Tjejmilen ….hur gick det

/ Hälsa / 21 kommentarer
 
Tänk att det gick, jag klarade det. Jag sprang hela rundan utan att stanna och jag kom i mål utan att vara speciellt trött. Jag vågade inte springa för fort för jag visste inte om jag skulle orka, så vid 7 km ökade jag lite och sista km blev den snabbaste. 

Jag kom i mål med tiden 1.09 , här hemma har det gått fortare. Men jag är så jäkla nöjd ändå, nöjd att jag åkte fast det var mängder med folk, nöjd att jag utsatte mig för en typ av tävling när det är bland det tråkigaste jag vet. Nöjd att jag orkade springa utan att stanna. Jag var smart som bara sprang på måndagen innan, för jag hade så mycket energi igår. Det var glädje att komma i mål och känna att jag klarade det i värmen utan att må dåligt, utan att vara helt slut osv. Glädjen som jag tappade några veckor innan tjejmilen kom tillbaka, glädjen att springa.

Nu längtar jag inte efter några mer lopp, jag skulle kunna ställa upp i ett igen och utsätta mig för att springa fortare, jag skulle kunna springa snabbare för jag hade mer att ge eller jag skulle kunna springa lopp bara för att det är kul. Men det är inte mitt mål. Mitt framtida mål är inte att bli snabbare och springa med andra, det är att fortsätta känna glädje av motionen i min takt här hemma och då och då springa korta rundor och det behöver jag inga lopp för. Kärleken som jag fått till att springa och att röra mig finns inom mig och den är som bäst här hemma på landet…..men tänk…jag fixade det. Förra sommaren sprang jag min första km och igår sprang jag en mil. Den känslan kan ingen ta ifrån mig.
 
Kram Lotta
 
Mer om hälsa kan du läsa här om du scrollar lite

Relaterade inlägg

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

21 reaktioner på ”Tjejmilen ….hur gick det”

  1. Bokälskande mamman

    Stort GRATTIS till dig och din bedrift!

    Minns såväl när jag sprang tjejmilen första och hitintills enda gången! Det var också fruktansvärt varmt och frustrerande att det var så trångt, men jag gjorde det och det var roligt!
    Kramar till dig! /Bokälskande mamman

    Svara
  7. Sallys hus

    Hej duktiga finaste Lotta!
    Hurra för dig! Inte bara för att du tog dig runt utanför att du sprutar ur dig så mycket inspiration..
    det behöver jag nu då jag kommer hem…hmm om vi kommer hem nån gång…sitter fortfarande i turkiet o väntar..:( Känns som jag har gått upp 5 kilo….phuuu..

    Jag torkade bort en tår då jag läste det du skrev om och till din man… ni är så rara mot varandra..;)
    Kikar på dina bilder o lääängtar hem efter att få piffa o puffa.
    Vi ska äääntligen sätta i gång och bygga hallen nu.. å vad härligt det ska bli!
    Haaaa det bäst sötis!
    Kram katarina

    Svara
  13. Gabriella

    Åh duktiga du! Så ambitiös och målmedveten, en riktig inspirationskälla. Blir så glad! Du klarar allt och lite till:) Ett stort grattis till dig som kämpar, vågar och vill!
    Kram

    Svara
  19. Browneyedgirl

    Vilken känsla =) Stort grattis.
    Jag längtar till den dagen jag springer en mil. Känns omöjligt ibland men du får mig att tro att det kan gå….<3 Idag kommer din bok med posten, gissa om jag är nyfiken. Kramen

    Svara
  20. Jenny

    Grattis, väldigt duktig! Härlig känsla att ha ork och kraft och klara något man aldrig trodde om sig själv. Low Carb och motion är ju en himla bra kombination för hälsan!

    Svara
  21. Chatrin

    Grattis!!
    Jag beundrar dej jätte mycket för dessa TVÅ stora saker
    Du gjort/gör!!! Företag och alla kilo du gått ner.
    Du ser ut att må hur GÖÖÖTTTT som helst.
    Lycka till!!!
    Jag väntar på din bok!! Springer varje dag till postlådan.
    Men den låg inte i lådan idag heller:-(
    Ha en mycket underbar dag!!!!
    Kram chatrin/ Blomkattis

    Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *