Nybakat bröd

Jag bakar bröd, älskar att stå i min egen lilla värld i uterummet och knåda deg. Det var länge sedan nu, men jag har lovat barnen att bjuda på hembakat igen. De saknar mammas bröd.
I takt med degrullen rullar runt så funderar jag på allt som händer, hur snabbt livet kan förändras. Min granne på landet blev påkörd av en moped och skadat sig och ligger på sjukhus istället för att vara här.
Sedan läser jag på sociala medier att folk gnäller på sommaren, på vädret, de gnäller på ganska oväsentliga saker. Sedan finns det dem som gör någonting av livet, som hittar på saker, som har roligt fast det regnar, som inte påverkas av väder. Väder är visst en het debatt.
Själv vet jag inte om det regnar eller är sol, jag bara lever. Gör det bästa av varje dag. Njuter av att kunna ha det bra fast Elin ligger oftast nerbäddad. Dagarna flyter på bra, jag hinner lika mycket som innan.
Sedan kommer den, den där tomheten och orkeslösheten jag inte är van att ha. När allt känns nästan likgiltigt. Som tur är stannar den känslan oftast bara en halv dag. Sedan är det bra! Jag gillar inte den känslan, men jag tillåter att den finns, just nu.

Så jag börjar liksom om varje dag, tar tag i saker och ser till att livet fortsätter. När jag blir sittande, gnällande, uttråkad så tittar jag på mig själv och säger ”låt inte cancerdjävulen ta över ditt liv, det är inte du”. Det är verkligen inte jag!
Så idag fyller jag mitt liv med trevligheter jag tänker göra det varje dag även om Elin är sjuk. Det är upp till mig och min hjärna. Elin är på benen idag och uppe, jag är glad. Idag blir en fin dag, jag känner det på mig, jag är värd det … japp så blir det, nu kör vi 🙂 idag ska vi besöka min bror i hans nya hus och jag ska göra det jag behöver göra för då mår jag bra.
Reptet hittar du HÄR
Kram Lotta
Mer bakning hittar du här om du scrollar

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

9 reaktioner på ”Nybakat bröd”

  1. jag önskar att jag vore bra på att baka bröd och bullar, men tyvärr så får jag aldrig till det. Antagligen för att jag har för bråttom hela vägen och slarvar lite med måttsatser osv 🙂
    Det finn ju inget härligare än doften av nybakat och smaken av varmt bröd med mycket smör…åh..

    Ha en riktigt fin dag!

    Anette

  2. Hej Lotta!
    Du skriver så fint att jag får tårar i ögonen. Du är värd varje timme och varje minut och jag förstår hur svårt det är att vara i din situation. Det är lätt att glömma bort sig själv när man har en nära anhörig som är så sjuk. Lev ditt liv och unna dig saker som är bra för dig precis som du skriver, tag vara på dig, jag känner varmt för dig och din familj. Elin finns i mina tankar varje dag. Jag kan känna doften av ditt nybakade bröd.
    Kramis
    Ingela Pling

  3. Kära kära du…..det är inte nådigt att läsa dina ord, man berörs så starkt. Kan inte föreställa mig det helvete ni tvingas genomgå, men förundras också över din drivkraft. Tror det är svårt att slippa de där tillfällena av orkeslöshet som du beskriver, tyvärr måste du genomleva det också. Hoppas ni har vänner som kommer och lyfter upp er när ni faller, man får ramla, man reser sig alltid på nåt sätt. Önskar er så mycket gott det går och ber mina böner med tårfyllda ögon.
    Stor varm kram!
    Maria, Huddinge

  4. Hej Lotta!
    Jag är knappt 25 år fyllda och älskar din blogg, din energi och livslust. Den smittar liksom av sig. Häromdagen bär vi passerade Linköping tittade jag ut över tänkte jag att "här någonstans bor Lotta, på sin gård".
    Det ni går igenom nu är så orättvist. Men är det någon familj som klarar detta är det ni! Er kärlek, gemenskap och livsgnista kommer övervinna cancerdjävulen.
    Styrkekramar!

  5. Hej Lotta! Det är första gången jag är inne på din blogg. Jag ville bara säga hur enormt imponerad jag blev av att läsa det du skrivit. Vilken styrka att ha den inställningen till livet när ni går igenom en tuff tid. Du gör helt rätt! Allt blir bättre om man är positiv och tacksam 🙂 Kärlek och styrka till dig och din familj!

  6. Tack flr det du skriver. Jag tänker att det du beskriver är så viktigt. Att låta de olika känslorna, också de jobbiga och obekväma, finnas där och samtidigt tillåta sig att vara glad och lycklig över allt det fina som också finns. Att se livets både-och, trots att ert liv just nu inte är vad ni skulle ha valt.

    Många fina tankar till dig och familjen! Trots att jag bara är en läsare, bland många.

  7. Kära Lotta!
    Jag hänger inte med så bra i din blogg men har dig som en stor förebild sedan jag hörde dig föreläsa på Ekerö för några år sedan.
    Så kikade jag in idag och var genast tvungen att backa flera veckor för att få sammanhang. Cancer! Plötsligt! Helt fruktansvärt! Jag önskar verkligen att det inte hade hänt. Att det inte händer NÅGON! Men du, kära Lotta, kommer att hjälpa många genom att du delar den här upplevelsen. För du skriver och beskriver så fantastiskt! Talang och hjärta stort som världshaven!
    Lyckliga dina barn!
    Jag önskar jag kunde hjälpa men kan bara skicka det här, och alla mina varma tankar om ett lyckligt slut på det här oönskade äventyret.
    Stor styrkekram!
    Bodil

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.