Nu har vi bestämt oss för en sibirisk kattunge. Både min man och son har gjort allergipricktest för ett år sedan och visar inget mot pälsdjur ( jag hade glömt bort att de gjort det nyligen) och jag känner ingenting längre så nu har vi bestämt oss att börja leta efter vår lilla kisse.
Igår var vi hos min bästa vän, de har en norsk skogskatt och vi klappade extra mycket och ingen av oss kände någonting.
För mig är det jättekonstigt för så fort jag ser djur så har jag alltid fått tänka inte röra, men nu kan jag det och det är en konstig tanke. Jag är uppväxt med att aldrig fått klappa katter eller hundar osv. Men nu har jag gjort det många gånger och jag känner ingenting.
Min man är fantastisk, han började morgonen med att googla på en kattunge och sedan dricka kaffe. Många av mina drömmar är han en del av genom att hjälpa till på olika sätt som tex. hönsen, mitt arbetsrum, renovera inne. Jag gör samma för honom, men han har inte samma behov av att förändra livet som jag. Vill han byta bil osv som inte jag bryr mig om så stödjer jag såklart honom i det. Bygga kök och badrum har mannen mest drivit igenom, men jag fått inreda det.
När vi är hemma som idag och bara tar det lungt då pratar vi mycket om vad vi längtar efter. Min man sa häromdagen när vi var borta ” Lotta och jag är så olika, men jag skulle aldrig vilja vara gift med mig själv” 🙂 Min fina livskamrat han har lite kontrollbehov och behöver inte så mycket tokigheter, men om jag vill förändra och komma vidare då blir det ändå vår resa tillsammans. Startar jag en tanke så spinner han vidare och är en del av det, ibland så tar han nästan över och sluför det. Jag älskar honom för det….så nu sitter vi och letar en kissekatt till oss. En sibirisk silverggrå hane ser det ut som ska flytta hem till oss. En dröm som jag haft som barn, att få äga och ha en egen katt.
Bilderna idag är från vår pulkabacke bakom vår gamla skola.
Ha det fint, vi ska ha min bror med sambo som kommer hit och äter lite rester. Min dotter hade 4 tjejkompisar här igår och jag tror de hade jättemysigt. Det lät så klockan 3 inatt 🙂
Kram Lotta