Det finns inget facit

Innehåller annonslänkar

Jag tänker ofta att jag vill skriva mer till er, skriva om saker jag tänker på och inte bara saker som jag gör. Då måste tiden infinna sig så jag kan tänka i skrift. På helgerna om barnen är här eller vi har gäster osv då hinner jag inte. Idag är en sådan bra dag för jag är själv hemma och ska ut i trädgården sedan och klippa gräset.

Jag tycker om den här tiden vi går in i nu, den gör mig lugn. Jag är på en helt annan plats nu. Kämpat mig tillbaka på många olika sätt för att få vara den jag är och få bli den som jag tycker om att vara. Att må bra och känna sig lycklig är en ständig resa. Att låta sig dåliga dagar likaså. Ibland tänker jag att jag ska inte skriva en massa om det som varit men så märker jag att det är bra att jag skriver för det kan hjälpa så många andra.

När jag var ung så var jag väldigt nyfiken på det mesta och hade massa med energi. Jag hade en kompass inom mig vad jag ville uppnå osv. Jag har hunnit mycket, har sällan varit rädd men det jag inte visste då är hur kroppen mår efter att drabbas av hemskheter. Eftersom jag hade ställt in mitt kompass och som blev som en facit vad livet är så blev det svårt när Elin drabbades av cancer. Helt plötsligt kunde vi inte leva efter det som vi riktat in oss på. Allting fick stanna upp.

Jag kan verka naiv men sorger eller svåra saker hade inte drabbat mig speciellt innan det så jag hade ingen erfarenhet. Mina föräldrar skilde sig när jag var liten men jag hade fått en underbar uppväxt ändå. Efter 2.5 år med Elins leukemi så var min hjärna och kropp helt slut. Då hade jag klarat av att jobba som influencer i två år under tiden och var på väg att köpa ett fritidshus. Det vanligt att man fortsätter att köra på efter någonting svårt har skett för det är ju det man är van med. Man har ju redan levt i sådan stress så länge så man märker inte ens att man inte klarar av det längre.

Min hjärna var fortfarande på väg i det livet som jag drömt om att leva som var mitt facit tills jag upptäckte att det inte fungerande längre. Jag hade väldigt svårt med att tänka om, att jag skulle gå en annan väg men det var tvunget för att bli bra. Hade jag fortsatt hade jag aldrig varit här nu. Det jag inte visste då var att stupen ner skulle bli många fler innan jag skulle börja vandra mot toppen igen. Att jag skulle möta ytterligare en människa som skulle sänka mig, en så kallad coatch som mitt i min utmattning tyckte jag skulle bli nya kvinnliga Ernst och göra massa andra hemska saker/förändringar. En coach som jag kunde polisanmält om jag orkat.

En av de personer som inspirerar mig och är den klokaste jag vet när det gäller att leva livet är min dotter. Hon är stark, hon är går sin egen väg, hon gör inte saker som skaver, hon är nöjd och hon värdesätter de saker som är viktigast. Kanske det blev så efter hennes sjukdom eller så är det bara så hon är. Även min bästis Maria och Helena är sådana personer. Min dotter Elin jagar inte efter att uppnå någon typ av status eller att bevisa någonting. Hon gör bara saker hon blir glad eller mår bra av. Enkla vanliga saker, har ett vanligt jobb osv. Hon behöver inte massa kickar. Ett enkelt liv med att gå sin egen väg , med få men nära vänner och vara nöjd med det.

Jämför man då med mig så har jag sprungit snabbt, gillat kickarna osv som varit rätt för mig då men på vägen fått släppa allt för att överleva. När man blir utmattad så får man tänka om, ingenting fungerar längre. Vad i livet behöver jag nu för att må bra när jag inte kan leva det livet jag gjorde innan?

Jag är fortfarande på väg att söka den vägen och den är mer lik min dotters väg eller min bästa väns väg där de vanliga sakerna ger glädje och energi. De små sakerna blir pusselbitarna som gör att livet meningsfullt ❣️

För mig blev det ett mycket mindre boende som ger mig lugn och mer tid. Jag känner att det går fort att städa och klippa gräs osv så jag har tid till annat som jag tycker om. Jag behöver inte ha fint för någon annans skull, pysslandet är för in min egen skull och inget är perfekt. Äga mindre saker. Allt jag har äger ska skötas om, så jag väljer mina saker noga. Rutiner behövs för en yvig människa som mig sedan är lite galenskap inte fel alls.

Min utsikt skapar en må bra känsla och lugn. För mig är det viktigt att bo vackert. Att ha tid med människor. Superviktigt. När jag var utmattad orkade jag inte med mina relationer och hade för många omkring mig. Att umgås med min familj får mig att känna en gemenskap och att jag är viktig person. En bra mamma som har tid, är närvarande. Tacksamhet. Att känna tacksamhet för det som finns runt mig, öva på tacksamhet över det jag har och inte allt jag tror jag behöver. Få utlopp för min kreativitet genom sång, keramik osv. Resor och upplevelser vill jag ha mer av. Jag behöver få ha saker att längta till och komma bort ibland. Det är viktigt att få se någonting annat. Den sista pusselbiten som jag saknat är att få jobba på ett jobb där jag känner mig trygg, få skapa och ha arbetskamrater som jag också fått nu. Det jag kommer förändra mer framöver när jag börjat leva ett annat liv är att göra mig av med en del dyra saker, en stor bil räcker, byta den stora båten osv så mindre utgifter och mer sparande. God ekonomi ger lugn och mitt jobb och mitt företag har alltid varit krokigt med toppar och dalar som eget företag är. Att äga mindre dyra stora saker ger mindre utgifter men ändå inte mindre levnadsstandard. Att ha en familj och en man som älskar mig och som tror på mig har jag alltid haft , det är såklart viktigaste. Min man och mina barn är min stora trygghet och varit en klippa genom allt. Vi klarar allt tillsammans❣️

Att ha varit i utmattning, depression, flytta, barnen flyttar hemifrån och klimakteriet har varit en prövning. Men genom att hitta mina nya tårtbitar så tycker jag att livsglädjen och energin är tillbaka. Klimakteriet skulle jag kunna skriva mycket om, men det får vi ta en annan dag.

Det finns inget facit hur ett liv ska levas. Det finns inget hus, eller bil, eller jobb, intressen, eller resor som måste köpas eller göras för det ska vara ett rätt liv. Ett liv kan se ut på så många sätt och nu försöker jag hitta ett liv som är rätt för oss just nu. Jag har varit en person som gillar kickarna till att nu behöva mer jämna dagar. Det har tagit tid. Men jag lär mig mycket av min dotter och mina två närmsta vänner. Det är det vanliga enkla sakerna som gör mig lycklig nu. Att få leva utan stress, slippa prestera högt , vara med familjen, ha vardag och varje dag jobba med sina tankar som leder en framåt.

Jag kan inte hitta mitt liv genom att se hur andra lever och jag måste rätta livet efter hur det är just nu för oss, Det finns bara mängder med möjligheter för att finna det jag mår bra av just nu och de flesta sakerna har jag redan, vanliga enkla saker. Kanske kan vi hjälpas åt genom att prata om hur vi mår och att visa på att vi är mänskliga. Vi kommer alla gå genom kriser som förändrar våra liv och vi kommer alla leva på olika sätt och behöver inte tro att det finns något facit. För det gör det inte.

Ha en fin dag 🌺

Kram Lotta

Älskar du som jag att duka vackert så tipsar jag idag veggie skål här, assiett här , koppar här , lemon skål här

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

13 reaktioner på ”Det finns inget facit”

  1. Så fint, mänskligt och ärligt du skriver! Det är nånting med dina ord som ger mig både ett lugn, hopp och livsinspiration. Tack för att du delar med dig❣️

  2. Så fint skrivet, man blir inte lyckligare av stora status prylar utan familjen, barnbarnen, vännerna och en energi rik vardag ❤️❤️

  3. Du sammanfattar det ju så bra och har ju varit inne på detta tidigare, men jag kan se mellan raderna att du kommit ytterligare en bit på vägen. Efter jobbiga saker vi man ju på något sätt komma tillbaka till det som var, före. Fast det blir ju inte riktigt så. Och det är lätt att försöka fylla det med mer nytt, nya upplevelser, nya saker. Fast om någon skulle säga det till en just då så skulle man inte ta emot det, eller förstå 😊…
    Jag lever själv i omvärld där vänner mfl har vuxna barn och har det ganska bra i livet, och i ett yrkesliv där det är ganska mycket statusprylar och prat runt det. De som är 20 år yngre än mig hungrar efter mer och jag märker hur de triggas av varann. Det sker överallt, på olika sätt och miljöer. Vi lite mognare kvinnor kan trigga varann med fix av naglar, hår och kläder, det är liksom en statusgrej också – det slutar liksom aldrig i livet men blir på olika sätt med tiden. Det gäller att hitta sin trygghet och vad som är viktigt nu, och nuet förändras. Det är rätt tröttsamt, haha! Kram på dig! ** Milla

    1. Hej, ja man kan jämföra allt med andra och jag kan ju verkligen trigga andra med mitt liv. Jag tänker på det ofta. Vissa saker vill jag gärna som tex naglar fast jag skulle aldrig fixa till en rynka och även kläder tycker jag om men jag köper inte så ofta inredning. Sedan lever jag till viss del på reklam, så det är trixigt. Jag tänker att man ska vara så sann man kan, sedan finns det alla olika dimensioner. Jag har ett fint liv nu men behöver inte ha det största av allt.

      Tycker om när du skriver Milla ❣️

      Kram Lotta 💕

  4. Så fint du skriver Så berörande.Man blir då lugn i kropp och själ när man läser din blogg och ser dina fina bilder
    Tack för att du delar med dig
    Kram från Carina❤️

  5. Tänker på den där coachen, visst tyckte du i början att hon var bra? Eller minns jag fel? Hur kunde det bli så tokigt?

    1. Hej, jag upplevde det bra den första månaden, men sedan blev det en mardröm på många olika sätt. Kram Lotta ❣️

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *