Jag utbildade mig till pedagog från att ha jobbat i butik med inredning i 10 år. Jag blev lärare, men fick ganska snart arbete på en kooperativ förskola. Att komma dit var som att komma hem, personal som fick mig att växa och alla barn som ger så oerhörd glädje varje dag.
Innan jag började på förskolan startade jag bloggen Fyra årstider, det är nu 3 1/2 år sedan. Med bloggen öppnades en ny dörr. Jag fick utlopp för det kreativa inom mig, jag började styla och fotografera och fann likasinnande vänner över hela världen.
Helt plötsligt öppnades möjligheter för mig som jag aldrig tidigare hade upplevt. Jag lärde mig att fotografera och se i bilder och det blev tillslut så starkt att jag startade mitt företag som Fotograf & stylist. Hade någon sagt det till mig några år tidigare, så hade jag aldrig kunna tro att jag skulle våga det.
I två år har jag jobbat med bloggen, med mitt företag som Fotograf & stylist och samtidigt varit pedagog på förskolan. Från börjag 80% och nu senast 50%. Jag har älskat båda mina jobb så mycket. Det ena har gett glädje till det andra.
Från den dagen i september förra året då jag började jobba halvtid på förskolan så har mitt företag bara rullat på. Jag har fått sälja reportage till 20 olika tidningar, jag har fått vara med på tv, jag har fotograferat många fina brudpar & barnfamiljer samt företag, jag har fått fin publicitet i tidningar, varit med i böcker osv och bloggen har ökat till ca 2000 personer varje dag. Helt fantastiskt!
Det har gått så bra, för bra…så jag har sista tiden fått jobba mer än vad jag orkar och hinner med. Mitt mål i livet är att njuta, att ha tid att leva och våga göra det som man tycker om. Visst har tjänat pengar som ger mig en massa roligt osv, men är det värt det? Jag har i vissa perioder inte kunnat leva upp till det som jag strävar efter hela tiden. Jag har sista månaden fått ta ställning till att välja mellan min kära förskola och mitt företag. Jag kommit till den punkten att jag måste statsa eller göra färre saker i mitt företag.
Denna process kan tänkas verka enkelt för er, men inte för mig..om ni visste vad jag legat sömnlös och fällt många tårar. Jag har behövt tid för att komma fram till att jag nu kommer helhjärtat satsa på mitt företag.
Idag har jag ansökt om att ta tjänstledigt för att våga satsa fullt ut. Sista tiden har jag inte kunnat vara på förskolan utan att haft tanken på mail som kommer in, jobb som ska levereras till tidningarna m.m. Jag har fått sitta och jobba varje kväll osv, så nu är det dags för en förändring och våga ta klivet vidare även om det är läskigt och otäckt just nu. Inga pengar trillar in på kontot om jag inte själv ser till det.
När tjänstledigheten träder in är ännu inte bestämt, men min förhoppning är att komma igång senast 1 maj. Jag kommer inte ta det som ett nederlag om jag inte lyckas, men då har jag åtminstone provat och slipper fundera över hur det annars skulle ha gått. Som tur är behöver de vikarier på förskolan varje vecka, då jag kan hoppa in och pussa lite på alla goa ungar som jag kommer sakna så oerhört mycket.
Det är svårt att ta beslut när man trivs, men nu känns det skönt att ha kommit hit och kunna berätta det för er. Så snart så smäller det:) nu ska jag få tiden att utvecklas, att bara fokusera på ett jobb, göra alla reportage som jag längtar efter osv. Förskolan finns alltid kvar, men mitt företag är det nu eller aldrig som gäller.
Tack till alla som hjälpt mig att komma hit, det här känns rätt i hjärtat just nu!
♥
Kram Lotta
