Pallkragarna

 
Vissa stunder på dagarna så är huvudet igenproppat med så mycket information, tankar, känslor så man vet inte om man ska skratta eller gråta. Allting ställer sig på sin spets och man får ett sådant här besked. Du ska ta hand om dina barn, ha kontakt med din man, med familjer, vänner osv Du ska ha koll på när saker händer, fixa vardagen med mat och annat i hemmet, komma ihåg att betala räkningar osv. Enkla saker som gå på toan, borsta tänderna eller duscha kan helt plötsligt vara som borta i minnet. Så ska du ha tid att vara ledsen, orolig, glad osv. Många av dem vi möter här inne är ju med om otroligt tuffa saker som sina barn har.
 
Även om vi får så otroligt mycket hjälp så undrar man hur man ska få ihop det och då är Elin ganska pigg för dagen. Hur gör familjer där man inte har anhöriga osv ?
 
 
Med respekt för Elin kommer jag inte skriva allt om henne och vad vi gör, inte alla hennes tankar och känslor i det här utan mer mina. Hur jag som mamma/fru tänker omkring det här, sedan påverkar det såklart hela familjen. 
 
 
Sedan kommer bloggen såklart inte vara en dagbok på bara sjukdomen utan innehålla allt, Både livet med ett barn i leukemi, min fortsätta träning, inredning, lantlivet osv 
 
Idag har vi varit en stund på staden, det blev lite tufft för verkligheten där ute är som vanligt. Livet rullar vidare och i en sal på sjukhuset ligger min dotter med cancer. Imorgon får hon sin första behandling och till helgen åker vi troligtvis hem, det ska bli skönt så det hoppas vi på. Mina pallkragar har fått tomater, gurka m.m och det växer redan så det knakar. Älskar att kunna stoppa fingarna i jorden rena terapin.
 
Ha en fin kväll
Kram Lotta
 

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

33 reaktioner på ”Pallkragarna”

  1. Å fina vännen!
    det är så sorgligt och du skriver så fint..
    Du tänker så rätt kring allt det här.
    Jag tror bloggen är ett bra ställe både för dig att skriva av dig, fly in i en annan värld en stund och även kunna styrka andra i liknande situationer…
    det ÄR ju tillåtet att skratta och ha roligt i bland även om man lever med en hemsk sjukdom.
    Stor kram och kör ner fingrarna lite till du.

  2. Jag har tänkt mycket på er dom senaste dagarna fast jag inte känner er, man blir så berörd!! Du är en fin människa och jag håller tummarna hårt för din dotter💕

  3. Tycker hon om att läsa? Våra vänner på Lava och deras systerförlag Vulkan hälsar att hon får välja 2 böcker så skickar vi dem fritt som krya på dig gåva från oss. Hör av dig till Finaste mattan så ordnar vi det till henne! Allt för att skingra tankarna och få tiden att gå lite. Gå in och leta vad hon vill välja.
    Kramar Mia & Mian

  4. Åh, jag känner igen smärtan med att uppleva verkligheten där ute som pågår på ett nytt sätt, när man själv hamnar i en slags glasburk. Hur livet liksom stannar upp, där man själv nyss var delaktig men nu betraktar på nytt sätt. Kör fingrarna i jorden och gläds åt de stunderna som du är så bra på Lotta, det kommer hjälpa att klara det allt det andra. KRAM!

  5. Så fint i din trädgård. Trädgårdsarbete ÄR terapi och används ofta inom sjukvården i rehabiliterande syfte, så att påta i jorden just nu är nog helande för tankarna:)

    Tänker på Er!
    Kram Susanne

    @sussieak

  6. Söta Lotta!Du är en fantastisk människa.Jag gillar din blogg inte bara för att jag gillar din lantlig inredning stil, men också för att jag respekterar dig som människa. Jag respekterar din stadighet, din ärlighet, din tåga och din modighet, som Du gav en ny riktning i ditt liv. Kärlek övervinner sjukdom och Elin är omgiven av en stor kärleksfull familj. Stor kram stor kram från Budapest
    Susanne alias Hemfeminin

  7. Jag tänker på er varje dag, flera gånger. Tänker på hur fort livet ändras och hur lite vissa saker egentligen spelar någon roll. Vad fint det är att du fortfarande ser det vackra i vardagen, trots det fula som letat sig in.
    Stor varm sommarkram från min lilla del av landet.

  8. De allra varmaste kramarna till dej, Elin och er alla!
    Tänker på er ofta. Fast jag bara träffat dej en gång vid fotografering hos mig, så känns det som jag "känner dej" lite, Lotta. I din blogg känner jag igen mig lite i ditt tänk/görande.
    Det kommer att gå bra, Lotta! Läkarna kan så mycket.
    Att påta i jorden kan skingra tankarna lite – en lisa för själen, du vet…. KRAMAR! // Lena i Blekinge

  9. "Livet rullar vidare och i en sal på sjukhuset ligger min dotter med cancer" Den meningen förtjänar en egen poster #fuckcancer
    All styrka till er, håller tummarna att behandlingen blir dräglig och framförallt framgångsrik!

  10. En tanke till hela din fina familj och en portion energi för att orka skickar jag. Håller tummarna för att behandlingen går bra och inte tar allt för hårt på Elin. Tänker på er!
    Kram

  11. Hej,
    länge sedan jag kikade in här nu, och så får jag läsa om din dotter.. Man vet ju verkligen inte vad man ska säga, men vill visa att jag bryr mig och skriva en hälsning iaf. Det är det minsta man kan göra.
    Jag tänker på er och hoppas allt ska gå så smärtfritt och snabbt som möjligt, all styrka till er och en jättebamsekram!

    Catta

  12. Hej, jeg har i et stykke tid læst din fine og spændende blog og vil gerne sende en hilsen med ønsket om styrke og rigtig god bedring til din datter Elin. Med så meget kærlighed i jeres liv, står i det igennem! Alt det bedste til jer fra Danmark <3 Susanne

  13. Hej! Jag har följt din blogg i många år, och köpt din bok blev så ledsen att se att ni drabbats så hårt. Vill bara önska er stort lycka till!MVH Lena!

  14. Som mamma til tre barn kan jeg bare ane hvor vanskelig det må være å få en slik beskjed som dere fikk. Vi som leser kan bare ønske deg og dere alt det beste, og at vi også setter enda mer pris på det gode i livene våre. Det som du er så god til å formidle i din blogg, uten at jeg tidligere har lagt igjen noen kommentarer. Det må ofte noe ekstra til før vi gir ros og viser at vi bryr oss, det skal jeg bli bedre på fra nå av. Lykke til med alt.

  15. För ett PR sedan var jag en lycklig kvinna utan bekymmer. Jag shoppade allt jag ville ha och älskade livet i lyx. Sen dog min mamma pga felbehandling på sjukhus. Har bara min syster och två kusiner som bor 40 mil iväg. Vi fick ta hand om min pappa som också dog efter ett år han ville inte leva mer. Samtidigt fick båda våra hundar elakartad cancer och vi åkte in och ut för operation. Nu finns inget mer att göra.Jag som aldrig ens gått på begravning fick plötsligt arrangera två stora begravningar samtidigt som jag arbetade heltid i ett högpresterande jobb. Det gick ju inte så bra eftersom vi har en hästgård och man hade inte vilja eller ork att ta hand om allt. Jag fick anlita städfirma, trädgårdsmästare och andra som kunde hjälpa till för man orkar inte. En annan insikt jag fått är vad alla dessa saker man har bara känns oviktiga, Har nu även mina föräldras hus fyllt med vackra möbler och konst och åtskilliga servicen att ta om hand. Många tror man blir lyckligare av att äga massa saker och förut gick jag alltid ut och köpte en Chanelväska för att muntra upp mig. Nu lägger jag istället mina pengar på att köpa mig tid för att istället kunna umgås med min familj och stannar upp för att njuta av det jag har. Känner att i dagens hysteriska konsumtionssamhälle är det tyvärr kriser som gör att man stannar upp ett tag och inser vad som är viktigt. Man blir lite mer ödmjuk. Strunta i alla måsten och skaffa hjälp med städning och andra sysslor som känns tunga och tar bort känslan av dåligt samvete och tillbringa tiden med din dotter och familj istället under den tuffa tiden och det viktigaste av allt är att få lite återhämtning varje dag.

  16. Sötaste finaste lill Lotta. Jag skriver så fast jag inte känner dig. Men, jag läser din blogg varje dag och älskar den det här som hänt er känns väldigt grymt och orättvist jag hoppas allt kommer gå bra med Elin och att hon snart är frisk. M ånga kramar från Inger.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *