Nu är det inte jag, utan vi

Innehåller annonslänkar

Han visslar på övervåningen när han jobbar och jag bakar en hallonpaj till eftermiddagens fika en våning ner i köket. Det är fint att ha en arbetskamrat här hemma. Ja vi arbetar ju inte med samma saker och han har inte tid att prata med mig så mycket men han finns här några dagar i veckan.

Jag känner hur mycket jag saknat att ha sällskap om dagarna. De dagar han inte kommer vara hemma så kommer jag utnyttja dagarna på ett annat sätt. Nu är det inte bara jag som valt det här att jobba så här utan nu är det vi som valt det. Att vi drar åt samma håll. Vill samma saker.

Han vet inte om att det blir fika än. Jag ska ropa på honom sedan så får han lite överraskning. Kalle lagar alltid så mycket mat till mig så det känns alltid trevligt när jag kan skämma bort honom lite.

Nej nu ska jag också sitta här vid datorn en stund och jobba ikapp lite innan kaffet åker fram.

Fina brickor finns här, här och här

Kram Lotta

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.