Jag vill inte

 
Jag glädjer mig åt att se mina barn skoja med varandra och leka i poolen. Det känns som vanligt nu. Men jag vet att snart börjar helvetet igen, ja det är ett helvete. Bara tre veckor kvar så drar det igång med sista behandlingen av en massa dropp. Det börjar med fyra vincristin och spruta i ryggen. Elin blir jättedålig av ett vincristin och nu ska det till en början bli fyra av dem, ett varje vecka. Sedan kommer droppet som hon tappar håret av och måste få motgift för och efter det injektion i portakaten varje dag i två veckor och så avslutas det med spruta i ryggen igen, plus tre veckor med kortison som gör att hon svullnar upp och alla andra mediciner samtidigt.  
 
Den dagen andra ungdomar börjar skolan tar hon spruta i ryggen och den dagen är hon klar med den svåraste tiden i sin behandling och klarat av 1 år och tre månader och sedan blir det bara tabletter och spruta i ryggen var 8:e vecka till nov nästa år.
 
Jag vill inte. Jag vill inte se henne ha ont, jag vill inte se henne tappa håret igen, jag vill inte se henne svullna upp, jag vill inte se henne sluta gå…jag vill inte!!! Men vi har inget val. Nu när hon är så stark och mår så bra….jag vill inte dit igen. 

 
Det är på sätt viss tuffare nu när hon fått sitt liv tillbaka och så ska det ryckas ifrån igen. Hade hon fått den lättaste av ALL så hade hon inte behövt vara med om detta, men det måste hon nu. Det är det sista jävliga på detta och vi måste bara orka. Vi är inte där än, men jag tänker. Det är ett sätt att förbereda sig, men ändå kunna vara här i nuet. 
 
Jag ser dem när de leker i vattnet. Livet känns som förr, ett liv utan cancer, ett liv utan leukemi. Ett liv där man tror man är odödlig, tänk om det kunde få vara så. Men nu är det att fånga dagarna fram till det jobbiga, ta en dag i taget och veta att snart, snart är vi förbi. Hon finns fortfarande här och det är det viktigaste för oss, vi kommer klara dessa 6 veckor till andra sidan för vi måste, det kommer gå bra för vi har inget val. Man kan bara göra det bästa och det är vi bra på. 
 
Kram Lotta
 
………………………
 
Mer omkring vår cancerresa hittar du här om du scrollar ner

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

16 reaktioner på ”Jag vill inte”

  1. Det blir ett crescendo, som jag hoppas blir så smärtfritt som det bara går!
    Skönt att Elin kan samla krafter och goda minnen till de dagar när det är tufft!

  2. Hej finaste!
    Åååå Lotta…jag hittar inga ord!
    det är så så hemskt men det är så lite kvar nu…ni fixar det här!

    Du kommer att plocka fram den där urkraften inom dig och ni kommer vända allt till något positivt….
    Även fast ni vet hur dålig hon kommer att bli, så vet ni ju också att hon kommer tillbaka igen….
    Men…jag lider så med henne och det är så J…..la orättvist..
    Det kunde ju räcka nu!!

    Skönt att ni har en underbar resa att se fram emot först.

    Stor kram du fina vän!
    Katarina

  3. Åh förstår verkligen hur det protesterar i hela kropp o själ! Att det är en så fin tid nu, och så väntar eländet – som ni vet så mycket mer om än tidigare men ändå inte går att förbereda sig på… All all kärlek till er! Kram

  4. Första gången här och fast direkt. Att samla kraft för att ta sig igenom en sådan pärs är viktigt förstås. Lite svårare att vara i nuet när man har det hänt hängande framför sig.
    Önekar er en riktigt härlig sommar!
    Kram
    Pia

  5. Åhhh Lotta! Tänker så på er!
    Ni kommer att fixa den här jävulsresan, det är jag övertygad om!!
    Kramar i drivor!
    Jenny

  6. Jag läser men skriver sällan men blev så berörd idag att jag bara behöver skicka i väg några styrkekramar till er. Ta hand om er! kram

  7. Skickar Styrkekramar till er alla!
    Ni har varit genom mycket mer än vad man ska behöva gå igenom men nu är ni närmare målet än ni någonsin varit!
    Ni verkar vara en så klok, mysig familj! Och bo så idylliskt!
    Önskar jag hade din energi,
    Kramar

  8. Livet är inte så snällt alla gånger.Det är svårt att förstå varför just vi ska drabbas.någonstans finns det ändå någon som kan stärka och hjälpa var och en i allt detta. Jag tror på det och tänker på dig i allt detta.Ni ska ta vara på den tid som är här och nu för att klara resten. Det är trotts ganska bra att det är mot vintern och inte nu på sommaren när alla vill ha roligt och vara ute.Du har en inre styrka som kommer att göra att du klarar av detta och göra det tillsammans ger dubbelstyrka.
    Ha det nu så härligt den sommar som är kvar
    Kram Meta

  9. Förstår att det måste vara fruktansvärt jobbigt att veta att Elin har en bit kvar på sin tuffa behandling. Hon måste så klart tänka på det också. Gott att höra att Elin har haft en bra tid nu i alla fall- att hon hinner ladda inför det som komma skall!
    Sänder styrkekramar i massor till hela familjen!
    Kramar, Gunilla

  10. Försök att vara starka, jag vet o förstår att det är oerhört svårt!
    Snart kan ni bara blicka framåt och se ljuset, lämna det jobbiga bakom!
    Tänker på er!
    Stor kram

  11. Ni fantastiska starka människor!
    Jag är så imponerad av att ni orkar er igenom det helvete som cancer är tillsammans. Jag själv som relativt nybliven mor känner mig fjuttig när hon har hög feber.

    Massa styrkekramar!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.