Idag känns det som allt ligger lite på is, man går mest och väntar. Även om vi ska bort snart så tar jag inte för mig så mycket som jag brukar. Jag väntar att Elins behandlingar ska börja och att vi tar oss igenom det. Jag väntar på att mannen får ledigt, 6 veckor ska han vara hemma. Det kommer behövas för att vi ska klara detta.
Nu har jag nästan glömt bort hur jobbigt det blir, men det känns så härligt att snart,snart har Elins fått sina sista dropp i sin behandling mot sin leukemi. Om sex veckor är det värsta över och då är vi där som vi längtat efter. Sedan har hon åtta stycken ryggmärgsinjektioner och tabletter till allt är slut men det är ju ingenting mot allt hon gått igenom. Bara hon slipper dessa dropp med nervsmärtor så är jag glad.
Just nu är det inte så mycket som jag kan pyssla med själv. Det som ska bli klart är min man herre över 🙂 så nu väntar jag att han ska ta semester så ska vi sätta lite fart. Vi är ett bra team tillsammans och det är så kul att jobba ihop. Det ska tex. bli så kul att se hur det ser ut med vita staket runt våra altaner.
Så lite stillsamhet en vecka är bra det med, inget jag vill ha allt för många dagar men kanske är det så att kroppen laddar och inte orkar ta för sig så mycket och sedan som sagt så finns det inte så mycket för mig att göra här hemma just nu. Men imorgon går mannen på semester, det ska bli så härligt att få de här veckorna tillsammans.
Kram Lotta
