Starta eget, hur börjar man del 1

 
 
Jag får ofta frågor hur man börjar när man ska starta eget företag, vad man ska tänka på och hur man gör osv. Jag kan bara utgå från mig och lite tankar omkring hur jag tänkt så jag tänkte ge lite tips, detta får bli del 1. 
 
I juni för 8 år sedan så jobbade jag en kortare tid på en skola som lärare, jag hade nyligen utbildat mig till lärare i 4 år men kände inte att min kreativitet fick den plats den behövde för jag skulle må bra. Innan lärarjobbet så jobbade jag många år inredningsbutik och tyckte även då om att pyssla hemma men kunde ingenting om datorer och plugg osv. Jag var bara så less på arbetstiderna och den låga lönen och ville göra något annat. Så jag vågade tillslut börja läsa upp mina betyg på Komvux och sedan lärarutbildningen på universitetet. Men efter en tid saknade jag att inspireras och pyssla hemma. En dag när jag var hemma så började jag googla på New England inredning och kom in på en blogg. Jag blev från första stund fast där och kände direkt att det här vill jag göra.
 
Jag startade min blogg Fyra årstider på blogspot och i början var det jättesvårt att veta hur man skulle göra, men vi var ett gäng bloggare som skrev och peppade varandra. Då hade jag en ganska låg självkänsla. Jag har alltid haft lite svårt i skolan att plugga in saker, men när jag började blogga fick jag beröm för kreativa saker som bakning, plantera, inredning osv. Sånt som jag alltid känt att jag är bra på, men som aldrig varit något man har kunnat visa i skolan. Min lärarutbildning hade däremot också stärkt mig. Sedan började jag jobba på en förskola där jag blev så positivt bemött och trivdes jättebra så jag hade bara bloggen som min lilla grej och berättade inte för någon. Bloggen tog mer och mer tid och jag älskade att baka och fota och göra en massa kreativa saker och bara efter ett år så hade den 800 besökare.
 
Då fanns det inte så många bloggar och jag kunde ingenting om fotografering men jag lärde mig genom att öva och testa varje dag. Jag fick varje dag höra att jag var duktig så tillslut började jag tro på det och drömma om att kunna fotografera till tidningar och fota barn. Jag jobbade då 100 % på förskolan och hade inga tankar på att kunna jobba heltid med detta, utan allt var då bara för kul skull. Jag kontaktade företagscentrum i min lilla stad och kom i kontakt med en fantastisk kvinna som trodde på min ide. Där hjälpte de mig med alla papper och helt plötsligt så hade jag eget företag/enskild firma. Det var inte alls svårt när man fick hjälp för jag kunde ingenting.
 
Efter det så kontaktade jag en revisor/ekonom som kunde ha hand om mina papper. Då var det så lite så det skulle lämnas in var 3:e månad. De förklarade för mig hur de ville ha det och det skulle jag klara av.
 
Sedan blev det en tur till banken och starta bankgiro och konto. Jag hade inga sparpengar undanlagt utan tog bara allt lite i taget för detta var inget jag skulle börja jobba med på heltid. Jag startade också en företagssida, men det var inget måste för mig för de flesta läste ändå bara bloggen. 
 
Jag skaffade faktureringsprogram i Visma så jag kunde skriva fakturor och en skrivare. 
 
Sedan så fick jag bara en vecka efter det ett stort jobb som innebar att jag skulle baka hemma och fota bilder och de pengarna investerade jag i en ny kamera. 
 
En skribent kontaktade mig och undrade om vi tillsammans skulle åka och göra reportage och försöka sälja in. Så jag skaffade mig ett riktigt photoshop och lärde mig det enklaste genom att kolla på klipp på you tube och bloggar. Sedan åkte vi iväg och fotograderde med den enklaste utrustningen och när vi kom hem satte vi ihop jobben och skickade iväg till flera tidningar och det blev köpt direkt i både Norge och Sverige. Dessa resor gjorde jag då på min fritid. Jag började också kunna ta betalt för lite loggor på min blogg och små samarbeten och bloggen hade ökat och blivit lite känd och var ingen hemlighet längre. Jag kunde fortfarande väldigt lite om foto, men vi hade så kul och det gick ju bra så allt fick komma lite efterhand. 
 
Efter ett år så kunde jag gå ner till 80% på förskola, sedan 75% och tillslut 50 %. Reportagen på den tiden gick väldigt bra. Jag fotograferade också barnfamiljer och bröllop men kände efter en tid att det var för mycket press och svårt att tjäna pengar på och tog mycket tid. 
 
