Årskrönika

Årsberättelse 2016

/ 26 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 
 
Året 2015 var det tuffaste året i mitt liv eftersom vår dotter fick cancer och en lång behandling väntade. När vi gick in i 2016 så hade Elin blivit starkare igen och vi började se ljuset. Så här kommer nu min årsberättelse 2016 och bloggåret som gått. Bloggåret 2015 finns här för den som vill läsa. 
 
Vi hann precis hem att fira tolvslaget och det nya året efter att Elin legat inlagd på sjukhuset på högdos mellan jul och nyår. Vi kom hem till huset kl 22 på kvällen och här hemma väntade man och son med trerätters. Lyckan var stor när vi fick skåla in nya året hemma i huset tillsammans efter ett av de tuffaste åren i vårt liv. 
 
Januari
 
 
I januari får jag utmärkelsen som en av de hundra största lantisarna av tindningen Land. Det ni, inte illa att få vara med på den listan 🙂
 
 
I januari njuter vi av vanliga saker hemma. Barnen har komipsar och Elin kan ha vänner hemma och hon mår ganska bra. Jag gör inte så mycket mest bara går hemma och pysslar med vanliga saker, Elin har fortfraande skola hemma tre dagar i veckan. Jag börjar tränar x-fit igen efter ett långt uppehåll. 
 
 
Elin tar sista Pegen i benet, en spruta som kan ge höga blodfetter och blodproppar. Det känns bra för Elin att det är över , då vi vet barn som har gått bort pga av den sprutan.  Det känns så skönt att veta att nu ska hon inte ta den sprutan mer. Vi börjar kunna säga ordet sista i Elin behandling efter allt hon varit med om så kan vi äntligen börja räkna ner. 
 
 
I januari kan vi börja gör mer saker igen för Elin har mer ork. Vi är ute i solen, vi åker till stan och fikar. Philip har sitt liv i skolan och med kompisar och Kalle jobbar. Jag åker till mina bloggtejejer i Örebro och dricker skumpa och livet kommer mer och mer tillbaka. Efter varit väldigt trött i december och inte alls haft energi att pyssla så mycket så börjar det nu vända. Mer och mer lust att göra saker igen och vi bokar en skidresa. 
 
 
Vi avslutar månaden med att tapetsera om Elins rum och köpa dubbelsäng till henne. Det här är en förebild. Elin har varit så sjuk och vill inte vara på sitt rum längre. Hon mår dåligt när hon är där och förknippar rummet med.  cancer och ledsamhet
 
Februari
 
 
Elin har ofta värk, helst efter vincristindroppet. Hon får morfin och vi får ta en dag i taget Jag jobbar hemma och skriver och bloggar varje dag om vårt liv. Det är en del av min räddning att kunna dela vårt liv och att kunns sätta ord på mina tankar. 
 
 
Att vara ute i naturen och vara med djuren och pyssla på gården ger mig massor av energi. Här hämtar jag kraft de dagar det känns lite tufft. 
 
 
I februai sätter vi ockå igång med bygga vårt orangeri, framförallt min mans dröm. Det gör att vi har något att sätta händerna i de dagar vi behöver komma ifrån lite och det skapar också en gemensam känsla och mål för mig och min man. 
 
 
 
Vi unnar också många dagar då åker iväg och lunchar Elin och jag. Det blir våran grej att komma iväg och komma ut socialt och träffa folk. Bloggen går bra och jag kan mer och mer leva på den och min agent i Stockholm säljer många bilder till Tyskland så vi har det bra och kan känna ett lugn i en lite ovanligare vardag. Elin pluggar ganska mycket också för att kunna söka till gymnasiet.
 
 
Kalle och jag bokar också spa på Hooks herrgård , för första gången sedan Elin blev sjuk vågar vi åka bort en natt och unna tid tillsammans. 
 
 
 
Vi vinner också en spavistelse på Himmelsby och åker dit en dag och bjuder med min mamma. Massor av mys och ett härligt avbrott i vardagen. 
 
 
Jag tar ockå med Philip på en heldag med mamma då han får handla kläder och vi har egen tid. Min älskade son som fått stå ut med mycket och som klarar av det här så himla bra. 
 
 
Sedan är det dags för högdos igen och Elin ligger inlagd i 4 dagar , men henns ögon lyser mer igen trots att hon får mycket behandlingar. 
 
 
I februari tapetserar vi också om hallen, det blir så fint med en fondvägg. 
 
Mars
 
 
I mars får vi en fruktansvärd upplevelse av att Elin vaknar och är som halvförlamad i ansiktet, har svårt att prata  och är personlighetsförändrad. Vi åker till sjukhuset det fortaste vi kan och Elin får åka in på hjärnröntgen i rullstol, man är rädd att hon drabbas av en propp. Vi får vänta på röntgen och Kalle och jag är livrädda. Kommer hon bli så här resten av sitt liv? det fara för hennes liv? Allt stannar. 
 
Det visar sig att hon fått en ovanlig påverkan på vita vävnaden i hjärnan, en person på tiotusen drabbas och det blev just vår Elin. Man vet att en stark hostmedicin kan hjälpa och när Elin fått den två gånger börjar allt gå tillbaka. Hon blir sig själv igen och kan prata osv. Ännu en gång har vi fått uppleva hur farligt det är att genomgå en leukemibehandling och vad medicinerna kan göra i hennes kropp. 
 
 
Mars månad går vi flera steg tillbaka igen, kroppen är trött och vi känner oss lite mer rädda igen. Ska det komma tillbaka det som Elin fick uppleva? Ska vi våga lämna henne ensam en stund? Många tankar far genom huvudet och åter igen får vi lära oss att leva dag för dag. Philip fyller år och vi upplever att Elin har fått en hjärntrötthet och inte klarar av skolan lika bra som innan. Jag känner mig ledsen och behöver svar på sjukhuset som själva inte kan ge svar för det som hänt Elin är så ovanligt. 
 
 
 
 
I mars kommer vi iväg till Romme alpin, en resa som betyder massor för oss. Vi bjuder även med mina föräldrar. Philip får mycket tid med sin pappa och mig och kan åka skidor och jag och Elin njuter av att bara vara i miljön. Sista dagen åker Elin två gånger nedför barnbacken och tårar trillar på Kalle och mig. Känslan att se båda barnen i backen är enorm. Bara några veckor innan hade hon sin påverkan på hjärnan, satt i rullstol och kunde inte prata. 
 
 
I mars månad köper jag också nya krukor och gör vårplantering. Jag unnar mig mycket kläder och fixar håret m.m. Mitt företag går bra trots allt som händer och vi kan unna oss roliga saker vilket underlättar mycket när man har det lite svårt. Stora reklambyråer hör av sig och vill annonsera på min blogg.
 
 
 
Vi avslutar mars med att fortsätta bygga på vårt orangeri och njuta av våren kommit till landet. Elins rum blir också klart med ny tapet och dubbelsäng. Åter igen vänder livet och det känns lite lättare igen. 
 
April
 
I april åker vi till London hela familjen. Allt går bra och vi njuter av middagar på fina restauranger. Det känns lite som vanligt igen och båda barnen kan gå själva en stund på stan. Elin har träningsvärk i benen men hon orkar vara med som förr igen. Jag känner mig lycklig!
 
 
I april köper jag massor av fina krukor och planterar om, jag åker också några dagar till Helsingborg och firar min vän Lenas födelsedag. 
 
 
I april får jag också mitt hairtalk som gör att jag känner mig så fin. Nu är det snart dags att byta hår och sätta nytt. Hairtalk är något som jag trivs i väldigt bra. 
 
 
Vi är ute mycket och grillar för första gången. Allt känns lite lättare när solen och värmen kommer. 
 
 
I april fyller Elin år och det får vi fira på sjukhuset igen för det är dags för högdos. 
 
 
 Vi får också hjälp av granne som gräver upp alla stubbar i vår trädgård och gräver ner vattenrör till orangeriet. 
 
 
 
I april åker jag också och fotar nya bilder hos Malin. Det har gått fyra år på min hälsoresa som jag kallar den och jag mår ganska bra. Jag hinner träna och kroppen har börjat få mer energi och den lägger jag hemma i min trädgård. 
 
 
Vi avslutar månaden med att åka på Adelekonsert som min stora dag bjuder på. Elin börjar bli så pigg och man känner hur hon mer och mer börjar tycka om sig själv igen, 
 
Maj
 
 
 
I maj får Elin feber , men det går snart över. Det är vackert ute men jag känner mig lite nedstämd. Kroppen minns månaden maj och snart är det ett år sedan Elin fick veta att hon hade leukemi. Mina bloggtejer kommer på besök och det skingrar tankarna lite. Jag tar hjälp med städningen varje vecka och en städerska kommer till vårt hus, ett av de bästa beslut på hela året. 
 
 
Jag sätter i gång med det stora rabatten och min granne kommer och gräver med sin grävmaskin. Det här blir ett bra projekt för mig när jag är hemma och Elin har skola i huset. 
 
 
I maj tar Philip och jag en egen dag igen. Han syns inte på bloggen så mycket för han vill inte vara med på kort men vi ägnar mycket tid till honom också, Pappa i huset och Philip tränar ibland ihop, vi kör honom till kompisar och vi försöker hela tiden fånga upp honom så han aldrig känner sig bortglömd. Han säger att han mår bra och inte tänker på att Elin är sjuk längre. Det känns som vanligt.
 
 
Vårt liv rullar på och det fylls av skola, lantliv och behandlingar och en del turer till stan. Efter droppen har Elin ont ett par dagar men sedan rullar det på igen. 
 
 
Jag planerar rabatten och köper växter till den. Det ger mig glädje att ha något att pyssla med. 
 
 
Sedan får vi sötchock i huset, fyra små kycklingar ruvar våra hönor fram och de ger oss massor av glädje. Den 25 maj har Elin haft leukemi i ett år och det blir en vemodig dag. 
 
 
I maj avlustar vi månaden med att besöka Kolmården Vi bjuder med några vänner till barnen och mina föräldrar och har en heldag tillsammans. Glädje att se ungarna glada!
 
