Jag och familjen

 

 

 

En del som undrar om vi bråkar mycket Kalle och jag? Vi har lugnat ner oss med åren och jag skapade mycket mer bråk förr men numera försöker jag istället avdramatisera och inte skapa bråk. Både Kalle och jag har i grunden ganska mycket vilja och temprament men jag försöker hela tiden vara medveten om hur jag väljer mina ord och tankar.

 

 

Vi kan härja en hel del på varandra men vi kan också vara mycket mer kärleksfulla. Jag älskar honom så otroligt mycket även om han säger och gör lite tokiga saker som jag inte alltid gillar. Han gör mig riktigt lycklig och han trygg och stabil och han ser alltid till mitt bästa och låter mig utvecklas och sätter inte en massa pekpinnar. 

 

 

 

Phlip och hans flickvän

 

Det var väldigt fint i kyrkan idag med all sång, så modiga och duktiga tjejer och killar som sjöng och spelade. 

 

 

 

Philip 10 år yngre och när jag startade bloggen

 

 

För bara några månader såg jag min mamma ligga på sjukhuset för att akutopereras, de sa att om hon inte hade kommit in de närmsta dagarna så hade hon gått bort. Men av en händelse så var hon på sjukhusområdet och kunde bara kliva in på akuten. Hon hade varit sjuk länge och nu upptäckte de äntligen att hon hade stopp i flera kärl. Några dagar senare blev det bypass operation och nu mår mamma bra igen.

 

Nu kan mamma köra bil igen, hon får städa som hon vill, ja min mamma är städgalen och hon orkar lite mer ha koll på alla oss barn och barnbarn. Min systerson sa det ..”du får inte dö mormor, för jag kommer inte klara mig utan dig”. Mamma är den som tar hand om alla. Jag tänker att ni säkert många, många som får slås med dessa känslor när era kära blir sjuka eller går bort. Min mamma fick en andra chans. Hon har inte samma svullnad i kroppen längre, hon orkar promenera igen, hon har gått ner några kilo och hon känns riktigt pigg och vill vara med igen.

 

Jag satt idag på cafet med henne och kände sådan tacksamhet. För jag vet hur fort man kastas fram och tillbaka i livet med sjukdomar och när man blir i min ålder så har man det omkring sig hela tiden. Varje frisk dag är en bra dag och idag fick jag några timmar med min mamma. Vi åkte hem i bilen och håret fladdrade i vinden men mina tankar fanns hos en av mina bästa vänner. 

 

 

Min kära vän har en mamma som varit sjuk en tid och nu har det blivit sämre. Jag gråter en skvätt när jag kommer hem och hon skriver till mig hur läget är. ”Jävla cancer” så mycket jag verkligen hatar denna sjukdom. Den där känslan som fanns på sjukhuset biter sig kvar, varför ska en del klara sig och en del behöva gå bort? Det är så orättvist och man vill försöka rädda alla dem som är sjuka men man kan inte. Jag kan bara finnas där för min vän och jag vet att jag inte ska ha dåligt samvete för jag haft en bra dag med min mamma men det känns. Tufft är det och det påminner mig om hur tufft livet är och hur vi haft det. 

 

Jag läser på koppen jag fick av Elin som hon gav mig på morsdag. Elin  sa att det påminde om tiden när hon var sjuk, när man kämpar tillsammans. 

 

 

Jag tänker på dig min vän och på er familj, hela tiden 💗

 

Kram Lotta

 

 

Ja nu har jag suttit en stund och plockat ordning här i huset och sitter och njuter av alla minnen från igår. Det där med bröllop är så underbart vackert och känsligt och man gråter för minsta lilla. Först så är man lite stel och spänd 🙂 Ja ni ser ju att vi inte är direkt avslappande ,,hi,hi men sedan när allt börjar så gråter man mest och blir så fylld av kärlek.

Mina älskade ungar

 

Varje vecka är det något man får jobba med och den här veckan har vi en tuff sak som jag inte kan skriva om här. Livet är en ständig resa fär man får jobba med sina tankar och försöka jobba med att vända det tuffa och göra något positivt av det. Jag tror verkligen att alla familjer har något som man får kämpa för lite extra och så är det hela tiden. När man står utanför är det så lätt att se och tro att alla andra har det så bra. Jag vill bara säga att ni får inte tro det om oss, fy det är så mycket hela tiden men man får lära sig att hantera det. 

 

Så mina vänner nu tänker jag njuta av helgen och att Kalle och jag är lediga tillsammans 

 

💗

Idag för 3 år sedan fick Elin sin leukemidiagnos, 25 maj 2015 kommer alltid minnas den dagen 

 

Kram Lotta

 

💗

 

 

Hoppas ni haft en fin påskafton, vi har haft det jättebra och det gick så smidigt fast vi var så många här hemma som 17 personer.

 

 

 

 

 

Så mycket känslor i kroppen nu när Elin idag kunde övningsköra till Linköping. Det är sådan glädje efter allt som hänt att vi gör det här nu och dessutom har Elin haft det svårt med minnet sedan hon var liten och det här med att köra bil har varit hennes värsta. Hon har varit rädd men nu övervunnit det och det går så bra. Tack gode gud för automatbil, det är sådan skillnad för henne.