När jag haft mitt företag i 2 år så hörde en agent av sig som ville sälja mina reportage utomlands och det gick så bra utomlands och i Sverige så då vågade jag äntligen att sluta på förskolan. Då hade jobbat dubbelt i flera år med förskola, reportage, barnfamiljer, bröllop och blogg och kände att det blev så mycket att göra att jag var helt enkelt tvungen att välja. Bloggen var fortfarande bara småsummor det var reportagen som jag kunde leva på. Jag började fota på heltid och det gick bättre än förväntat. 
 
Så mitt tips till dig som vill vidare är att tänk inte så stort. Våga börja med något som känns svårt, men ta bara lite, lite i taget. Man behöver inte hoppa av och köra järnet med det nya på en gång. Nu hade jag turen att ha ett jobb där jag kunde gå ner i tid och det är ju inte säkert alla har. Att ta klivet ut i det okända är det svåraste, men när man väl börjat och gör det man tycker är roligt då går det av bara farten. Jag har inga företagare i min släkt som jag har kunnat vända mig till utan jag har fått lära mig i små steg och ta hjälp. Sedan får man inte vara rädd för att göra fel, för det gör man hela tiden. Det viktigaste är inte att nå mål, jag hade inga större mål i början, bara att ha roligt. 
 
Jag kan väldigt lite fortfarande om kamera och utrustning, jag bara ser hur man tar ett kort. Det är min man som hjälper mig och utan honom så hade det varit svårare. 
 
Så det var lite dagens tips och hur det började för mig. Nu ska jag sätta mig på kontoret och redigera julreportage, om jag orkar. Känner mig lite krasslig och har ingen energi.
 
 Nästa gång får vi gå vidare med vad man mer bör tänka på. 
 
Kram Lotta
 

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

27 reaktioner på ”Starta eget, hur börjar man del 1”

  1. Heja dig! Jag har varit med från starten på ett ungefär. Minns att jag för mååånga år sedan googlade på "gummistövlar" och såg en av dina bilder på Google bilder och sedan var jag fast hos dig.

  2. Vilken spännande "resa"! Och det är verkligen inte alltid man vet vilken resa ett första steg kan leda till! Är själv ny som företagare, ett väldigt litet företag, men det ska bli spännande att se om det på sikt kan bli större. Spännande för övrigt vad som gör att folk hamnar på ens blogg, apropå kommentaren om gummistövlarna 🙂

  3. Hej. Tack för en bra och inspirerande blogg. Jag som du tycker om bakning och trädgård. Får höra att jag visar fina bilder. Fotar bara med min telefon. Har länge tänkt att börja blogga! Lägger upp mina bilder på facebook och instagram . Du skriver att du ganska snart hade 800 följare, hur gjorde du då? Jag är själv förskollärare och har jobbat länge, skulle gärna ha en blogg bredvid detta.

  4. Hej!
    Har precis börjat följa dig på bloggen och på Instagram. Tycker du har en sån fin blogg med inspirerande inlägg och bilder. Mycket uppskattat att du lägger upp om att starta företag och blogg. Är själv i tankar om att starta något nytt. Jobbar som förskollärare och börja känna att det är dags att söka mig vidare på andra äventyr. Så fortsätt inspirera!👍😃

  5. Hej Lotta
    Vilken fin historia. Det är alltid så inspirerande att höra om hur andra bloggare ha lyckats förvandla det till ett heltidsyrke. Jag har hobbybloggat i 8 år nu och just beslutat mig för att ta språnget. Din historia inspirerar och just det där med att inte tänka så stort, ta en sak i taget är något som tilltalar mig. Jobbar för tillfället på en affärsplan för jag tror nog att jag behöver någon typ av vägledning för att inte tappa riktningen. Vi får väl se vad det blir. En revisor kan nog vara en bra idé också. Och att samla alla kvitton och fakturor i en skokartong. 🙂 Ser fram mot del 2.
    Kram
    Annette

  6. Fast det är lättare när man är tidigt ute med sina ideer/verksamhet. För 8 år sedan var det inte så många som bloggade på det sättet dvs 1)med tanke på att blogandet ska vara ens arbete 2) att fota. Bloggar för 8 år sedan det var oftast lite text, så att berika blogandet med bilder väckte enorm intresse kan jag tänka mig. Numera finns det fantastiska bilder på de flesta av bloggar eftersom dagens utrustning gör det väldigt lätt.