 Juni
 
 
I juni får Elin hairtalk och det gör en stor skillnad på hur omgivningen ser på henne och hur hon ser på sig själv. Folk tittar inte längre på henne som hon är en sjuk person. Elin får en annan trygghet och mår bättre och känner sig friskare med det nya håret. 
 
 
Orangeriet får fönster och helt plötsligt så har det lilla huset får en härlig lantlig charm. 
 

 
Barnen slutar skolan och Elin går till kyrkan med alla sina klasskamrater för att ta emot sitt betyg. Hon har klarat av grundskolan och kan nu komma in på den utbildning hon velat gå. Vi känner oss alla glada och juni ger oss mycket glädje.
 
 
I juni är Elin på sjukhuset igen men ändå känner vi oss glada. Jag tränar och åker och fiskar med Philip. Vi grillar mycket och har det riktigt bra. 
 
 
Jag tar med mamma och Philip på en tur till havet och vi har det bra fast Elin ligger på sjukhuset. 
 
 
I juni får orangeriet en dörr och vi längtar att få det klart.
 
 
 
Jag lyckas få en pinne i ögat så hornhinnan går sönder och blir inlagd på sjukhus i flera dagar. 
 
 
I juni firar vi midsommar och allt är så himla bra, men jag tänker mycket på att snart ska Elin in på den stora behandlingen igen och brytas ner. Håret kommer hon tappa och droppen kommer göra att hon får svårt att gå. Det är fortfarande mycket tid kvar men det känns svårt att se henne så pigg och veta att det ska snart försvinna, 
 
Juli
 
 
Juli är en månad vi passar på att göra massor av roligt innan Elin ska in till sjukhuset igen. Vi åker hela familjen till Malta med våra svärföräldrar och besöker barnens kusin. Det blir en toppenresa och Elin är så pigg och stark. Hela familjen mår bra och vi har så roligt tillsammans. 
 
 
Elin har sitt hairtalk och ögonfransarna har kommit tillbaka och man känner hur bra hon mår. 
 
 
Vi besöker också Varberg en vecka och Almers hus som barncancerfonden bjuder på. Varberg bjuder på en del sol och vi äter gott , fiskar krabbor och upptäcker fina platser runt Varberg. 
 
 
Sedan 18 juli är vi igång med Elins sista 6 svåra veckor och massor av dropp och sprutor. Ingen återvändo finns, bara att kasta sig in i det och gå igenom det för att hon ska kunna överleva sin leukemi. Tuffa veckor väntar och livet känns lite upp och ner igen. 
 
 
Kalle tar ledigt alla de jobbiga veckorna under Elins behandling och under tiden hjälps vi åt med att åka till sjukhuset, vara med barnen så bygger vi också vårt orangeri.
 
 
Fast juli blir en tuff månad på slutet så gör vi ändå en massa roligt så fort Elin inte har ont. Bara att sticka iväg och bada en kväll ger så mycket sammanhållning och glädje, man känner så mycket tacksamhet och kärlek fast vi har det som vi har det. 
 
 
Min rabatt som jag jobbat med har fått växter och trädgårdsgrupp och det har blivit ett trevligt blickfång i trädgården. 
 
Augusti
 
 
I augusti är det orangeribygge för hela slanten och sista behandlingarna av Elins svåra period. Att bygga och hålla på med orangeriet är sådan underbar terapi för oss när vi är hemma. 
 
 
Jag sätter igång med utemiljön och fixa köksträdgård och dagarna hemma blir meningsfyllda och på bloggen får vi många hejarop och ni ger oss mycket positiv feedback, Det gör oss glada!
 
 
Vi lägger tegelgolv och sätter in möbler och börjar känna oss mer och mer klara med bygget.
 
 
 
 
Elin tappar håret igen för sista gången och det börjar bli tufft att både orka psykiskt och fysiskt att hålla ihop. Vi vet att hon måste ta sig igenom den här perioden, men allt påminner om när cancern började och det blir tufft för oss alla. 
 
 
I allt det jobbiga får Philip ta med sig 3 kompisar till Grönalund och blir bjudna av en cancerfond. Väldigt uppskattat och roligt för honom att komma iväg lite. Jag får en dag i Stockholm, men känner mig inte så tillfreds med att vara borta. 
 
 
Jag fixar klart ännu mer med utemiljön men Elin är dålig så kroppen mår inte riktigt bra. Man vill bara vara hemma och inte åka någonstans, Att träffa människor och åka handla är tufft igen. Det känns som vi går flera steg tillbaka fast behandlingen börjar bli klar.
 
 
Den 22 aug är äntligen dagen då Elins svåra behandlingstid är över, nu ska vi äntligen få tid att leva lite mer igen. Alla dropp är över och sjukhuset ska vi bara besöka en gång varannan månad till nov nästa år. Elins alla mediciner har brutit ner hennes kropp igen, hon är svag, svullen och mår inte så bra men vi vet att nu kommer det vända. Det svåraste är över och då kan vi ändå känna lite glädje i det. Elins klasskompisar börjar på nya skolan , men hon får vänta några veckor till orken kommer tillbaka. 
 
 
 
Augusti avslutas med att jag gör en grillplats och grusgång vid orangeriet. Jag planterar också en ny rabatt. 
 
September
 
 
I september firar jag och min man 25 år tillsammans och jag börjar bygga på en stenvägg. 
 
 
Den 9 september är en stor dag för oss för då börjar Elin skolan efter ett år och tre månader så lämnar hon hemmet för att kunna fortsätta sitt egna liv. Ett stort steg för oss som har suttit ihop så länge. Jag skriver inte heller lika mycket om Elin på bloggen utan hon får mer och mer ha sitt liv för sig själv. 
 
 
Jag gör klart miljön vid orangeriet och känner att glädjen till att fotografera kommer mer och mer tillbaka. 
 
 
Kroppen är både pigg och trött och jag känner oro inför att börja fota reportage igen. Alla avtal har gjort att jag inte jobba med det längre i Sverige så jag bestämmer mig för att skriva avtal med min agent som får sköta all försäljning både i Sverige och utomlands, Företaget rullar på bra och jag säljer många gamla bilder som gör att jag kan skjuta på att fota nya till efter jul.
 
Jag funderar också mycket på min nya framtid och känner att kroppen behöver tid, tid att komma tillbaka och allt som hänt sista tiden känns overkligt. Jag är ofta trött och glad om vartannat. 
 
 
Jag fotar och stylar ett äpplereportage här hemma och vi fixar också nya odlingslådor. 
 
 
Vi målar också våra altanräcken vita och det blir så snyggt. 
 
 
Sedan blir odlingslådorna målade och allt blir mer och mer färdigt. 
 
 
Jag ger mig också massor av tid med att unna mig behandlingar, fina kläder, fixa hår och naglar osv. Nu har jag tiden att mer och mer tänka på mig själv och den tiden tar jag hand om. 
 
 
I september åker vi på spa och på Justinkonset, dagarna borde kännas lyckliga men istället känns det svårt och lite jobbigt att se Elin i dessa sammanhang utan sitt hår. Elin saknar sitt utseende och sitt hår. man kan se en ledsamhet i hennes ögon och jag ser att hon tänker mycket och inte känner sig så glad. Att gå i skolan är lite tufft när man inte får se ut som man vill. Hon bestämmer sig efter den här resan att börja använda peruken igen för då känner hon sig mer frisk och stark.
 
Oktober
 
 
 
Oktober blir en svajig månad, Elin har börjat skolan men är sjuk någon dag i veckan. Dagarna när jag är ledig känns både bra och mindre bra och ibland är det svårt att komma igång. Jag känner mig lite vilsen vad jag ska göra och inte alls lika mycket driv och mål med livet. Jag har blivit en dagsnjutare, och tar dagen lite mer som den kommer. Mer än så orkar jag inte tänka.
 
 
Jag och Philip tar en dag och myser tillsammans, försöker alltid att fånga upp honom och se så han mår bra.
 
 
Jag försöker under hela Elins sjukdomstid att träna och mina vänner ser till att vi går promenader. När jag springer känner jag bara lycka. Jag tänker inte på någon ”cancerdjävuel” som sitter och är elak på min axel. Jag är tillbaka på väg mot friska livet, men en dag i taget. Jag har några kilo som jag vill bli av med , men det känns inte lika viktigt.
 
 
Jag pyntar höst i min krukor och varje dag Elin är i skolan så får jag skjutsa och hämta till tåget. 
 
 
Jag och min bästa vän åker på spa till Nynäs havsbad. Njuter av att hinna prata, bada och äta god mat.
 
 
Hela hösten får jag roliga samarbeten att presentera på min blogg. Större företag hör av sig som vill att jag ska vara en del av deras profil. En del som passar mig säger jag ja till andra tackar jag nej till. Hönsen får tex. hönslucka på butiken Lantbutiken. Bloggen har ca 5000 besökare om dagen. 
 
 
Jag följer också med mina gamla bloggtjejer på en resa till Annes underbara hus på Österlen. Vi har det så himla mysigt men jag känner att när jag är med vänner att kroppen fortfarande är inte lika glad och pigg. Jag är på rätt väg men jag behöver också lugn och ro. 
 
 
Hemma köper vi nya Howard soffor och det blir så himla fint. Elin trivs bra i sin skola och i slutet av oktober så börjar jag känna ännu mer glädje att vilja pyssla.
 
 
Gamla pysseLotta kommer tillbaka och gör både krans och fint i blomlådorna. Jag bakar igen och längtar efter julen och allt pyssel som ska komma. Nu börjar jag känna igen mig själv igen.
 
November
 
  
Hela november blir en pysselmånad och jag bjuder på olika tips inför jul på bloggen och bakar en del. Många roliga samarbeten bokas upp inför december och jag kan fortsätta jobba hemma hela november. 
 
 
I november skriver tidningen Lantliv om deras 10 bästa inredningsbloggar och på listan ligger Fyra årstider som nummer 1. Det värmer verkligen att jag får vara på den listan efter allt som hänt i vårt liv. 
 
 
 
 
November blir en av de bästa månaderna på året och jag mår så himla bra igen. Allting rullar på och jag känner mig så himla lycklig. Energin är tillbaka och jag börjar längta lite efter att komma ut och fota reportage igen. 
 
