Solen lyser och jag hör stegen till takt med musiken. Jag är så glad att jag ger mig ut på mina rundor. Första kilometern är ofta lite tung, då jag kan tvivla om jag orkar, om jag har tillräckligt med energi men sedan bara rör sig benen till musiken. Jag njuter!
Hur orkar du träna…frågar en del….nu när Elin är sjuk? Nu är hon ju mycket bättre och jag vet jag måste för att må bra. Jag tänker också att jag fått två ben som jag kan springa med, jag har fått en mun som jag kan le med, jag har fått två armar som jag kan kramas med, jag har fått en mun som jag kan säga snälla saker med. Jag kan välja…någon som är sjuk kanske inte kan det.
När jag springer och det är tungt så brukar jag tänka större. tex så kanske jag bestämmer mig för att springa ca 6 km men om jag tänker att jag ska pröva springa en mil så är det som hjärnan ställer om sig. Jag har lärt mig att om jag har större drömmar och större mål så når jag längre men jag måste ändå vara här i nuet för att orka ….steg för steg, km för km för att nå målet. Små steg framåt, men stora drömmar. Man orkar så mycket mer än vad man tror. Att springa är som en pisse i havet 🙂 mot det Elin går igenom, att springa är bara svett och jäkla anamma. Det är inte synd om mig ett dugg…så tänker jag också om det är tungt.
Det går att omsätta dessa tankar i mitt sätt att se på Elins cancer eller hur jag lever mitt liv. Det kan vara tufft just nu men vi tar timme för timme, dag för dag och siktar mot målet mot drömmen. Under tiden vi lever har fått förmågan att kunna njuta, att skratta, le, att springa, att uppleva, att känna, att utvecklas och ha det bra. Vi kan inte slösa bort vår tid på oro, på att tvivla på oss själva, på vår förmåga, på att vara rädda för döden att hon inte kommer bli frisk. Det finns hjälp att få också om man behöver och det är ok att gråta osv men vi måste våga tro att vi löser det. Vi måste våga tro att allt blir bra, att jag har förmågan att orka, att drömmar kan slå in, att vi är värsa saker, att vi vågar osv.
Så jag springer vidare genom skogen och jag ler för jag kan och jag känner att hjärtat fylls av kärlek och sol. Jag njuter för jag är just här i livet med allt vad det innebär och det gör mig alldeles lycklig! Jag drömmer inte om att finna lyckan, jag har den, jag äger känslan…just nu i denna stund.
Kram Lotta