Det är väldigt ofta som människor frågor hur man orkar fortfarande vara så positiv och göra saker fast ens barn går igenom en cancerbehandling och hur man gör för att inte hela tiden gå och vara rädd. Det finns inga generella svar vad som är rätt för alla människor, men jag tänkte jag skulle dela med mig av hur jag tänker de bra dagarna. Jag har redan skrivit om det, tex så bloggade jag om
överlevnadsstrategier. För oss har ju Elins behandling blivit vardag, det kan vara svårt för andra att förstå men det blir ju så när man lever i det hela tiden.
Sedan är det så här vissa dagar mår jag skit och ”cancerdjävulen” som jag kallar den tar makten om mig och mina tankar men då får den göra det för jag vet att när jag gråtit klart och det har gått en dag så mär jag bättre sedan. Så här kommer lite tips hur jag tänker.
För mig är det viktigt att ha något meningsfullt att göra om dagarna. Jag mår bäst att att komma igång och jobba med kroppen. Många gånger så tänker jag ”bara gör det”. När jag är igång och fixar eller är kreativ så får min hjärna något annat att tänka på och min vardag blir meningsfull och då mår jag bättre. För Elin är det likadant. Även om hon är hemma så kan hon inte bara sitta en dag. Vi måste hela tiden försöka aktivera oss, komma ut en stund, göra skoluppgifter osv
Att känns sig duktig och behövd är bra för alla. När man uträttar saker som man bra på eller får beröm för så växer man och mår bättre. Alla vill känna sig älskade och bekräftade. För mig har bloggen varit ett forum där ni som läser gett mig pepp. Den peppen kan jag sedan omsätta för att stötta Elin och peppa henne i att fortfarande våga, tycka om sig själv osv.
När det är tufft är det viktigt att fortsätta göra det man tycker om. Vissa dagar kan det vara svårt, men att fortsätta träna, jobba med bloggen och bilder, äta bra mat, träffa vänner, ha roligt med sin man osv har gett mig styrka. Det kan vara tufft att tillåta sig att göra roliga saker när sitt barn ligger sjuk, men den energin som det ger kan man ge tillbaka till sitt barn.
Det du säger till dig själv blir du. Det behöver inte vara så, men jag intalar mig att jag är fotograf och så blir jag det, jag är en träningstjej och så blir jag det, jag är bloggare och så blir jag det, jag är positiv och så blir jag det. Att hela tiden stärka sig själv med positiva meningar gör att huvud kan börja tro att det du säger är sant. Det blir en god spiral. Jobba på den goda spiralen.
Skaffa ingen oro över saker som du inte vet om det stämmer. Lev i nuet och utgå från det som du vet stämmer. Oro kan förstöra så mycket. Att försöka jobba med sina tankar skapar lugn i hjärnan och mer harmoni i vardagen.
Hitta tacksamhet, se det som är bra och lyft det. Berätta högt varje dag..”jag är tacksam för att jag har ett jobb, för att jag har ett hus, att jag har mat på bordet” osv. När man är tacksam blir livet lite lättare. Det finns alltid något att vara tacksam för.
Jämför dig aldrig med andra, lär av andra men gå din egen väg.
Håll inte inne på det som är svårt och jobbigt. Ta hjälp. Prata med dina vänner, gå till psykolog. Jag har promenader med mina tre bästa vänner och det är som en timmes terapi i veckan. Umgås bara med vänner som ger energi.
Tacka nej till saker som ger magvärk och minska på stress om du kan. Skaffa dig tid att tänka och göra det du tycker om.
När det gäller sitt sjuka barn så gäller det att inte bli för mesig. Ditt barn eller tonåring behöver också lite press, tyck inte bara synd utan pusha och var lite besvärlig. Varje dag får man känna av läget men oftast behöver den som är sjuk lite spark i baken och hjälp med att komma igång. Det finns alltid något att göra i vardagen som är glädjefyllt och viktigt att sätta fokus på även om tex. Elin inte kunde gå och äta själv under en period.
Så det finns mycket mer att sätta ord på, men det får vara bra så. Idag har jag sprungit 5.7 km ” bara gör det” och tänk att jag fick se ett lodjur i skogen. Oj vad de är stora! Nu har boostat min hjärna och gett kroppen endorfiner så nu ska jag mysa kvällen lång. Elin fick en allergimedicin för mer än en vecka sedan och vi har ju trott att hon utvecklat en allergi mot sina mediciner och vet ni det har gått tillbaka lite. Lite mindre svullnad i ryggen och i ansiktet och näsan rinner lite mindre. Vi ville att de skulle testa mot katt, men det kan inget visa när kroppen är nedsatt av cellgifter vilket fall och Elin mår lika dåligt vart hon än är. Alla Elins mediciner kan ge biverkningar och det är inte så lätt för doktorer att reda ut vart det kommer av. Vi får se, men det känns väldigt bra så kanske det kan vända så hon bli sig själv igen.
Kram Lotta