    Så i dagens läge måste man komma på något annat, något nytt, något helt annorlunda, om man vill – med tiden- tjäna riktikgt bra pengar på sin blogg. Det är just det som är svårast- att komma på något som ingen annan kommit på tidigare. I andra ord det lönar sig inte at kopiera någon, utan man måste nästan skapa något nytt.
    Alla kan tyvärr inte det ;(

    1. Hej, det kommer alltid komma de som är värre, snabbare , duktigare, bättre så det gäller att hitta sin grej och bli bra på det. Om du börjar nu så har du 8 år dig och då finns det andra grejer somm gäller. Tex You tube som är stort nu. De tjänar mycket mer än mig. Det ska vara roligt och man behöver inte ha i sikte att det ska bli ett jobb, Jag visste inte att jag skulle jobba med blogg, jag har bara gjort det jag tycker är kul. Lycka till! Kram Lotta

  7. Tack för att du delar dina erfarenheter och din utveckling! Lite håller jag med med kommentaren ovan att det är nu svårare att kommer in foto/stylist/matkreatör eller dyligt-världen än för några år sen, eftersom det finns mycket konkurrans. Men jag har också sett många bloggare och stylister etc. som inte kopiera men som bloggar om ’gamla’ grejor som fota liknade som skapa inte nya recept osv. Det finns många som kommer med tips jag har redan ’levt’ på 1980-talet, men för den här generationen är det ju nytt. Och visst är det inte ’nytt’ att fota en julstilleben, men det är kanske nytt pga det är fotat på ditt sätt (det var mer menat som svar till kommentaren ovan) eller nytt eftersom det är trendigt eller har en twist. Det är alltid svårt från början men det blir inte lättare om man kastar handduken 🙂 Man måste bara jobbar eller rättare sagt skapar mer och mer och öva sen kommer det kanske en dag….

    1. Hej, jag tror att det kommer att bli andra grejer. tex finns det ju många som kan leva på instagram. Det kan inte jag , You tube har blivit väldigt stort osv. man sa att bloggar skulle försvinna mer och mer men det verkar det inte ha gjort ännu. När jag berättar hur jag gjort är det för att uppmuntra sedan vet jag att det är ett JÄTTE jobb att komma hit som jag är, alla skulle inte fixa det. De som bloggar och lägger mycket tid vet också så många timmar man lagt ner utan en krona, men man gör det för det är roligt. Sedan kan inte alla få stora bloggar, precis som jag aldrig kommer få andra jobb. Att synas på google tar tid, jag är inne på mitt nionde år nu. Sedan måste man ju våga också, många vill men vågar inte gå vidare och där vill jag inspirera. Man kan inte komma någonstans utan att våga och öva. Kram Lotta

  8. Jag har följt din blogg sen början! det är så kul att läsa mer detaljer kring din företags resa, det är lite nu info som du inte delat av dig med tidigare. Eller ja, öppen har du ju alltid varit i din blogg men kanske inte riktigt om just detta. Väldigt inspirerande och du ger säkert hopp till många med din resa. Man behöver inte gå långa utbildningar eller sälja sin själ för att lyckas. Tack! ❤

    1. Hej, nej vissa saker inom företaget har jag känt varit personligt som vissa saker inom familjen. Sedan har jag lärt upp många fotografer att fota reportage, men nu går det inte så bra för dem heller 🙁 med alla avtal. Man behöver ju inte gå in på detaljer 🙂 kul att uppskattar lite tips! Kram Lotta

  9. Hej,
    Så bra förklarat hur du gått till väga! Men hur har man råd med revisor och sånt i början? Det är där min sko klämmer…

  10. Hej!
    Vilken fin och mysig och inspirerande blogg du har.
    Tack för att du delar med dig av din start som egenföretagare. Jag känner igen mig, har precis startat en webbshop som heter jessiesbakeshop och säljer tårttillbehör. jag älskar att baka och få vara kreativ. Jag jobbar 75% på ett cafe så det känns lite tryggare. ha det så bra kram Jessie

  11. Det är precis det här jag behöver läsa om. Jag går just nu Resilient entreprenörskap på Holma Folkhögskola och försöker inrikta mig som en hållbar företagare. Men i mitt huvud är jag stressad och förvirrad av vad jag ska göra med livet mitt. Sen läser jag om det här och inser att varför ska man stressa, ta lite i taget och låt det ta sin tid. Ha kul! Där är många i min klass som känner detsamma och dom har familjer att tänka på, jag tror det är nyttigt att påminna sig oavsett förhållanden och ha kul påvägen! Tack för ett superbra inlägg kära du.

  12. Härligt att få läsa om din framgångs resa. All lyck till i framtiden och jag har nog följt dig sedan starten…..känns så i alla fall. Startade min blogg för 8 år sedan och jag vet att du var i alla fall en av dem första som jag började följa. ❤
    Kram Marie

  13. Tack för ett peppande inlägg! Är själv i en situation med tre olika vägar att gå, så svårt att vilket alternativ som är bäst. Det var skönt att få läsa om din start, det fick i gång mina tankar och funderingar igen 😊 och fick tillbaka min känsla av att det går att lösa, att det ska fixa sig!
    Så tack än en gång för inspirationen! 😊

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *