Det är sådan skillnad att åka till sjukhuset nu, du följer ju med överallt och orkar så mycket. Vi tog en lunch på restaurangen utanför och dit gick pappa och jag jämt själva när du var som dåligast. Då låg du där inne och hade så ont och jag mådde mest dåligt av att se att alla utanför kunde leva så normalt. Allt var ju så overkligt då, livet mellan sjukhus och verkligheten.
Nu är du piggelin när du få vincristin och det här är vardag för oss. Sist fick du inte ens ont av här droppet så jag hoppas verkligen vi slipper det denna gången också. Så oerhört glad att livet kan få rulla på.
Idag är det ett år sedan som vi besökte akuten på Gotland och du skrek en hel natt för du hade så ont i benen. Aldrig kunde vi ana då att det var leukemi du hade. Men nu är vi här och det rullar på, det här är den enda behandlingen denna månad och nästa månad är din sista högdos. Det är så skönt! När doktorn sa att du mår så bra är ju för att det finns ingen cancer kvar och du har så lite behandling så kroppen hinner återhämta sig.
Innan vi åkte hem köpte vi lite mer plantor till häcken som jag planterat i min rabatt och en fin lönn som ska sättas i en korg eller kruka. Ska visa senare.
Nu ska jag skjutsa sonen som ska till fotbollsplan i byn och träna mest på skoj (han har tagit en paus med stora fotbollslaget i samhället för han känner så mycket press inombords att vara duktig) och sedan blir det promenad med min granne. Först en kaffe i köket och sedan plantera om en murgröna som jag ska ha i fönstret också.
Ta hand om er !
Kram Lotta
…………………………..
Så otroligt skönt att allt går åt rätt håll ❤️
Styrkekramar
Hej Lotta! Hittade av en slump din blogg. Jag blev så förvånad för våra barn har delat rum på dagvården. Jag är mamma till en pojke på 8 år som liksom Elin insjuknade i leukemi i maj 2015. Det glädjer mig att Elin är piggare och svarar bra på behandlingen. Det går åt rätt håll för oss också. Från början kändes 2,5 år helt oöverskådligt men nu har vi tack och lov tagit oss igenom det första året. Varma hälsningar Camilla
Ja men å vad kul, är det du och jag som pratade en del kanske och er pojke som skulle börja 1:an <3 kram
Blir så glad av att läsa det du skriver. Underbart att det går åt rätt håll!