När jag började med bloggen så jobbade jag fortfarande på förskola, sedan startade jag eget företag och gick ner i tid för att förverkliga drömmen om att fota och göra reportage. Det blev många resor runt i Sverige, jobb på förskolan och så blogga en del. Jag hade fullt upp kan man säga.
Hunden är inte min, den tillhör målaren Personligt måleri
När jag slutade på förskolan kunde jag jobba med reportagen på 50% och bloggen 50% . Jag älskade resorna och alla människor jag träffade och det var en bra kombination. Sedan blev Elin sjuk och jag valde att bli bloggare på heltid för något annat val fanns inte och jobba med reportage började bara bli allt svårare. Elin var hemma med mig i mer än ett år och en hel del även efter det och åren rullade på och det viktiga då var att hon skulle bli frisk.
Så här ser marken ut som jag fixar just nu i stugan, lägger makadam och ska göra gräsmatta
Nu jobbar jag heltid med bara bloggen , Elin är inte hemma lika mycket utan jobbar på förskola och jag är själv om dagarna. Barnen har hittat respektive och sover ofta borta och de flesta av mina vänner jobbar på dagarna. Förra året kände jag mig ofta ensam. Jag älskar ensamhet och behöver den , men jag tror också att man behöver ha människor eller djur omkring sig så det inte blir för mycket av ensamheten heller.
Jag vill inte ut och åka hela tiden utan vara mer hemma och jag behöver vara mycket hemma för att hinna med att ha en blogg på heltid. Jag vill inte anställa någon utanför familjen men känner heller inte jag hinner med alla jobb som skulle kunna göras. Jag är inte så bra på att måla, snicka osv.
Så här är jag nu. Det har ändrat sig och därför gör jag åtgärder för att slippa mig känna mindre ensam och får att få hjälp. En hund ska vi leta efter och att min man börjar jobba med mig på måndagar från april till september. Vi har inga höns kvar längre heller för några blev tagna av räven och vi valde låta de andra flytta till en annan gård på landet så vi kommer kunna åka mellan våra hus lite mer. Findus följer med och tycker det går toppen i bilen.
Ja lite så ser det ut framöver och jag känner mig lite gladare av bara tanken att 2020 ska bli ett bra år för oss. Vi får skapa det. Jag älskar att jobba med bloggen och ni blir bara fler och fler så nu kommer vi få ännu mer tid att bjuda er på våra projekt. Måndagar i vår och sommar blir Kalle och min dag och dessa ska ni få följa här på bloggen och instagram. Vi tror på oss och att det blir bra för vår familj.
Nu ska ut och gå med min vän Maria, promenad och prata med en vän är också bra för ensamheten.
Kram Lotta