 
I november åker vi på julmarknader när pappa Kalle jobbar långt bort i världen i tre veckor. Det går jättebra att vara själv med barnen. Elin trivs så bra i nya skolan och det är inga problem med någonting. Jag fortsätter pynta och pyssla inför jul.
 
December
 
  
I december blir det väldigt mycket att göra med bloggen, många vill annonsera och jag har fullt upp med att fota, skriva inlägg och njuta av julen. Min agent I Stockholm vill att jag fotar julreportage så jag bokar flera fina hem , men känner mig lite nervös inför det. Jag får migrän några dagar och kollar upp synen och får läsglasögon. 
 
 
Kalle kommer hem efter tre veckor borta och det har snöat och vår lilla gård ligger inbäddad i snö. 
 
 
Hela december så gör jag fint hemma, köper massor av blommor och fotar två reportage och det går jättebra. Jag har verkligen längtat efter att må bra och åka ut på mina resor och träffa alla fina människor.
 
 
Jag får en heldag i Göteborg och allt är så himla roligt och mysigt igen. 
 
 
Så äter vi julbord på Omberg och bjuder mina tjejkompisar på glöggfest i orangeriet. Jag känner mig så himla glad och vill så mycket igen. 
 
 
 
Så avslutar vi med december att alla mår bra och trivs med livet. Vi firar jul och livet känns som vanligt. Jag beställer en ny bil som kommer nästa år och sammanfattar ändå 2016 som ett mycket bättre år än 2015. Elin har varit mycket fokus på bloggen och i denna årsberättelse men så har också hennes leukemi varit fokus och lillebror har inte velat vara med på bilder så mycket. 
 
Ikväll ska båda barnen fira nyår borta. Elin ska på fest och Philip med en kompis och jag och Kalle ska ut och äta. Helt plötsligt är barnen borta på sitt och allt är precis som det ska vara i ett liv där alla finns till. 
 
Tack alla ni som varit med och läst min blogg detta år och alla andra år. När man sätter ihop månaderna så här så förstår man varför det känns som livet för oss varit en bergochdalbana i 1.7 månader. Allt man önskar sig nu är att dem omkring oss ska få vara friska , för det enda som betyder något i livet är att alla finns här.
 
Gott nytt år 2017 det ska vi ha, ser verkligen fram emot ett nytt år!
 
Kram Lotta
 
 

Årsberättelse 2016 Läs mer »

Kommentera

Min årskrönika 2015

/ 78 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 

Året 2014 var ett riktigt roligt år för mig. Jag hade utvecklat mitt företag så pass mycket att jag kunde ta lite mer ledigt och unnade mig många resor både med familjen och för mig själv. Jag tränade också en hel del och kunde mellan mina reportage och resor jobba hemifrån. Inför 2015 så kände jag att det skulle bli året vi pysslade mer hemma igen. Renovera ute på huset men samtidigt kunna resa en del. Jag ville få tid hemma. Hur blev det?

 
 
 
Januari 2015
 
Jag bestämde mig för att jobba hemifrån hela januari, efter åkt runt och gjort fem julreportage i december så valde jag jobba hemifrån. Vi hälsade på släktingar i Malmö och Oskarshamn bodde på hotell och hade det bra. Kalle hade en tjänst då han jobbade två veckor hemma och två veckor borta och så skulle det bli fram till sommaren. Nu i år skulle det bli hans tur att få satsa lite mer på hans jobb. Mitt rullade på och jag ville få mer tid hemma. 
 
Första januari bestämmer vi oss för att börja leta katt. Lchf kosten hade gjort mig allergifri och längtan efter en egen katt var stor. När mailat kom från en kattuppfödare kom tårarna. Vi åkte och hälsade på när mannen jobbade i Saudi Arabien. En tuff liten kille kom direkt till barnen och han fångade vårt hjärta. Vi hade valt vår första katt, Findus skulle han få heta. 
 
Februari 2015
 
 
I februari är det äntligen dags att renovera sovrummet, så vi tömmer det och sover i vardagsrummet några veckor. 
 
 
 
Det blir ljust och fint och vitt på golven och mannen jobbar på snabbt med att måla och jag planerar hur vi ska inreda. 
 
 
Vi myser en hel del ute, grillar och solen värmer skönt flera dagar. Vi har inte planerat in någon fjällensemester så snö och sol hemma känns härligt. 
 
 
I januari åker vi på 50 årsfest till Malmö och man får klä upp sig.
 
 
 
Vi åker åter igen hela familjen och hälsar på Findus. Han har blivit så stor och söt och åter igen är det just han i kullen som kommer till oss och vågar hälsa. På vägen hem känner vi oss som världens lyckligaste familj, känns som vi ska få en bäbis i familjen. Alla är förälskade i katten 
 
 
 

I februari får jag ett roligt uppdrag att åka till Varbergs stadshotell Asia Spa och föreläsa om min Må bra resa. Jag tycker det känns lite nervöst men det går toppen och det är fullbokat. Jag åker hem med ny erfarenhet och får samtidigt mysiga dagar med min man på spa. 

 
 
Vi avslutar februari med att åka til Stockholm, Kalle förnyar visum och jag följer med som sällskap. En mysig dag i stan. Jag fortsätter att sälja reportage jag gjort under förra året, en hel del till Tyskland och så fixar en del på bloggen. 
 
Mars 2015
 
 
I mars gör jag första vårplanteringar hos hönsen. 
 
 
Jag köper min första egna bil att åka med i företaget och det känns extra kul. 

 
 
Sovrummet är målat och vi börjar inreda det. Det behövs köpas en sänggavel som jag börjar spara till, men att börja greja ute lockar mer. Vi vill bygga växthus m.m. Vi blir supernöjda med sovrummet och så glada för det. 
 
 
I mars kommer han äntligen hem till oss älskade Findus. Det känns som det bästa som hänt oss. Jag tar ”kattledigt” för att vara hemma med vår lilla kisse. Mannen jobbar fortfarande borta två veckor i taget så jag kan ta den tiden och fixar med bilder på datorn. 
 
 
 
I mars pyntar jag vår inne och våren har även kommit ute. Mannen kommer hem från sin utlandsjobb och är hemma i två veckor och vi börjar riva det som ska bli växthus. Vi firar Philip och Kalle som fyller år och även min födelsedag från febrauari. 
 
 
 
 
April 2015
 
 
 
I april tackar jag nej att bli bloggare på tidningen lantlivs hemsida. Jag vill kunna styra Fyra årstider som jag vill och bloggen har ökat med flera hundra nya besökare på det nya året och är numera ett jobb. Lantliv hade varit en dröm för mig för några år sedan men det är det inte längre. Tidigare på året har jag slagit besöksrekord med 5000 unika besökare per dag. 
 
 
I april är Elin sjuk igen. Influensa för hela familjen, men Elin har varit mycket sjuk hela våren och vi har varit oroliga att hon missar mycket i skolan. Det känns som skolan är för svår för henne och hon får inte den hjälp hon har rätt till. Jag mailar, ringer och kollar med skolan hur vi ska gå vidare. Elin besöker vårdcentralen och får antibiotika. Jag ligger sjuk i influensa i över en vecka. 
 
 
I april firar vi en 16 åring i huset, tänk vad åren går fort. Hon börjar bli en stor tjej. 
 
 
Jag gör fint utanför entren och börjar ladda för att fotografera vårreportage och min vän Katarina med bloggen Sallys hus kommer och sover över. 
 
När Kalle är ledig hans lediga veckor så målar han taket på balkongen, behandlar altangolvet och lägger stenmur. Vi hinner massor på huset och jag sticker iväg och fotar några enstaka reportage. 
 
 
 
 
Maj 2015 
 
 

I maj gör jag fint i min verkstad och fixar verktyg där ute för att kunna jobba mer hemifrån.

 
 

Utanför målar jag en arbetsbänk i rött där jag kan stå och plantera. Min vän Susanne från Norrland kommer och hälsar på med sin man. Å som jag längtat efter henne!

 
 
I maj är det äntligen dags att fota flera reportage, flera stycken till tidningen Land. Jag känner mig så glad åt att ha världens bästa jobb. Bloggen har många besökare varje dag och jag kan ändå jobba hemifrån mycket som varit mitt mål för nya året. Jag reser inte lika mycket och min man får istället fara omkring lite mer. 
 
Jag oroar mig däremot för Elin får besöka vårdcentralen, först har hon ont i magen och sedan ont i ett ben. Prover visar ingenting och man kan inget hitta.
 
 
I maj åker vi till Gotland med min mans släktingar. Gotland är så vackert men Elin får ont i benet på natten igen och skriker och har väldigt ont. På morgonen får vi åka till akuten på Gotland och de andra får åka själva på utflykt. Man tar nya prover, gör röntgen osv men hittar ingenting.
 
 
När vi kommer hem från Gotland blir Elin åter igen dålig, hon skriker av smärta i benet så vi åker till akuten igen. Ett ben har börjat samla vätska i ett knä. Elin får antibiotika och mår lite bättre, man börjar misstänka rematism eller något annat. Det vänder och hon kan gå på benet efter en dag. Prover visar åter igen att det inte är något farligt och vi har permission från sjukhuset. Jag bjuder på fika i trädgården, alla är glada över postiva besked. 
 
 
Den 23 maj går Elin till skolan, hon har varit borta så mycket och behöver gå dit. Ett samtal kommer från Elin som ringer och säger att värken har spridit sig till båda armarna. Vi får åka direkt in till akuten igen för fler prover. Kalle är hemma för att vara med på Philips fotbollsmatch och Elin och jag åker in. När Elin kommer till sjukuset har hon jätteont hon försöker hålla igen. Nu börjar de ta ännu mer prover. Ett litet stick i fingret där man delar på vita och röda blodkroppar.
 
Man tar in oss på ett rum där man ber oss att pappan ska komma. Elin får morfin mot värken och oron kommer vad det är man ska berätta. När kalle kommer, så kommer också en läkare och två sjuksköterskor och ber oss att sitta ner, de berättar att Elin fått en blodsjukdom. Du har leukemi. 
 
Just i denna stund känns det som allt rasar samman, jag känner inte golvet under mina fötter. Tårarna kommer och Kalle nästan svimmar. Elin tittar på oss och frågar – vad är leukemi? – du har cancer Elin.
 
