Allas liv ser så olika ut

Idag läste jag att vi blir fler och fler kvinnor i allt yngre ålder som bränner ut oss. Jag tänker vilket samhälle vi har just nu och hur kan jag dela mitt liv för att bidra till att vi ska våga vara den vi är. Vi har höga krav på oss från många håll. Jag får själv hushålla med min energi och tänka mycket på hur jag lever efter posttraumatisk stress. Skillnaden med posttraumatisk stress och vanlig utbrändhet kan jag inte riktigt säga, men min kropp blev som ”utbränd” av att vara i ett kritiskt läge efter Elins leukemi. Kroppen fick vara på sin vakt i så många år. Eller som psykologen sa ” ni trampat vatten i flera år”
Jag vet inte om jag blir som förr igen, jag tror inte det men jag lever som kroppen säger åt mig att bör göra. Det är lite olika från dag till dag. Jag försöker aldrig att jämföra mig med andra. Allas liv ser så olika ut och jag försöker alltid ha fokus på vårt. Jag inspireras däremot jättemycket av många människor och deras klokskaper.
Jag försöker då och då visa min vardag på instagram story, hur det ser ut här hemma hos oss. Att allt inte är perfekt. Här på bloggen har jag valt att ha mest fina bilder för det tycker jag mest om, men jag berättar ju ändå om hela min värld. Ups och downs.
Svettig Lotta 🙂Älskar tungt jobb i trädgården när man får slita lite
Idag började jag med att köra makadam vid sjön och fixar gräsmattan, det är tungt jobb att hålla på med så jag tränar inget extra nu. Har ständigt träningsvärk i armar osv.  Imorgon ska jag dit igen och fortsätta köra skottkärror.
Min man ska fest i för sitt jobb i vår gamla skruttiga skola och jag har hjälpt till lite men kommer åka till stugan så fort jag kan. Mycket människor och fester är inte min grej just nu, nej mitt hus vid sjön är perfekt då.
Vill ni se lite mer av min värld så följ mig gärna på instgram fyraarstider. Där kan man se lite mer och kan höra min röst och se mig vilket får ett helt annan innebörd.
Nu ska vi äta skaldjur här, räkor och lite annat gott som Philip fixat. Det fick bli mobilbilder idag igen, på tal om att sänka kraven. Det blir som det blir och det duger  🙂
Kram Lotta
💗

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

4 reaktioner på ”Allas liv ser så olika ut”

    1. Hej, ja visst är det svårt. Jag har kommit till punkten att jag gör det för min egen skull, inte för andra men sedan måste man ju också känna efter hur man orkar med. Kram Lotta

  1. Åh jag tänker då mycket när jag läser dina inlägg av denna typ, då jag upplevt så mycket liknande – fast agerar ganska mycket annorlunda runt en del saker för att livssituationen är lite annan. Precis exakt som du skriver. Jag gläds åt att du och din man verkar så synkade men ändå har lite egna liv, som att din man har egen fest och liksom drar det själv, stort gilla på det!
    Jag tänker på det du visade i en story, det ned skorna hemma i hallren. Ikväll gläds jag själv så mkt åt att jag o maken tog en fredagswirre o chattade med våra två vuxna barn. En ska på festival imorrn (mkt oväntat) och en lever glatt singelliv i Sthlm – och så glada vi blev. Våra barn som gått igenom mkt mår så bra = vi föräldrar mår bra. Det är så betydelsefullt i mitt liv och just idag känns det kanon. Jag har så svårt att acceptera lycka numera för det liksom tycks alltid vänta nya katastrofer – det är nog min typ av posttraumatiska stress. Kram till dig Lotta!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.