När man varit med om något stort och svårt så förändras man, saker som var viktigt förr känns inte alls lika viktigt nu osv. Det har tagit tid för mig att veta vem jag är nu, för jag lever lite på annat sätt och min hjärna funkar på ett annat sätt. Det som var min ”typiska personlighet” då är inte jag nu. Det blir lite svårt det där när man pratar med andra, då brukar jag säga ” så var jag förr” för jag känner inte igen henne längre. Jag har börjat bli vän med henne jag är nu, eller jag kanske är på väg att bli vän henne. Jag blir nog inte den jag var innan igen även om jag trodde att det var dit jag skulle tillbaka till. Det tog nog ca 1.5 år innan jag började inse att jag har ändrats och måste tänka om och hitta den ”nya” Lotta. Ibland kan tycka hon är lite mer tråkig, men jag har ju också ett annat liv nu och jobb än innan cancern.
Den stora skillnaden nu är att jag är mer nöjd över små saker, jag vill inte resa lika mycket , jag är inte så rastlös som förr och vill inte göra lika mycket, jag vill ha mer tid på mig osv. Men sedan när jag sätter fart med sånt jag tycker är kul eller startar projekt så skulle folk säga att jag är som en duracellkanin, som innan. Men förr var det min personlighet hela tiden, jobba hårt, snabbt, alltid full fart på nya mål, våga saker, kasta mig in i nya utmaningar och jag har älskat det, jag älskat det livet och jag har haft så kul. Jag har försökt leva i nuet, men gillat mycket driv, fart och fläkt. Det har varit min personlighet. Jag har alltid vetat vem jag är och varit trygg med det men nu har jag fått tänka om. Jag har inte riktigt det drivet varje dag nu utan mer i perioder och så har jag inte lika mycket framtidsdrömmar, stora planer och mål. Jag är ju bara lite mer nöjd. Nöjd att bara få stiga upp och alla friska. Sånt som jag tidigare bara tog för givet. Jag har fått mer livserfarenhet, blivit äldre och tänker på att annat sätt samtidigt som jag har mycket gamla Lotta i mig. Kanske ni som läser känner igen er efter en livskris?
Ja nu ska jag sluta och svamla här, men ni brukar tycka om att lyssna på mina tankar, jag är tacksam att jag får dela med mig av min värld. Idag blir det ärenden och köpa nya växter.
Ta hand om er finaste läsare
Kram Lotta
💗