Varje gång hon skrattar vid köksbordet

 
Jag ringer henne för att höra när hon ska hämtas vid tåget. Hon svarar glatt att de redan slutat för dagen tagit lunch och går på stan. Solen lyser och jag sitter vid husväggen och väntar på en lastbil med mitt kaffe i handen. Tårarna kommer för jag hör att hon är på bra humör och känner sig lycklig. Det är fredag och hon får vara med sina vänner. Det är så mycket glädje i vårt liv och då kommer gärna tårarna. 
 
Efter en timme hämtar jag henne vid tåget, vi sätter på musik i bilen som vi alltid gör och Elin delar med sig av sina tankar och sin dag. När vi kommer hem fortsätter vi att prata om allt möjligt. Jag tar en kaffe till och hon visar mig musikvideo på Zara Larsson och Ibrahim som sjunger Stad i ljus. Jag gråter för de sjunger så fint och för jag får dela den där stunden med henne. 
 
Tänk att jag får ha henne här, den här stunden när hon ivrigt och glatt visar mig saker som hon tycker om medan hon äter sin skinksmörgås. Hon pratar fort och har så mycket att berätta hela tiden. Det är som livet kommit ifatt henne. De pratar om fest i helgen igen och om jag skjutsar, hon pratar om vad hon ska ha på sig osv.
 
Sedan går jag ut och städar hönshuset och får skit under naglarna för jag glömde handskarna och så fortsätter jag tjuta lite till. Jag tänker på föräldrarna till flickorna som gick bort på sjukhuset, inga flickor som sitter vid deras köksbord längre. Jag önskar så innerligt de kunde få dela en stund med sina döttrar. Få höra deras tankar, deras skratt, deras glädje för livet. Jag är så innerligt tacksam för varje gång hon skrattar vid köksbordet, äter skinmacka och pratar om allt som händer i hennes liv och som är viktigt för henne. Tack gode gud för att jag får dela det med henne. De just de där minuterna som är livet, det viktigaste man har.  
 
Kram Lotta
 
……………………
 
Mer omkring vår cancerresa hittar du här om du scrollar ner

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

26 reaktioner på ”Varje gång hon skrattar vid köksbordet”

  1. Absolut, det är de där små gyllene stunderna i livet som utgör livet, och oj vad mycket hjärteglädje man får av sina barn. Mina älskade döttrar är mitt liv, det finaste som finns. Folk villar lätt bort sig i det materialistiska och glömmer bort vad so verkligen betyder något livet. Jag är så glad att eran dotter mår bättre efter alla hemska turer hon och ni varit med om. Jag har suttit här och läst din blogg med tårar i ögonen ibland. All lycka, glädje och värme till dej och din familj!

    Ha en underbar helg,

    Kram, Anneli i Dalarna

  2. Så underbart! Man måste ta vara på de här vardagsstunderna, jag tänker också ofta på det. Är så glad för er skull, att ni kan ha en helt vanlig vardag nu, med mor-dotterprat om helt vanliga saker, och att hon känner sån glädje igen! Förstår att dina tårar rinner av glädje och tacksamhet och sorg över de som inte hade samma tur…
    Barnen är det viktigaste vi har!
    Må gott!
    Kram Gunilla

  3. Ååå nu tjuter jag med hjärtat…
    Det är verkligen viktigt att stanna upp och vara tacksam för varje stund och varje ögonblick man får…
    Du skriver så fint att hjärtat blöder…
    Kram finaste och ha en underbart mysig kväll nu!
    Katarina

  4. Det är så vackert att läsa det du skriver om din fina dotter, era stunder, njut! Min mamma gick bort när jag var 3 år i leukemi….sorgen går aldrig över 🙁 Ha en härlig helg, kikar in här varje dag på dina inspirerande inlägg! Kram

  5. Hei har lest din blogg lenge, men aldri kommentert. Du har den beste bloggen jeg besøker, du skriver så vakkert om de små øyeblikkene som vi ofte tar som en selvfølge. Jeg sitter her med tårer i øynene og kjenner på den redselen man kjenner for å miste sitt barn. Livet er skjørt og vi må være takknemlige når alt er bra !! Takk for alt du deler.

  6. Hej.Läser då och då det du skriver. Varje gång blir jag berört på något sätt.Allt du skriver är skrivet med en sån känsla.Idag grät jag en skvätt,annan gång kan jag le, skratta mm. Jag beundrar dig/er som orkar dela med er allt ni går genom. Lycka till med allt.Vi alla måste tänka att när som helst kan livet förändras men ändå måste vi fortsätta,försöka se ljuset och glädje även de minsta saker.Som du.Jag önkar er en underbar vår och många fina stunder.

  7. Ååååh, så vackra ord, men Jag har lärt mej såå under resans gång att Din Familj är så vackra och genuina i Vad Ni tycker,….behövs inget mer än ÄKTA männsklig kännsla, detta har NI och Jag gråter med! Är så GLAD att det är ljusa "Moments" som Vi får se, dock kan jag tänka mej att denna känsla blir 1000-fald i en Familj som har upplevt denna hemska känsla av Cancer! Fuck Cancer! Tack snälla för dina vackra tankar i ett svårt ämne! Kämpa på och jag håller Definitivt tummarna både för Elin och hela Familjen! Kram å ha en goo Helg!Cicci.

  8. Helt underbart!
    Så vackert och fint och samtidigt hemskt och ledsamt. Livet är så skört och det gör så ont ibland.
    All lycka till er! ❤❤

  9. Ååååå Lotta… jag finner inga ord.
    Bara känner i hela mig hur berörd jag blir och att jag med bara vill gråta… för att det är så makalöst underbart helt enkelt!
    Kram Anna

  10. så fint att läsa . Härligt att hon är pigg och orkar vara med sina vänner . Här hemma flyter vardagen på försöker hitta på lite för att hålla mig pigg .Just nu mycket lchf två månader och 4 kg ner känns bra att ha något att fokusera på . Idag har jag gjort smörgåstårta 🙂 som ska intas ikväll med mannen . Kram

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.