Vi tas till en annan avdelning där vi får mer information, men vi är som i dimma. Hur ska man förstå att vår dotter har fått cancer, kommer hon dö nu? Kalle åker hem för att berätta för lillebror och våra närmsta släktingar och Elin ringer till sina bästa vänner. Tiden stannar, jag tror jag kvävs nu. Nu gäller det att visa cancer att oss ska den jävla sjukdomen inte få ta. Vi bestämmer oss snabbt att det här ska vi klara av, men har ingen aning om vad som väntar. Jag går in i någon sorts bubbla där jag blir den lugna mamman som bara finns där för min familj. Pratar och gråter, medan Kalle mer funderar på allt praktiskt runtomkring. Cancer ska inte få ta min hjärna, nu gäller det att fortsätta våga leva och ta en dag i taget. 
 
 
Den 25 maj gör man benmärgsprov på Elin, det åker man med taxi upp till Stockholm och på eftermiddagen bekräftas att Elin har leukemi ALL vilket är den vanligaste leukemiformen hos barn och har en god prognos att bli frisk igen. 2.5 års behandling väntar. I allt det där hemska så hjälps vi åt. Vänner, familjen osv och tiden minns jag ännu som lugn och ljus. I allt kaos så hittar vi styrka. Elin är ju en tjej som redan fått kämpa en del i skolan och hon är fast beslutsam att hon ska klara detta. Vi ska klara detta tillsammans.
 
Livet pendlar hela tiden från att orka, till att bryta ihop. Hur ska vi klara det här, hur mår lillebror, klarar vi oss utan att jobba, har vi ätit, vad är det för dag, vem är på sjukhuset, vem pratar med alla släktingar, hur blir det med skolan, hur blir det med kompisar osv? 
 
Elin opereras och får sätta in en portakat och jag gråter på sjukhussalen. Varför just hon….ilska tar över efter choken. Cancern har inte spridit sig till några organ och Elin har ingen speciell farlig ”cancergen” som gör att behandlingen blir svårare. Det känns ändå som en lättnad. 
 
 
På något underligt sätt så fortsätter livet, det måste fortsätta och jag vet inte hur vi får energi men för barnens skull så försöker vi bara vara nära, tillsammans och göra det mesta som vi brukar göra. Kalle avslutar sitt jobb utomlands och börjar jobba hemma igen i stan. Allt för att få en så lugn familj som möjligt. Vi vet att är det bara några veckor kvar innan Elin tappar håret och behandlingarna kommer bryta ner hennes kropp. Vi kan inget annat göra än att göra resan med cancer så bra som bara går. Vi tänker ge cancer ännu mer kärlek. 
 
Juni 2015
 
 
I juni börjar jag skriva mer omkring mina känslor kring allting som vi är med om tex,. här, det blir en typ av bearbetning och minne för att kunna gå vidare. Jag går också många promenader med mina bästa vänner där jag både får prata och motionera. 
 
 Dagarna innan håret faller av så fotar vi bilder på varandra som ett minne från den här tiden. 
 
 
Jag behöver komma bort en stund och åker till Gävle och fotar flera reportage. Det känns nästan som livet är som vanligt och jag upptäcker att jag klarar vara utanför hemmet och lämna mina barn en stund. Vi beställer sten och virke och bestämmer oss för att fortsätta göra fint på vårt hus. Vi behöver projekt när vi ska vara henna för att orka. Vi värderar huset och får en väldigt bra värdering. Kalle bygger staket till balkong och altan ute i vår gamla skola.  
 
 
På skolavslutningen så är barnen så fina. Vi klarar att åka till kyrkan och titta på Philip. Jag fixar fint hemma för hans skull och han är glad. Det känns bra.
 
 
Elin har börjat få cytostostatika och vi ser att hon börjar bli sämre. Hon får sin önskan uppfylld att klara gå på skolavslutningen men när hon kommer hem är hennes ork helt slut.
 
 
På kvällen skolavslutningsdagen tappar Elin sitt hår. Jag tror det är den värsta dagen jag upplevt i mitt liv. Att se henne sitta där och rulla sitt hår känns så grymt. Jag gråter timme efter timme och min man försöker laga en god middag för allt känns så där övermäktigt jobbigt. Hur ska vi klara detta? Hur ska vi orka? Philip åker bort och orkar inte vara hemma. Allt känns för svårt att hantera, men vi måste. Dagen efter rakar Elin av resten av håret och det börjar kännas lite lättare i hjärtat.?
 
 
Några dagar efter Elin tappat sitt hår bestämmer hon sig för att åka till stan och möta sin rädsla. Hon känner sig trygg i denna stund och förundras över hennes styrka och mod. 
 
 
Elin blir sämre och sämre och vi har en planerad resa till Göteborg och se One direction och bo på hotell. Något som varit planerat länge. Jag funderar om vi kommer komma dit. Elin äter kortion och har ont i kroppen i sina leder, utslag i ansiktet,  minskat i vikt, trött, svullen osv. Men hon fixar det! Nu är hennes andra önskan uppfylld och hem åker vi med glädje i kroppen. 
 
I juni har bloggen besöksrekord, 6000 unika besökare på en dag. Fantastiskt och många följer oss på vår resa genom cancer. På listan över Sveriges största bloggar enligt tailsweep har Fyra årstider plats 47.
 
 
Jag avslutar juni med att åka till Ljungskile och fota reportage och besöka Sprudla, en resa som också känns som ett skönt avbrott i allt det jobbiga.
 
 
Juli 2015
 
 
 
 
I juli är vi hemma mest hela tiden förutom tiden vi är på sjukhuset. Jag tackar min lyckliga själ att vi bor så underbart med pool och stor trädgård och naturen utanför knuten. Naturen ger mig kraft och energi. 
 
 
Kalle bygger staket till balkongen och alla sysslor gör att vi kan ändå slappna av i vår nya tillvaro. Jag tänker mycket och sätter ord på mina känslor, jag döper cancer till cancerdjävulen. En ”person” som försöker sätta sig på mitt huvud och tro jag ska brytas ner. Istället kan jag möta mina tankar och definera dem och det hjälper mig.
 
 
Hemma försöker vi förgylla våra dagar med goda middagar och bryta ner allt som viktigt och vackert och som vi kan göra hemma fast Elin är sämre. Det massor av behandlingar hela tiden. Vi åker in och ut från sjukhuset. Jag blir bjuden till Mollösund och familjen kan inte följa med så jag tar med min mamma och bonuspappa. Vi ringer hem och hör att Elin mår bättre av morfin och sitter där på en restaurang och gråter tillsammans av glädje, jag och mina föräldrar, så mycket känslor. 
 
 
14 juli åker jag och ska göra reportage. Elin är väldigt dålig när jag far. Det känns bara jobbigt att åka bort och jag bestämmer mig att efter detta är det slut på att åka och fotografera. Jag orkar inte mer. När jag är borta kan jag inte koncentrera mig. Jag mår bara dåligt. Nu är det bara familjen som gäller. Elin är så sjuk att vi inte kan ta emot gäster på hela sommaren. 
 
Elin bäddar vi ner på altanen i det fina vädret, hon bara ligger hela dagarna. Men hon får vara ute och se allt det vackra och vi kan fortfarande hålla på att greja lite för att hålla humöret uppe. Den 16 juli kommer barnen iväg på bio, men innan bio:n är slut så får Elin näsblod och är helt slut. Hon äter massor av mediciner och morfin för att orka. 
 
Det blir några få upplevelser i juli, en dag till Västervik, bio och så en dag till Tranås. Livet har verkligen förändras men vi kan bara göra det bästa av det. Elin gör ett nytt ryggmärgsprov som visar att cancern inte riktigt försvunnit som man önskar och därför kommer behandlingen bli intermediär, lite tuffare och det känns som ett bakslag. 
 
 
Juli fortsätter och Elin blir bara sämre. Hon har smärtor i magen, huvudvärksattacker m.m och sedan behandlingar och blir mycket liggande. Det smärtar så mycket att se detta och Philip är ofta borta för han vill inte se hur illa det är med hans syster. 
 
 
Kalle är klar med staketet och sätter upp det på stora altanen. Det blir så fint och ska målas året efter. 
 
 
Juli avslutas att jag skriver ner allt som jag lärt mig och lär mig som jag nu tar vara på för att orka, överlevnadsstrategier vid kriser hittar du HÄR . Vi planerar också för min brors bröllop, något som jag och barnen sett fram emot och längtat efter i flera år. Vi oroar oss om Elin kommer orka.
 
Augusti 2015
 
 
Augusti börjar med min brors bröllop. Elin orkar och tar på sig klänningen och peruken och är med till kl 23. Alla är så berörda och det blir sådan glädje för min bror och hans fru. 
 
 
När man tror att det inte kan bli värre så blir det hemskt mycket värre. Augusti är månaden som Elin har fruktansvärt ont. Elin får nervsmärtor och skriker i timmar. Vi måste passa henne hela tiden och att se henne ha sådär ont är fruktansvärt. Det känns som vi går sönder. Hon för höga doser morfin. Hon kan inte äta och hon ligger mest still.
 
 
Våra pengar på försäkringen vi har för Elin ska betalas ut för att vi ska kunna överleva denna tid. Vi frågar Elin vad hon tycker vi ska göra för pengarna och hon kommer med iden att hon tycker vi ska skaffa ett spabad och så blir det. Det blir något vi i familjen kan glädjas över här hemma och Elin har ont i kroppen och längtar efter värme. 
 
Elin har så ont och slutar gå av sin medicin. Vi får skaffa rullstol och hjälpa henne med alla sina sysslor. Hon kan inte duscha, ibland inte äta själv, vi måste bära eller hjälpa henne på toaletten och hon kan inte gå upp på sitt rum längre. Varenda vanlig självklar sak försvinner och vi måste bara försöka ta dag för dag för orka och överleva. Jag känner inte igen mitt eget barn och det gör ont. Jag måste låta det ta tid och förstå att detta är samma unge, men att cancern bara lånar hennes kropp en tid. 
 
