Jag och familjen

Idag sa min bästa vän en kommentar som inte är likt mig..”vad lugn du har blivit”. Jag tror det stämmer. Jag har tänkt om detta året och jobbat mycket mindre, åtminstone mindre resor. Jag tänker lite annorlunda och jag känner en ganska stor trygghet i den jag är och vad jag kan nu. Jag har mer tid, känner inte lika stor stress över att att vara min egen. Det har hänt mycket de sista åren, och de tre första åren med eget företag fick jag jobba dubbelt. Jag har varit inne i en 40 års kris för ett år sedan, och den är förbi nu….fast jag är 39..hi,hi. 

Jag har hittat tillbaka till den Lotta jag vill vara, till det liv jag sökt. Jag tar ingenting för givet men jag njuter lite mer igen och jag oroar mig inte för framtiden även om branschen är tuff. När jag slutade förskolan så lovade jag mig själv att börja tänka mer på mig själv och min kropp. Då var det bara så mycket jobb att jag inte kunde hålla isär allt. När jag blev min egen fick jag helt plötsligt möjlighet att lägga upp min tid på mitt sätt. Jag har hittat en balans som känns bra för mig, om den kan fortsätta så skulle det kännas bra. Jag fick frågan vad jag har för mål och drömmar i framtiden?…på det skulle jag svara. Jag är så nöjd som det är just nu, jag tar det som det kommer och får jag bara fortsätta jobba med det jag älskar så är jag nöjd.

Så till er som står och vill ta steget. Det kan vara en massa, massa jobb i början innan man kan landa. Men jag lovar, det är värt det flera gånger om. Bara man har roligt under tiden och man har en familj som stöttar en. Jag ångrar inte en dag!

Min dotter har nog kommit på att det är inte så dumt att ha en mamma som kan fota bilder. Förr ett tag sedan var mest jobbigt, men nu börjar det bli kul med foto. Jag samlar bilder till min vägg här hemma som ska bli på familjen. Den här bilden ska få bli en dela av den, ska bara försöka få min son här hemma att vara med lite mer.

Nu får han gärna komma hem, min älskade man som varit långt bort i världen och jobbat i 16 dagar. Det går bra att vara själv, jag ställer in mig på det och gör allt som jag vill på mitt eget sätt när han jobbar borta (vilket inte är allt för ofta) och jag trivs med ensamheten då. Men nu räcker det..nu har vi slagit vårt rekord 🙂 i att vara ifrån varandra. Det är ett farligt land han varit i så mentalt är det jobbigt.

Efter 22 år tillsammans så vill jag att han ska få göra det som han utvecklas av, drömmer om, jag vill han ska få upptäcka, utmanas och växa som människa. När jag vill ut och upptäcka står han vid min sida och säger samma sak. Min man är inte lika äventyrslysten och nyfiken på det okända som jag, han gillar mer det trygga och invanda.Så jag glädjs med honom när han får utvecklas och göra nya saker för jag ser han mår bra av det och växer då fast i sin takt.

Nu väntar snart en vecka tillsammans då båda är lediga, då vi vinkar hej då till barnen och stannar hemma båda två. Lyx, för bara oss. Sedan väntar snart en ny arbetsresa och nya utmaningar..sådär lagom mycket som man både mår bra av och samtidigt få se lite mer av världen.

…så kära älskling du som läser min blogg varje dag, som läser alla mina kommentarer, som alltid finns där för våra framtida drömmar och diskussioner..för gudarna ska veta att bråka kan vi 🙂 Tack för att du är du..för att du låter mig vara den jag är, för att du gör mig till en galen, lycklig och busig kvinna mitt i livet som skiter i hur man borde vara och bara kör på det som känns bra. Tack för att du tror på mig och älskar mig! Love ♥

Har varit på bio med ungarna och sonens bästa kompis. Hur många kramar finns det i världen. Fick godkänt av oss, inte lika bra som den förra men ändå helt okej.