Jag har inget val, jag vill bara överleva

 
Bilder från mobilen
 
De här dagarna efter Elin fått vincristin är som en berg och dalbana. Hon får kortison samma vecka och båda dessa ger biverkningar på olika sätt. Först ger vincristin en massa olika biverkningar, sedan när kortisonet går ur kroppen så ger det också biverkningar som svullnad, värk, ont i alla leder osv. 
 
Igår tex. klarade hon åka och ta prover och en sväng att provligga nya sängen som vi beställt. Kvällen var ganska ok men på natten får hon morfin, kortisonet som är kvar i kroppen gör henne hungrig så hon måste äta och så morfin för värken i alla leder. Sedan blir hon ju pigg istället av morfinet så hon kan inte sova.
 
 
På dagen idag har det funkat ganska bra ändå. En lärare kom och de gjorde prov, Elin hade ont men det var hanterbart och hon fixade provet. Jag kunde ut och springa. Sedan nu en timme tillbaka har hon sådan värk överallt, helst i ben och knän att hon inte kunde gå och jämrar sig och är ledsen och vi får bädda ner henne. 
 
Men sedan en timme senare så tar morfinet värken så då är hon pigg igen. Upp och ner hela tiden. Men den värken som hon har nu går inte att jämföra med den som hon hade i somras. Då hade vi det så jävligt så vi minns inte ens. Jag frågade lillebror om han kommer ihåg när hon skrek och inte kunde gå och satt med täcken i soffan under kroppen och vi inte ens kunde röra ett litet finger på hennes kropp. Minns du det Philip? – Nej säger han då. Man vill inte minnas tänker jag. Det gör för ont och människan är på något sätt skapt att gå vidare. Vi är ju här nu och har det ändå så himla bra. Nu får vi ungefär lika många bra dagar som dåliga på en månad. Det där med bra kan man fundera över, men bra för att vara just där hon är i livet i leukemi.
 
 
Elin längtar efter att få färdigt på sitt rum, idag kom tapeterna. Så här ligger hon nerbäddad med värk och fått morfin. För att distrahera smärtan så är det ofta You tube på datorn.Så här ser många av hennes dagar ut, så fort hon mår bra så fyller vi dagarna med roliga stunder och värdefulla stunder för att orka.
 
Vi kan luncha ibland på stan, vi kan åka och titta lite i affärer, hon kan träffa vänner, vi kan ha gäster osv. Det är ju så mycket bättre än somras. Så vi måste fortsätta ta en dag i taget. Bra dagar gör vi trevliga saker, utnyttjar tiden. De kommer de också, på slutet varje månad innan ny behandling så har vi alltid bra dagar och Elins hb ligger på 113 och det är ju toppenbra! Så jag njuter ändå och så fort värken försvinner så är hon där, vår positiva tjej som ser framåt och vill ha kul. Det är glädjen som gör att man fortsätter och orkar. 
 
 
Det blir vardag i detta med och som Elin säger när folk frågar hur man orkar kämpa….”jag har inget val, jag vill bara överleva. Att överleva är det enda valet. Jag ska tillbaka den tjejen jag var innan, men ändå inte. Jag är en annan nu, en mycket starkare tjej”
 
 
Kram Lotta
 
………………………..
 
Mer omkring vår cancerresa hittar du här om du scrollar ner
 

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

23 reaktioner på ”Jag har inget val, jag vill bara överleva”

  1. Vilken kämpe hon är, ja ni hela familjen! Och så klokt tänkt av henne, ja livet är en gåva och vissa måste kämpa för att överleva… Hon är en riktig förebild där, för många tjejer som mår dåligt psykiskt och vill bort från den här världen…
    Kramar Gunilla med tårar i ögonen

  2. Vilken stark familj ni är beundrar Er till max hur ni orkar när en annan har klagat på vädret idag ja ja.
    Stora varma kramar till Er alla och en extra till Elin som är helt otrolig.

  3. Om du visste vad jag ryser när jag läser detta..
    Känner så väl igen orden… Nä, man vill ju bara överleva!
    Hon har rätt inställning och med den kommer hon långt.
    Inget blir detsamma, det blir annorlunda och hon kommer alltid ha ett annat perspektiv på livet efter det här <3
    Ha nu en fin kväll!
    Varma kramar Anna

  4. Å snart är hon där…
    Snart snart är hon tjejen som dansar och ler och svänger med en hästsvans….
    Snart skrattar hon varje dag….men hon kommer alltid minnas…
    Det är ju så hemskt men hon kommer ju alltid att minnas smärtan från helvetet…
    ELLER OCKSÅ ÄR DET JUST DEN SOM KOMMER FÅ HENNE ATT LEVA SÅ MYCKET MER ÄN ALLA OSS ANDRA!!!

    Ni är så så starka och jag antar att ni är det just för att ni bara måste… det finns ju inget annat!
    Finns här och tänker på er jämt jämt!
    Kraaaaaam Katarina

  5. Är så imponerad av Elin! Vilken förebild! När hon kommer ur detta, kommer hon hela livet bära med sig en styrka som hon kommer ha glädje av. Kram

  6. Så fina bilder med kissen och Elin, tror hen vet mycket också och förstår. Så klok dotter, hon vet, finns bara ett val. Skönt med bra Hb-värden, då är allt med de röda blodkropparna friskt. Tror lillebror minns men är för hemskt, egen kroppssmärta glömmer man som du säger, väldigt mycket av, tur att hjärnan fungerar så. Är väl en sorts överlevnadsfunktion och skydd vi blev konstruerade med. Önskar er allt gott, så duktig Elin är med att ha skolan också och beta av prov.
    Hoppas hon får ett riktigt toppenrum att njuta av när ni hunnit med det.

  7. Många varma kramar till en riktig kämpe!!! Jag är så imponerad av hennes kämparglöd. Här gnäller jag om en stukad fot, det är ju ingenting emot vad Elin just nu går igenom. Tänker på er alla!!

  8. Man blir så tagen av det du skriver, många gånger trillar tårarna när du skriver om hur ont Elin har, ens barn ska inte behöva ha så ont…vilken kämpe hon är och ni också….hoppas du haft en fin födelsedag 🙂

  9. Åh så bra berättat! Det är ju så det är, man måste ta en dag i sänder och man vill ju bara överleva. Komma ut på andra sidan. Alla i familjen kämpar, det handlar ju om er alla.
    När vi hade sjukdom hos tonårsdottern blev så klart även elvaårige lillebror otroligt påverkad av allt det negativa. Prata, prata och involvera var den väg vi tog och det fungerade nog bra.
    Ni kommer att klara allt som en sammansvetsad familj, många kramar till er.

  10. Hon ar sa grym som kampar pa! Sa fint med det svarvita i rummet. Sag en bild pa hennes instagram ocksa fran hennes rum och det ser verkligen ut att bli superfint.

  11. Man känner sig så jäkla orättvis när man gnäller över huvudvärk (för att man druckit för lite vatten) medan hon har dessa enorma smärtor och kämpar dygnet runt! Många kramar till er alla

  12. Wow vilken kämpe du är Elin. Jag följer din mammas blogg hela tiden för att äntligen få läsa att det blir bättre. Vi är många som tänker på dig. Visst vinner du över den här skiten!!!!!!!!

  13. Jag har inte läst din blogg på jättelänge så har helt missat att din dotter är sjuk. 🙁 Det gör mig så ledsen att höra, har tyvärr själv förlorat min dotter på grund av en tumör och kan bara säga att jag inte önskar någon annan att gå igenom detta. Önskar av hela mitt hjärta att allt går bra för Elin och att ni kommer ur detta precis som hon säger, inte exakt som samma person hon var innan, utan starkare och friskare än någonsin. Ibland är det precis så, man ska bara överleva, och då gör man det man måste!

    Kram Therése

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *