Innehåller annonslänkar
När blev mitt liv så här enkelt? tänkte jag idag när jag åkte in till byn kl 9 och handlade. Bara ta på sig en mössa och hoppa i min stickade tröja. Jag minns när jag mådde så dåligt efter Elin var sjuk och åkte 5 mil för att handla för jag inte skulle möta någon jag kände igen eller skulle bli igenkänd. Jag hade fått posttraumatisk stress och hade jobbat så hårt under hennes sjukdom och kände att jag inte orkade mer. Mitt liv är så långt ifrån det nu, så vilsamt men för delen mycket saker att jobba med varje dag. Jag mår så bra. Känner av klimakteriet, men förövrigt är livet fint mot mig.
Jag har så mycket mindre krav på mig själv, skiter i så mycket som jag kände var viktigt förr. Allt det där har gjort livet så enkelt.
Svärmor och svärfar har varit här och när man sitter med dem i vardagsrummet så är man tacksam att svärmor mår så pass bra som hon gör efter att gått och går igenom en cancerbehandling. Livet testar en hela tiden. Man får verkligen jobba på att hitta glädjen och tacksamheten i vardagen.
Kudde blomma här, kudde pumpa slut men här . Kalles whiskeyskåp som jag kallar det
Jag har putsat fönster på växthuset innan solen gick ner. Jag är inte så noga men det blir ju i alla fall bättre än det var innan. Nu är utsidan klar men inte taket, nu får ta jag ta insidan en annan dag.
Kalle och jag har gjort en massa småsaker i helgen som att sätta i innanfönstren så det inte blir så kallt. Det är så skönt att få saker gjorda som måste göras inför vintern.
Imorgon ska jag fortsätta pynta här hemma, åka till återvinningen och vara med och hjälpa till på musikcafé i byn. Om jag hinner ska jag fortsätta putsa fönstren på insidan. Vi får se vad man hinner med. Jag brukar ju försöka vila lite på dagen också och lyssnar på kroppen vad den vill.
Nu ska jag ha myskväll, älskar söndagkvällar som alltid är min myskväll.
Kram Lotta
jag har också lärt mig att lägga mycket åt sidan eller helt enkelt strunta i som du säger i min rehab till att må bättre. Man måste det för att komma vidare.