 
Elin tappar sin självkänsla, hon är så dålig. Vill inte träffa vänner osv. Allt handlar om att överleva dag för dag. Värken har tagit greppet över hennes kropp och behandlingarna bara fortsätter, det finns inget stopp. Hennes lediga tid orkar hon ingenting och hon hinner knappt pigga på sig. Men så kommer det små ljusglimtar hon mår bättre och då hittar vi lite energi igen.
 
Så fort jag får egen tid så är jag med vänner i trädgården eller umgås med Philip. Det gäller att hitta energi för att orka och dessa stunder är så viktiga för komma vidare. 
 
 
Den 22 aug kommer ett av de viktigaste samtalen, det nya ryggmärgsprovet visar att Elins cancer är nu helt borta i blodet. All värk och alla behandlingar har gett resultat. Vi skålar och jublar. Vägen tillbaka till att bli frisk är lång men nu vet vi att behandlingarna tar på hennes kropp. 
 
Jag kommer iväg med min bästa vän och tittar på Carola och kan koppla av, två dagar och livet känns som vanligt, men när jag kommer hem är Elin sämre igen. Huvudvärken Elin fått gör att hon kräks. 
 
 
En av dagarna är Elin supersjuk. Jag får snabbt åka till sjukhuset för att göra undersökningar på Elins hjärna. Hon kräks på parkeringen och vi får kalla in pappa. Min älskade dotter är så sjuk igen, sitter i rullstol och vi får bli kvar på sjukhuset. Man misstänker att Elin kan ha någon tumör och vi får göra hjärnröntgen. Den väntan känns överjävlig. Gode gud låt mitt barn inte ha hjärntumör också. Man hittar dock inget och Elin får mediciner för migrän som hjälper. 
 
Vi avslutar augusti med att göra lingonsylt och lägga in gurkor. Vi kan inte åka någonstans och Elin har tappat sin självkänsla och vill inte att vi umgås med fler än sina närmsta två vänner. 
 
September 2015
 
 
I september bestämmer jag mig för att unna mig mer tid på salong och försöka träna lite mer igen. Jag kan i stort sett leva på bloggen och kan i allt det jobbiga göra saker för mitt eget välbefinnande. Philip går i skolan och de dagar Kalle tar Elin på sjukhuset så bestämmer jag mig för att koppla av. Få tillbaka mitt liv. 
 
 
Elin blir sakta men säkert starkare och kan gå igen. Vi ger oss iväg en tidig morgon till Ullared. Hon är så lycklig att klara detta. Två timmar i varuhuset sedan är energin slut.
 
Jag tränar en del, men har gått upp två kilo vilket jag tänker ta tag i under hösten. 
 
 
Sedan börjar det värsta vi vet igen….nervsmärtorna. Elin skriker i timmar och allt dämpas med starka tabletter som gör hon försvinner tiden däremellan och mest sover. Skriker, sover….Åter igen måste hon ta alla cytostatikadropp för att överleva, det finns bara en växel och det är framåt och igenom detta helvete.
 
 
I september kommer spabadet som ger oss lite glädje, inget kan ersätta det vi är med om men spabadet får oss att tänka på något annat en stund. 
 
 
I september får Elin sin första infektion hon har feber, lågt hb, höga blodfetter, höga levervärden  osv. Det är tufft! Hon bli inlagd i flera dagar men efter det vänder det åter igen och så här i efterhand är det brytpunkten och vändpunkten för efter detta blir hon bara lite mer bättre och starkare dag för dag. Elin ler igen. 
 
 

Vi börjar sakta kunna återgå lite mer till det normala livet. Elin får skola här hemma, Philip mår bättre. Jag hinner träna lite mer, vi känner mer och mer harmoni och Elin kan åka till en affär och handla för första gången sedan Ullared. 

 
September avslutas med att jag kan vara ensam hemma med Elin och Kalle kan börja jobba lite igen. Jag kan vara ut ofta och göra det som jag tycker om. Jag tar också med mig mina närmsta vänner på en liten resa till kusten. Det känns hoppfullt och jag känner mig glad. 
 
Oktober 2015
 
 
I oktober kommer Elins självkänsla tillbaka hon är utan hår, utan ögonfransar, svullen av kortison, kroppen som förändras och hon känner sig som en gammal tant i kroppen, men hon är stolt ändå. Hon sitter i rullstol om vi ska åka långt men hon har livsglädje igen och det gör oss alla glada. 
 
Den 9 oktober skriver jag….
 
Elins kropp nu är tunn, hon skakar ofta, fryser. Musklerna är borta. Svullnaden sitter i kroppen och hår och ögonfransar är borta men hon kan gå lite igen. Hennes krafter kommer sakta men säkert tillbaka. Biverkningarna är inte lika intensiva. Hon kan äta, duscha själv osv. Hon klarar inte gå så långt och hon vill inte till skolan mer men hon är på andra sidan nu. Jag ser en ände. Två veckor sedan 25 maj har Elin haft ledigt från behandlingar och på den tiden har hon inte knappt hunnit vila upp sig. Även om cancern är borta från kroppen finns risken för blodproppar och farliga biverkningar där hela tiden. Elin har nu bara två sprutor till i benet som kan leda till blodproppar, bara två kvar. Den känslan är fantastisk! Hon skrattar oftare nu, hon orkar mer, hon vill göra saker.
 
Återigen vänder det. Elin har nu gått igenom det värsta och de jobbigaste behandlingarna och det är dags att försöka börja leva lite mer igen. Skriver om det HÄR Hon ska träffa vänner, försöka gå till skolan och livet ska återvända, men vi behöver tid. Allt har gått så fort! Vi behöver tid att komma tillbaka.
 
 
I oktober kommer också glädjen att vilja inreda inne och jag beställer en ny sänggavel, inreder med lite nya kuddar. Vi kan ta hem vänner igen och jag bjuder hit mina tjejkompisar. Livet kommer sakta tillbaka.
 
 
Jag hjälper min man att tömma källaren och påbörjar projekt vinkällare som ännu inte är klart.
 
 
Elfa kommer hit och jag får fota före och efterbilder på vårat skafferi. Det blir så fint. 
 
 
I slutet av oktober kan Elin flytta upp på sitt rum igen och vi får ordning i vardagsrummet, det känns som en seger. Vi avslutar oktober med ett restaurangbesök, det första tillsammans sedan Elin blev sjuk. Alla är så glada att vi kan göra saker tillsammans igen och vi behöver ingen rullstol längre. 
 
November 2015 
 
 
I novermber pendlar livet mellan att göra roliga saker och vara på sjukhuset. Dagarna hemma är mycket lättare. Vi har blivit en sammansvetsad familj och alla mår bättre för dag för dag. Våran nya fina sänggavel kommer och sovrummet blir så fint. 
 
 
Jag pyntar mycket mer hemma och börjar köpa kläder och vill klä upp mig igen. 
 
 
Elin gör stora framsteg hela tiden och hon gläder oss ofta med sin humor. Hur hade vi överlevt detta utan all sjuk humor som vi använt oss av och våran katt som gett oss så mycket glädje.
 
 

Kalle och jag åker till Stockholm och har det underbart mysigt bara han och jag men sedan vill vi hem så fort det bara går. Jag är sååå trött! Kroppen börjar förstå allt den varit med om och jag orkar nästan ingenting. Jag måste mest bara vila några dagar då och då för att hitta ny energi.

 
 
Jag gråter nästan varje dag, mest av glädje över att hon lever över att vi orkat. Jag tänker på flickorna som dog och deras familjer. Jag känner mig skör och liten medan Elin bara blir starkare. Även Kalle är trött och får vara hemma en vecka. Kroppen säger ifrån när den får slappna av. Jag orkar inte baka och pynta en massa för att det ska se bra ut. Jag försöker att känna glädje för julen men jag längtar mest efter att bara få vara. Göra saker tillsammans. Inte producera en massa utan mer kunna gå ut och äta, fika, umgås med vänner osv. Det är inte likt mig som är van att pyssla jämt, men orken och energin är slut. 
 
 
I noveber börjar Elins hår växa ut igen och det gör henne glad. Även om hon vet att hon kommer tappa det i juli igen så känns det som ett framsteg.
 
 
November slutar med att jag mår bättre igen och unnar mig lite nya saker som väska, cape, nya vinterstövlar m.m och det känns roligt att få känna sig fin och vilja klä upp sig. 
 
December 2015
 
 
December blir vår bästa månad trots att Elin får vincristsindropp och lite nervsmärtor igen men de avtar ganska fort. Elin har inte behandlingar lika ofta och hon återhämtar sig fantastiskt bra så vi kan njuta. Vi älskar ju jul hela familjen och jag börjar pynta lite. Jag byter matta i vardagsrummet och det blir ljust och fint. 
 
 
 
December blir en härlig månad och vi som är hemma myser varje ledig tid. Vi åker även till staden och unnar oss många goda luncher, fikar osv och börjar slå in julklappar. Elin klarar av att börja ha lektioner på skolan och känner att hon kanske kan hälsa på klassen inför 2016. Hon träffar sina vänner oftare och Philip har en vanlig vardag. 
 
 
 
Kroppen är fortfarande väldigt trött men jag lyssnar på den och tar varje dag som den kommer utan krav att prestera. 
 
 
Älskade Philip tar över rollen att pyssla med bakning och göra julgodis. Han bakar pepparkakor, lussekatter och fixar julgodis. 
 
 
Jag byter matta i matsalen och rummet känns lite mer ombonat. 
 
 
Jag har mer tid med min son igen och vi har flera dagar tillsammans och hittar på saker. Det känns underbart!
 
 
Julen avslutas på bästa sätt med att alla mår bra, vi får vara tillsammans och ingen har ont. Elin blir inlagd mellan jul och nyår men mår bra. 
 
 
Så här sitter jag nu med ett nytt år. Jag kommer inte skriva några löften, men jag kommer skriva ner lite drömmar i en bok. Vi ser ljust på framtiden. Vi kommer fortsätta leva livet. Vi har lärt oss så otroligt mycket om oss själva detta år. Det värsta året i mitt liv, men jag har också blivit mer tacksam över de små detaljerna. Elin kommer söka till gymnasiet, hennes behandlingar kommer efter sommaren gå över till tabletter och stick i ryggen var 8;e vecka. Jag ska börja jobba med reportage i vår igen. Vi vet inte så mycket om framtiden, men vi tänker att vi är en del av den och är med och skapar det vi längtar efter och vill. Vi lever i nuet.
 
Familjen är det viktigaste , det som kommer främst och kärleken till varandra har blivit så mycket större. Så tack 2015 för det du gav oss trots allt. Tack till alla er som tittat in som peppat med alla dessa fina ord, ni har också varit en del att Fyra årstider numera är en av Sveriges största bloggar och ett heltidsjobb bara det. Ni gör mig så lycklig!
 
Kram Lotta
 
P.s min årskrönika 2014 hittar du här, år 2013 här , 2012 hittar du här, 2011 hittar du här 

Min årskrönika 2015 Läs mer »

Kommentera

Årskrönika 2014

/ 42 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 
 
 
År 2013 hände det massor av roliga saker för mig och jag tänkte inför 2014 att jag inte hade så många stora mål. Jag ville mer få tid till livet, resor och göra roliga reportage på sommaren när vädret är fint. När jag nu tittar tillbaka så ser jag att jag fått vara med om massor av undebara möten med nya människor, resor och utmärkelser.
 
Nu kör vi en årskrönika på 2014, är du med? Den är låååång 🙂
 
Januari
 
 
 
Januari var en lugn månad för mig, året 2013 hade det hänt så mycket roligt så jag behövde inte ligga i att jobba så mycket. Jag samlade mest tankar inför allt som skulle komma och hade mycket tid med min familj. Jag bokade därmot en resa till Skottland och fick en agent som skulle sälja mina reportage ut i världen. 
 
Februari
 
 
I februari åkte vi hela familjen till London och firade min 40 års dag. En av de bästa resorna vi gjort tillsammans. Längtar tillbaka till London!
 
 
Vi åkte också till Skåne och hälsade på min man som jobbade där och bodde på hotell. 
 
 
 
Min bok som ges ut i Tyskland, ett stort steg för mig och jag är så glad att så många bokförlag ville trycka den. 
 
 
Jag åkte till Stockholm och föreläste för ett gäng härliga kvinnor om min resa från blogg till företag. 
 
 
Jag bytte bloggportal och fick min egen domän. Ett stort steg för mig. Investerade i en ny kamera och nytt objektiv. 
 
 
Jag fick vara med i min första podcast om Lchf och hälsa.
 
 
En resa som jag är väldigt glad att jag åkte med på var resan till Bosnien när jag fick träffa Gaga och hennes underbara familj. Den resan och att se landet och dessa människor gav mig väldigt mycket som person. Jag är så glad att jag tog chansen och att de bjöd in mig till sin familj. Stort tack Gaga! Jag fotograferade även bilder som blev ett reportage i Allas. 
 
 
Mars
 
 
 
 
I mars får jag veta av min agent att jag är näst bästa säljande fotografen på hela bildbyrån i Stockholm, så galet kul och stolt jag blev för det. Det händer mycket som jag inte skriver om. En del bloggläsare tycker det verkar som jag går hemma inte jobbar så mycket, men detta visar att det är hårt jobb bakom kulisserna. 
 
 
I mars blir jag också inbjuden att prata på radio om hur det är att blogga. 
 
 
Vi åker till Göreborg en natt barnen och min mamma bara för att umgås och ha det bra på hotell.
 
 
Jag och mannen blir bjudna på en matresa med Stena Line och Polska turistbyrån och har underbara dagar tillsammans med nya uppleveleser. Polen är så otroligt vackert, hur har vi kunnat missa det!
 
 
 
Mars avslutas med att värmen kommer och jag köper fina kuddar till min altan.
 
 
 April
 
 
 
Något av det största på hela året är att få pris i min kommun som årets nyföretagare. Det känns som en seger att man kan komma någonstans utan utbildning och att även bloggandet höjs och kan räknas som nytänkande inom företagande. 
  
 
 
Jag är superglad för detta priset! Jag köper mig en billig blåsa på HM och känner mig så glad att jag kommer i en fin klänning.
 
 
I april åker vi ockå en vecka på semester till Tandådalen på skidsemester. Latar oss har det härligt med massor av sol. Älskar vara med min man och mina barn.
 
 
 
 
Jag åker till Skåne och hälsar på mannen som jobbar och fotar reportage som säljs till Hemmes veckotidning.
 
 
I april dör min fina 90 åriga mormor, ett tungt med vackert farväl tar jag av henne en fin vårdag. 
 
 
 
Avslutar april avslutas med reportage på kusten som kommer i Land och att  fira dotterns 15 års dag. 
 
Maj
 
 
Maj börjar med att jag och mannen genom Spason får uppleva Ystad Saltsjöbad. Vi får lite egentid och massor av mys. 
 
 
 
Jag är mycket ute i trädgården och tycker det är terapi att ha fingrarna i jorden.
 
 
I Maj startar vi poolen och jag får börja jobba för butiken Sharpman och bli deras Lifestylebloggare. 
 
 
I maj byter jag också till ett nytt snyggt porslin. Något som jag verkligen behöver förnya. 
 
 
 
I maj gör jag också ytterligare en fantasisk resa till Skottland då jag blir bjuden att uppleva landet. Jag fotar bilder och har fantastiska dagar där. Ser landet tillsammans med Scottish Moment. En resa jag är så tacksam över. Skottland är bland det vackraste jag sett.
 
 
Jag fixar mitt kryddland med ny sten och ny färg. 
 
 
Jag avslutar maj med att besöka Öland och göra reportage som kommer i Allt om trädgård i sommar och går på bröllop. 
 
 
 
Juni
 
 
 
I juni gillar tiningen Lantliv mitt instagram och skriver om det på sin hemsida.
 
 
 
Jag åker till Dalarna och bor i en mysig stuga gör reportage som kommer att publiceras i Älskade hem. 
 
 
I juni tar vi ett stort beslut att skaffa höns, jag är så lycklig och allergifri av min kost med Lchf. Det gamla skoldasset ska bli hönshus. 
 
 
I juni jobbar jag intensivt med några reportage och sedan ledigt vid skolavslutningen.
 
 
Jag tar med min mamma till Hesselbyslott och åker bort bara hon och jag. Bästa, bästa!!
 
 
Vi firar midsommar hemma
 
 
 
och vi bygger nästan klart vårt hönshus. 
  
 
 
I slutet av juni tar jag med mamma och barnen och bor på bed and breakfast och gör reportage på Österlen som kommer i Allt om trädgård. Upplever massor har det såååå bra! Helt fantastiska dagar som jag lägger i mitt hjärta. 
 
 
 
Hem från Skåne tar vi med oss våra första höns, fyra dvärgkochin. 
 
Juli
 
 
 
Vi börjar månaden med att hämta våra Kindahönor och vår tupp. Att skaffa höns är ett av de bästa besluten, jag känner mig hel när jag får ha djur. Min dröm att ha höns och får vara allergi och astmafri är äntligen sann efter att ha ätit lchf i två år. 
 
 
  
I juli åker jag och sonen och gör reportage som kommer i Allt om trädgård, vi passar också på att besöka Gröna Lund. Bara han och jag. 
 
 
 
Vå åker också till vackra Lysekil och gör reportage för Land och bor på bed and breakfast. Härliga, härliga dagar med familjen!!
 
  
Vi lägger också sten utanför huset som blir så fint. Något som jag längtat efter i många år. 
 
 
Så får vi första ägget och jag är så lycklig!
 
 
Augusti
 
 
I augusti har vi målat klart hönshuset som senare blir ett reportage i Land. 
 
  
Vi fortsätter att lägga sten och jobbar intensivt på huset och bli klara med stenläggningen. 
 
  
Vädret är fortfarande underbart så vi får många fina frukostar på altanen och jag har många soliga dagar här hemma på landet. 
 
  
I augusti åker familjen med svärmor och svärfar till Kefalonia. Jag är så himla glad för den resan och få uppleva detta med dem. Bara lugn och ro och vi njuter!
 
 
 
Jag blir också bjuden till Torekov och spahotell med min bästa vän. Tid att umgås och hinna prata. 
 
September
 
 
 
I september tar jag lite ledigt från jobb och har inte lika många reportage. Försöker mer att jobba hemifrån och njuta av lantlivet. 
 
 
 
Jag åker istället och träffar mina vänner i Helsingborg och besöker Helsingör. Älskar vara med mina vänner.
 
 
 
I september äter vi mycket god mat och umgås mycket. Jag är hemma hos barnen innan det är dags för en tur till Stockholm då jag fotar reportage och besöker Zeta.
 
 
 
Vi bestämmer vi oss för att slänga balkongräcket åt skogen och bygga nytt, något som vi kommer fortsätta med nästa år.
 
 
 
 I september skaffar vi de sista blommehönsen.
 
 
 
 
Jag avslutar september med att åka på en hälsooresa till Spanien, något som jag kommer ta med mig hela livet. Jag träffar fantastiska människor och känner mig så lycklig och stark. En av de bästa resor jag gjort som ger mig så mycket nya tankar! Jag får också fota bilder till bloggaren 56 kilo nya bok, viket känns som en dröm.
 
Oktober
 
 
 
Oktober åker mitt fina tjejgäng på Spa till Varberg, vilket också visar sig bli ett av de ställen som jag kommer föreläsa på.
 
 
 
I oktober tar jag en hel del ledigt och njuter av lantlivet. 
 
 
 
Min underbara man hjälper mig att sprutmåla ett nytt arbetsrum brevid hönsen. 
 
 
I oktober laddar jag för 40 års fest och har hunnit träna en hel del. Känner mig glad efter alla resor och allt jag fått uppleva och bestämmer mig för att ta det lungnare ända fram till julreportagen börjar. 
 
 
 
Jag avslutar oktober med att ha en 40 års fest med mina barndomsvänner, 115 personer är bjudna och det blir en kanonkväll!!
 
 
 
Oktober avslutas med att jag tar med mig barnen, mamma och bror och har en skön dag i Örebro.
 
 
 
Jag når min målvikt på 60 kg från 78 kg som tagit 2.5 år! Mer pirutter i livet!
 
 
 November
 
 
I november fortsätter jag att jobba hemma och ta hand om bilder som ligger på datorn. Jag har en del samarbeten och jag slår av på tempot som jag lovat mig själv. Jag pysslar mycket.
 
 
 
 
I november tar jag över försäljningen av min bok Fyra årstider och blir egen ägare av den, ett stort steg för mig. 
 
 
 
 
 Tidningen Lantliv skriver o mig och hur bloggen kunde bli ett jobb på sin hemsida.
 
 
Jag motionerar mycket, min fina vän Helena och jag och min bästis Maria går flera dagar i veckan. Jag skaffar mig bra kläder och tummar aldrig på min träning. Jag börjar också på mitt första x-fit pass i grupp i byn. Jag klarar att springa en mil två gånger denna året, en gång på våren och en gång på hösten. 
 
 
 
 Mitt arbetsrum blir klart och jag är där ute och pysslar med mina blommor. Ett av mina mål för året!
 
 
 
Under året har jag flera framsidor i olika tidningar, ett av dem som jag gjort här hemma på gården. Jag säljer också många reportage till Tyskland genom mina agent. 
 
 
Jag träffar Maria Helander och som kommer leda mig vidare på nya äventyr 2015, mer om det framöver.
 
 
 
 I november bakar jag mycket och har ett trevligt samarbete med tex. Boxholmsost
 
December
 
 
 
I december fortsätter jag att julpyssla här hemma, bakar och gör julgodis. Bloggen har ca 4000 besökare om dagen.
 
 
Jag bjuder min familj på julbord och unnar mig massor av tid på salong med naglar osv. 
 
 
 
I december får jag utmärkelse som en av de hetaste i bloggarna i bloggosfären och tidningen Lantliv blir jag månadens blogg.
 
 
 
I december fotar jag även 5 olika julreportage och åker till Stockholm och bara har det bra. 
 
 
December avslutas med att umgås med familjen. Motionerar, grillar korv, umgås med vänner och har det skönt.
 
 
 
Vi avslutar december och åker till Malmö och vi funderar på att skaffa en sibirisk katt.
 
Vilket år!! Jag har fått se så mycket och jag har ändå inte tagit upp alla mina reportage, eller vänner jag träffat. Det har varit en fantasiskt år, inga sjukdomar för mig, inga träningsskador osv bara en massa kärlek och mycket tid till mys. Jag har framförallt lagt mycket pengar på upplvelser och haft mer lediga dagar här hemma på landet.
 
Må 2015 bli ett år där det händer mycket roligt. Jag kommer inte ha så många mål, men önskningar att hinna få tid till livet och det som blir gjort blir gjort 🙂 Jag vill fortsätta träna och jag vill ha tid att blogga och fota mina reportage i en lagom takt. Jag vill ha tid att träffa vänner och få vara med min familj. 
 
 
GOTT NYTT ÅR alla mina fina bloggläsare, tack för att ni finns Jag har de bästa bloggläsare man kan ha!!
 
Vill du läsa 2013 årsberättelse hittar du den HÄR
 
Kram Lotta
 
 
 
 
 

Årskrönika 2014 Läs mer »

Kommentera

Årsberättelse 2013 Fyra årstider

/ 27 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 
 
Året 2012, var året då jag blev fotograf på heltid och jobbade mycket. Jag renoverade flera rum, fick bokkontrakt och en massa roligt hände. Jag gick ner 14 kg, började träna och äta Lchf, året då jag förverkligade mig och mitt företag fullt ut.

I mina mål för 2013 var ett av dem att försöka jobba lite mindre fast jag nyss börjat jobba heltid, utveckla bloggen och låta livet få lite mer utrymme, fortsätta träna m.m…så frågan är. Hur blev det? Vad har hänt 2013.

Januari
Jag funderar mycket på hur det nya året ska bli, kan jag jobba lite mindre och ändå få företaget att gå runt. Hur gör man? Hur kan jag utveckla mitt företag och bloggandet, och få en vardag som jag drömmer om.

Vi börjar med att renovera dotterns rum, det sista rummet i huset som inte är klart. Hon önskar vitt golv och randiga tapeter med bäddsoffa och vi bokar en resa till Åre.

Jag utvecklar bloggen till att bli en del av företaget på olika sätt. Bloggen har ca 2000-2500 besökare och det känns som galet många. Jag har under 2012 inte hunnit med bloggen på samma sätt och önskar hitta tillbaka till tiden och bloggandet som det var lite mer för några år sedan. Bloggen ligger på plats 99 på tailsweep blogglista över de 100 största bloggarna.

Februari
 
I februari har jag flera framsidor på olika trädgårdstidningar. Känns jätteroligt att jag får fota framsidor.

 
 
I Februari hör också en agent av sig som vill sälja mina reportage utomlands. Även om de får en del av pengarna så ger det mig mer tid att göra annat. Jag tackar ja till detta erbjudande, något som jag inte ångrat en sekund. Under året säljer jag många, många reportage i tex. Tyskland.

I februari får jag också möjligheten att följa med på inspiration/inredningsresa till Marrakech. Vilken upplevelse och vilken shopping!! En av de stunder jag tar med mig genom hela livet.

Mars
 
I februari byter jag upp mig till en ny systemkamera, en stor investering för mig som jag är så nöjd med.

Vi åker till Åre på en veckas semester och firar min mans 40 års dag. En skön vecka med skidåkning, god mat och mys i stugan och hemma gör vi en stor buffe som jag fotar och säljer till tidningen Land.

 
 
 
 
I mars blir jag intervjuad och fotad för Expressen och min resa med Lchf, – 14 kilo i mars och det går sakta neråt.
 
 
Jag fortsätter att inreda tvrummet sakta men säkert och bara handla sådant som jag verkligen jag/vi har längtat efter att kunna köpa. Nu är det inte så bråttom med någonting. Förra året gjorde jag om mycket, kanske var det så att jag då tänkte att det är lika bra att passa på medans jag kan.

April
 
 
 
I april fotar jag roliga reportage i Uppsala, fotar bilder till min kommande bok och åker på bloggträff till Örebro.

 
 
16 april springer jag min första mil. Stort för mig som aldrig tidigare har sprungit så långt. Jag siktar på tjejmilen i sommar och fortsätter träna och springa hela våren. 
 
 
 
I april firar jag också 1 år som heltidsföretagare och säljer många reportage utomlands och kan fortsätta jobba lite mindre.
 
Maj
 
 
 
I maj är jag mycket ute i naturen här hemma, jag funderar och fotar mycket till min bok. Jag inleder också ett samarbete med Euroflorist. Bloggen ökar mer och mer för varje månad.
 
 
Jag gör om lite i uterummet. Köper nytt tyg till soffan och en stor matta från Ikea. Jag har en tjejträff med mitt gamla tjejgäng.
 
 
 
Jag skrapar och målar om nere vid poolen för att fräscha upp det lite.
 
 
 
Så planterar jag och gör fint i min örtagård, bilder som också finns i min bok. 
 
Juni
 
 
 
I juni så gör jag fint nere vid vårt trädgårdsland. Lägger flis, målar pallkragar och planterar.
 
 
Jag köper nya fina trädgårdsmöbler som först hamnar nere vid poolen.
 
 
Jag fotar de sista bilderna till boken. Nervöst och underbart på samma gång. Tänk att i sommar ska min bok tryckas. Svårt att förstå för lantLotta 🙂
 
 
 
I juni har jag också ätit Lchf i 1 år och tränat nästan lika länge och gått ner 15 kilo.
 
 
 
Jag har så mycket energi i juni, så jag och maken målar om en massa gamla trädgårdsmöbler och grillbänken och det blir så fint.
 
Juli
 
 
 
I juli så saknar jag bakandet och gör även rabarbersaft. Nu kan jag pyssla utan att behöva tänka att det ska bli bilder till en bok. Jag reser en del, och fotar fina trädgårdar. 
 
 
Vi badar mycket, sommaren har börjat och vädret är fantastiskt fint. 
 
 
Jag och min man åker några dagar själva till Helsingborg då vi både upplever och jag jobbar.
 
Min man börjar spika altan tillsammans med grannen De jobbar på så snabbt och jag längtar efter hur vi ska inreda.
 
 
 
 
Jag åker också några dagar semester till kusten med min bästa vän. Livet leker och jag njuter av sommar och livet.
 
 
 
Altanen blir klar, bara staketet som fattas och vi flyttar upp möblerna från Tine K. Vi sitter där ute varje solig morgon och njuter och är väldigt nöjda. 
 
 
 
 
Jag får visa min bok Mitt liv på landet första gången, det känns toppen. Framsidan känns lantlig och jag blir ännu mer nervös inför boklansering.
 
 
 
Jag och min man firar 10 årig bröllopsdag och har mer tid för att göra andra saker. Vi inser att barnen börjar bli stora och helt plötsligt finns mer tid för oss.
 
 
Augusti
 
 
Jag fortsätter under hela sommaren att fota några reportage då och då, men i en mer skön takt så jag hinner njuta mer av mitt lantliv. I augusti har jag också bloggat i 5 år, så fort det har gått och så mycket härligt jag fått uppleva genom bloggen.
 
 
I augusti jobbar min man långt bort i världen och jag tar med min mamma på hennes första utomlandsresa till Rhodos tillsammans med barnen. Underbara dagar och en upplevelse att få visa mamma hur det är att resa.
 
 
 
Jag börjar baka mer bröd igen, men bara till barnen och maken. Mycket av det som jag under en tid tröttnat på kommer tillbaka. Jag får försvara för en del att jag ändrat mig, men själv mår jag toppen. Jag har hittat till det nya liv som passar mig just nu.
 
September
 
 
I september får jag stå på bokmässan med min bok stort och mäktigt och svårt att ta in. Jag möter massor av underbara människor och känner oerhörd tacksamhet vad bloggen gett mig.
 
 
 
 
Boken klättrar upp på Bokus och Adlibris boklista som nummer 1. Så häftigt, det hade jag aldrig förväntat mig. Jag för komma och föreläsa och ha boksigneringar.
 
 
 
I september är det dags att springa tjejmilen och jag klarar det. Från ett år innan inte kunna springa 1 km till ett år senare springa en mil.
 
 
Oktober
 
 
 
Då tömmer jag rummet som ska bli min verkstad i vår gamla skola. Min man jobbar mycket borta hela hösten, men det går bra att vara själv.
 
