffan och sa ”jag kan inte prata”. Vi förstod direkt att det var något som inte var bra så bara packa väskan och komma iväg till sjukhuset. Ni kan tänka er pulsen då, man vet inte vad man packar eller vad man gör, det enda man vet är åk så fort som bara går och vi visste att ambulans just då tar längre tid. Är den en propp så är varje minut viktig.
 
Elin är tyst i bilen och mitt hjärta sitter utanpå. Hon känns förändrard i sin personlighet också och är lite som påverkad. På sjukhuset är de redo och vi springer in med Elin i rullstol. Man börjar med att utreda om det kan vara en biverkning av cellgifterna men man ser ingen förändring efter medicin så man bokar MR hjärnröntgen. 
 
 
Att lämna över sitt barn till hjärnröntgen är förjävligt, detta är vår andra gång. Elin kan inte prata så mycket och hon tittar på oss med en annan blick och så försvinner hon in på hjärnröntgen. Jag och mannen sitter i väntrummet. Det känslan och hur vi mår går knappt sätta ord på. Fruktansvärt! Jag försöker tänka på andningen, det känns som hjärtat går sönder. Vi surfar på mobilen, svara på sms, gråter, städar väskan..gör allt för att få tiden att gå.
 
Allt känns som en lång evighet och efter 30 min bestämmer man att även spruta in kontrastvätska så man se ännu lite till. Klockan går så långsamt, vänta 30 min till. Tittar på min älskade man och ser rädslan i hans ögon. Tänk att vi sitter här, det är vårt barn som ligger där inne och det känns allvarligt. Jag känner mig livrädd och som jag ska svimma och har svårt att andas. 
 
 
Sedan kommer hon ut och vi får gå upp på rummet och vänta. Elins kropp är som vanligt, men hon kan fortfarande inte prata så mycket. Munnen är lite vriden och hon är påverkad, inte riktigt sig själv. Vi försöker se på tv och vänta. Tänk att dessa timmar kan kännas så långa.
 
Så kommer svaret, röntgen visar ingen propp, ingen blödning och ingen tumör. Man kan däremot se att det finns förändringar i vita vävnaden i hjärnan vilket tyder på att hon påverkas av Metotrexaten/cellgifterna som hon får i högdos, i ryggen och som tabletter. Det är en biverkning som kan förekomma och som brukar kunna försvinna. Det finns andra risker också som kan bestå, men det vill man inte prata om i detta läge. Det känns som en sten släpps, det känns så bra ändå i allt det överjävliga. Elin blir glad igen och försöker börja pratat lite och hon och hennes personlighet kommer tillbaka lite igen. Ni vet i vissa lägen när det är jävligt, så finns det saker som är ännu jävligare och då gläds man även om det är överjobbigt. 
 
 
 
Just nu när jag sitter och skriver det här kan jag knappt förstå att det har hänt. Jag ser på melodifestivalen med min son och han behöver ju också sina föräldrar och så får vi åka in och hoppas det är bättre imorgon. Hon har fått en medicin ikväll som gjort att talet kommit tillbaka lite,  så det känns hoppfullt och Elin själv är positiv och glad igen, hon skrattar åt sig själv så tårarna rinner. 
 
Och åter igen påminner oss livet om hur skört det är, hur rädd man ska vara om nuet. Hur värdefullt det är att få vara frisk och få ha en vardag. Jag känner mig ganska lugn just nu. Det ska bli bra med Elin, vi får ta en dag i taget och man får lära sig att klara av så mycket mer än vad man tror. Jag ska sätta mig och gråta lite när jag känner att jag behöver. Det går, det måste gå och Elin ska bli frisk. Så är det.
 
Kram Lotta
 
……………………………
 
Mer omkring vår cancerresa hittar du här om du scrollar ner
 

Ingen propp, blödning eller tumör… Läs mer »

Älskade sibiriska katt

 
 
 
 
Det här är alla kategorier det bästa köp vi gjort. Så glad att jag blev astma och allergifri. Det här året när Elin varit sjuk har vår Findus varit den största glädjen här hemma. Nu ligger han utslagen här i sängen med oss. Ligger på rygg och magen i vädret och tassarna rakt upp, sibbestyle brukar det kallas. Dags att snart sova, trött efter bad ute i spabadet. 
 
Kram Lotta
 
……………………….
 
Mer om Findus kan du läsa här om du srollar ner

Älskade sibiriska katt Läs mer »

Lunch och ont i armen

 
 
Vi hade bokat en lunch med farmor idag, men Elins högra arm slutade fungera och naglarna trycktes in i handen så vi fick bända upp dem en i taget. Samma hände igår. Jag ringde sjukhuset och de sa vi fick komma in om det fortsatte på eftermiddagen, men det försvann efter några timmar. 
 
Man blir ju lite rädd när sådana saker händer, det är ju inte normalt men med Elins kropp händer så mycket så man börjar bli van. Så här det i en behandling när man får cellgifter, massor olika biverkningar som man inte förstår sig på men får bara ta dem en i taget.
 
Vi åkte och mötte farmor tillslut och åt lunch på stan och handlade lite grejer, men händer det där med armen igen så åker vi direkt nästa gång. Det kan ha med nerverna att göra, man även en propp kan ju sätta sig så känslan i armen försvinner. Det är skitsvårt att veta och man får ju inte komma in om de inte misstänker att det är farligt, så bara vänta och se. 
 
 
Idag bjöd snälla farmor på lunch, jag valde vegetarisk med hallioumi. Supergott var det. 
 
Nej nu ska vi lata oss. Sitter i köket med mannen och dricker kaffe. Här blir det en lugn och skön myskväll och så hoppas vi Elin slipper sjukhuset och armen håller sig bra. Philip är och åker slalom med en kompis så han får en rolig kväll han med. 
 
Kram Lotta

Lunch och ont i armen Läs mer »

Träningsredskap

 
Nu har jag kommit igång med min träning ordentligt igen och kosten, det är så skönt. Har tex. rört mig 4 dagar i  rad nu och ska ut till vår skola för ett pass idag med. Har fått testa lite nya träningsredskap också i samarbete med Fyndiq. Det blir lite roligare då om man har lite redskap.  En kettelbell som du hittar här och step up bräda här . Dessa två använder jag mycket och så mina hantlar. 
 
Vi kör x-fit i byn på söndagar och nu i vår ska jag ibland vara med på tisdagar också när det passar. Det är superkul! Det är stationsövningar ca 6 st med lätta medel och där man använder mest kroppen men också en del redskap. Trodde aldrig jag skulle kunna säga att jag tycker det är kul, men nu gör jag det. 
 
Min man brukar inte kommentera min kropp det har han aldrig gjort, men häromdagen sa han att jag fått en snygg rumpa 🙂 Var tvungen att gå till spegeln och kolla..hi.hi Varje morgon kommer han in och kramar mig hej då innan han åker till jobbet och säger fina saker. Han är duktig på att säga de där orden istället, jag älskar dig som betyder allt, inte hur man ser ut. Han har den där kroppen som smal och det spelar ingen roll vad han äter. Han får ofta höra -äter du verkligen ordentligt, inte alltid så roligt det heller. Jag har en kropp som inte tål kolhydrater och socker, då blir det en drog för mig och jag fick höra förr..ska du ha barn. 
 

 
Jag känner mig framförallt starkare, piggare och snyggare när jag får träna. Nu längtar jag efter att röra mig igen. Har tagit en bild på mig precis efter jul, så tänkte jag ta en bild i maj typ och se om jag kommit dit jag vill. Det hände en hel del med kroppen när Elin var som sjukast så nu ska jag tillbaka där jag var innan och gärna starkare. Nu när jag inte kan åka iväg och jobba om dagarna så får träningen bli som ett jobb för mig. Något att jobba med under tiden Elin har skola hemma och jag behöver lite utmaningar. 
 
Träning om våren blir som jag önskar så kör jag:
X-fit stationsövningar en eller två dagar i veckan för hela kroppen i byn
En promenad, gärna två
Springer ca 5 km eller tränar i vår skola på crossfit och lite övningar
30 st sit ups de dagar jag inte är på x-fit
 
Maten : 
Fasta till lunch, bara kaffe med en skvätt grädde på morgonen annars får jag huvudvärk
Lunch lchf
Middag lch
Fika om jag blir bjuden
En mörk chokladbit om jag vill unna mig något eller en skopa glass (älskar glass)
Nötter 0.5 dl om dagen 
Om jag är bortbjuden så äter jag den maten som bjuds.
Om jag är sugen så äter jag ofta ost, avocado, nötter 
 
Japp då är det bara att byta till träningskläderna då. Jag måste alltid ha träningskläder för jag svettas mängder, kan inte ens promenera utan behöva ta en dusch .
 
Ha en fin kväll!
 
Kram Lotta
 
 
Samarbete Fyndiq

Träningsredskap Läs mer »

Morristapet

God morgon från landet, det var önskemål på fler bilder från hallen och lite mer närbilder på tapeten Morris Seaweed silver. Jag har bara tapetserat ett hörn av hallen , fullt tillräckligt för mig… skulle tycka att det blev för mycket annars, men så här är den såååå vacker. Så nöjd med tapeten.
Idag lyser solen igen ☀️☀️, så himla härligt!! Vi har en del ärenden idag och så ska Elin bli klar med en bilduppgift. Hoppas du får en skön dag! ska hämta en ny jacka också, skulle beställa tröjor men det blev en jacka istället 🙂
Nu längtar jag så mycket efter våra resor. Visst vi har det jättebra här hemma fast Elin behandlas för leukemi, men tiden tillsammans är så underbar. Att kunna göra saker ihop nu när hon är mycket piggare. Vi ska försöka få upp Elin att åka barnbacken en gång. I vilket fall ska det bli så härligt att bara få vara i den miljön. Den här gången ska vi bo på Skilodge. Så ingen mat ska vi laga själva heller, första gången vi bor så. Förra året blev det ingen sommar eller vintersemester för oss och nu känns det fantastiskt att vi kan åka iväg alla fyra.
Ha en fin dag!
💗💗
Kram Lotta

Morristapet Läs mer »