Lilla mormor

 
 
Min mormor fick 7 barn och massor av barnbarn, barnbarnbarns och barnbarnbarnbarns hon fick bo hemma ända till slutet och hade det väldigt bra och blev 92 år. Idag på mormors begravning så tittade jag på alla och tänkte att hon måste varit stolt över alla oss och se vad hon och morfar åstadkommit trots att det inte alltid fanns ekonomiska möjligheter på den tiden. Massor av arvingar blev det och som kommer minnas henne vidare..
 
Så idag stannar jag tiden lite och är i tanken att även om hon är borta kommer hon alltid vara med mig. Min lilla fina mormor som på bilden läser min bok.
 
 
Kram Lotta

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

9 reaktioner på ”Lilla mormor”

  1. En mormor är alltid en mormor!!!! Hon blir saknad som en pusselbit hos ett barnbarn!!! Jag vet, minns henne med ömhet!
    Kramar i massor
    Britt

  2. Hej Lotta! Förstår att du har haft fina, goa stunder, med din mormor! Så roligt att hon fick vara med en bit på din resa. Och ja, ni är många som lever vidare genom henne.
    Kramar till dig!
    Gunilla

  3. Jag minns min mormor med samma kärlek. När jag steker köttbullar eller steker pannkakor till mina pojkar kan jag känna hennes närvaro och ibland säger jag några ord till henne. Den självklara kärleken jag kände från min morfar och mormor har följt med mig som en trygghet genom hela livet och fortsätter att göra det trots att de inte finns längre hos oss.
    Din mormor verkar ha varit en fantastik kvinna och jag är säker på att hon är mer än stolt över dig och din familj!

    Kram Jenny

  4. Åh, Lotta! Det finns så mycket vackert mitt i sorgen. Jag saknar min mormor varje dag, drygt fyra år sedan är det nu som hon dog, men hon är liksom med mig varje dag. Jag skrev just om henne på bloggen till exempel. Så fint att din mormor hann se din bok och att du hann ta farväl. Fast det kanske bara är på återseende 🙂 Stora varma kramar till dig!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.