 
 
 
Jag får bokkontrakt i Tyskland. Fyra tyska bokförlag vill trycka min bok, men en av dem blir det och den kommer på tyska nu i januari.
 
 
 
I oktober känner jag också att jag börjar landa i min egen kropp. Jag tränar lite mindre, har bara 2 kilo kvar till min målvikt och känner mig glad över min viktresa. Nöjd med livet och jag tycker att jag kommit långt med de mål jag satt upp och de liv jag vill leva. 
 
Bloggen har ca 3000- 3500 besökare om dagen och har gått från plats 99 till 53 på tailsweep lista över 100 största bloggarna. Jag har under året fått tiden att blogga mer och hunnit med mig själv lite mer och mina vänner.
 
 
Jag besöker många olika platser under året bland annat mysiga Ljungskile och Öland där jag gör 3 reportage. 
 
November
 
 
I november åker jag till Stockholm för att få inspiration, besöker massor av mysiga ställen.
 
 
Jag pysslar väldigt mycket hemma i november och bestämmer mig att inte göra lika många julreportage som året innan. Jag börjar längta till jul, men tar det lite lugnt. Bloggen ökar mer och mer och jag tar kontakt med skatteverket och min revisor för åter igen se över att jag gör rätt med allt och för det ska kännas bra i magen med reklam m.m. 
 
 
 
Vi lägger marockanskt kakel i lilla smatten, det blir så fint.
 
 
Jag får hålla föreläsning på medborgarskolan och jag blir tillfrågad att öppningsföreläsa på ett bloggevent i februari. Spännande och läskigt. 
 
December
 
 
Sista månaden på året så jobbar jag mycket hemifrån och nått det målet jag hade för året att ta det lugnare. Jag kombinerar mitt nöje med inredning, inspireras och fota reportage. Jag har nu sålt till 43 olika tidningar och fått en bra balans.
 
Jag besöker Helsingborg i oväder, men har det mysigt. Min man börjar jobba hemma lite mer igen. Jag funderar mer och mer över nästa år.
 
 
Jag tappar lite energi och inspiration i december. Det händer mycket annat som jag måste lägga min tid på. Jag är glad att jag dragit ner på tempot och samtidigt saknar jag att ha häcken full. Att hitta en balans när man har eget företag är svårt, men samtidigt är att vara min egen ett av de bästa besluten jag tagit. 
 
 
Ett år har gått, min bok kommer nu i Tyskland, den har sålt bra i Sverige och jag har kunnat leva ett behagligt liv med det jag älskar. Att få inspireras av er alla och få pepp varje dag glädjer mig i mitt liv. Jag är oerhörd tacksam och ser fram emot 2014.
 
Tack till er alla som på olika sätt varit med på resan och som är en del av Fyra årstider.
 
Kram Lotta
 
 

Årsberättelse 2013 Fyra årstider Läs mer »

Kommentera

Minårskrönika 2012

/ 85 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 
 
Jag gjorde en årskrönika förra året, då fick jag upp ögonen för hur mycket som har hänt på ett år, så jag tänkte jag måste skriva en i år med. Jag tror det är bra att kunna gå tillbaka och se allt man varit med, lära sig både bra och dåliga saker av det som skett och vara stolt över det man får vara med om, så här kommer min årskrönika 2012. Den är låååång så håll i er 🙂

Januari
Slutade året innan med att fixa ett eget kontor, så skönt att få en egen plats att kunna vara på. Även sonens rum renoveras och blir klart. Jag känner mig kreativ och förtaget rullar på, den 26 januari skriver jag har bestämt mig, jag tar tjänstledigt. Det fungerar inte så bra att jobba på förskolan 50% längre med att kombinera mitt företag. Jag jobbar varje kväll och mer än heltid och känner mig inte så närvarande någonstans. Jag vill egentligen inte sluta och vågar inte satsa men måste tänka om.

Ute är det kallt och vackert, vi åter på spa bara jag och mannen, jag fotar ett vackert vinterbröllop och jag är nästan aldrig ledig. All min lediga tid är jag med familjen och barnen, jag vill leva och ha kul..men kan inte längre leva som jag lär.

 
 
Jag bakar fortfarande ganska mycket så fort jag är ledig och tycker fika med barnen är ett måste varje dag. Vi bokar en resa till Menorca och jag längtar till värmen. Bloggen har ca 2000 besökare varje dag, galet mycket. 
 
Februari
 
 
I februari så längtar jag jättemycket efter våren, tar in pelargoner i varje hörn. Jag bokar massor av roliga reportage och det ser ut som 2012 kommer bli året då jag kommer se Sverige, jag kommer kunna jobba med fota alla dagar i veckan. Jag känner mig mer och mer nöjd med mitt beslut och jag längtar till våren då jag ska få göra det jag brinner för innerst inne.

Jag fortsätter att sälja mycket reportage, jag förstår inte att det kan gå så bra…hur blev det så här?

Jag längtar efter att kunna renovera här hemma, ta bort den bruna fondväggen och byta alla ekmöbler till vitt, men jag har inte råd riktigt ännu. Kanske börja med att kunna måla om?

 
Jag lägger mycket tid jag har över och pengar på att göra upplevelser istället. Jag åker på spa med min dotter och jag vill bara ha tid att umgås och mysa.

Så försvinner snön och det blir lite lättare att leva igen, jag fotar en massa vårjobb. Får tidningar som hör av sig och jag har massor att göra. Jag älskar mitt jobb!

Mars
 
 
 
 
I mars får jag veta att en av mina bilder som jag fotat på några vårblommor här hemma blir framsida på 
Amelia.
 
 
Jag och min dotter åker på kryssning. 
 
 
 
 
I mars kan jag äntligen jobba ute igen, jag får massor av roliga vårjobb och jag njuter mina dagar hemma av att kunna styra min tid. 
 
 
 
 
I mars har jag jobbat ihop till färg och en målare här ska göras om. Vi tömmer vardagsrum, kök, hallar m.m och målaren fixar fint hos oss när vi själva är på semester i fjällen. 
 
 
 
 
 
I fjällen känner jag mig tung, min mage har blivit stor. Jag kommer knappt i mina skidkläder så jag köper nytt. Ingen tanke på att vilja minska i vikt eller röra på mig. Mitt fokus är bara på familjen och jobba och träna är det tråkigaste jag vet. 
 
 
April
 
 
 
Nu har vi fått ett vitt hem, det ekar tomt här hemma för jag bestämmer mig för att sälja av alla gamla möbler, utan att egentligen har råd att köpa massor nytt. Men jag tänker om jag jobbar på kommer det säkert gå..:) Vi börjar med att inreda hallarna uppe och nere som inte kräver så mycket pengar.
 
 
 
 
 
Jag börjar föreläsa om min väg från blogg till företag och får träffa fantastiska människor  Jag får träna att prata inför folk, så kul!
 
 
 
Jag slutar på förskolan, sorg i hjärtat i några veckor innan solen och våren kommer på riktigt och jag får fota och jobba som jag vill. Jag har det helt plötsligt så förbaskat bra, så bra att jag tror jag drömmer. 
 
Det känns som livet håller på att komma tillbaka, tiden och jag börjar gå promenader. Jag bestämmer mig för att börja tänka mer på min kropp, vad jag stoppar i mig och ta hand om mig själv. Nu eller aldrig.
 
 
 
Hallen på undervåningen börjar bli klar och jag njuter och funderar på vilken stil, jag vill ha i mitt nya hem. 
 
 
 
I slutet av april, reser jag mycket. Gud vad jag njuter. Det känns aldrig som jag jobbar. Jag har så kul och jag säljer många reportage. Livet känns helt enkelt för bra för att vara sant!
 
 
Maj
 
 
I maj publiceras ett gammalt reportage om vår familj tidningen Livet på landet. 
 
 
Jag får fota framsidan till Drömhem och trädgård och jag gör en massa roliga reportage. 
 
 
 
 
Jag åker till Stockholm på fotografkurs och träffar fantastiska fotografer, gud så roligt jag har fått kollegor. 
 
 
I maj hinner jag både jobba mycket och njuta. Känns som jag har fått tillbaka mitt liv. Jag får vara hemma mer med mina barn, jag kan styra min tid och företaget går bra. Jag längtar efter sommaren och semester, men vet inte om jag kommer få ledigt så mycket, så jag jobbar på som en liten tok och reser runt och fotar och kan samtidigt ta med min familj. Vi har det så bra!
 
 
Juni
 
 
 
I juni händer det som känns som en dröm, ett bokförlag i Göteborg vill att jag kommer för ett besök för  en kommande bok om Fyra årstider, kan det vara sant?
 
 
 
Det visar sig att allt känns rätt, de om någon ska få göra min bok och när jag åker hem där ifrån vet jag att Fyra årstider ska bli bok. Jag bara ler…kan inte tro det är sant! men jag får inte berätta det på bloggen förrän kontraktet är skrivet.
 
 
 
I juni far vi till Dalarna i nästan en vecka med min bästa väns familj. Jag hinner tänka mycket och vi umgås och njuter av fint väder. Någonstans där ute vid en klippa bestämmer sig jag och min man för att lägga om vår kost och att börja tänka på vår kropp och vad vi stoppar i oss. en ny livsstil.
 
 
 
 
 
 
Jag väger 78 kilo och tänker att varför inte ( men jag berättar inte då på bloggen vad jag väger, det är min ensak), om min man vill pröva att laga mat enligt Lchf så hänger jag på. Jag gillar inte att träna och jag har ingen tanke på att röra mig, men jag vill inte bli större. Efter en vecka med lchf är jag kär, sötsuget försvinner och jag märker snabbt att kilona börjar försvinna.
 
Juli
 
 
Efter att jobbat mycket i maj och juni och varit i över hela Sveriges land ( alla län utom 5 på 2 månader ) så ser det ut som att jag har råd att ta semester. Jag börjar köra lite vattengympa i poolen, mest på skoj. Varje dag i 30 minuter så dansar jag runt där i poolen och känner att jag börjar få lite mer lust efter motion.
 
Jag minskar mer och mer vikt och den 12 juli springer jag för första gången 1 km. 
 
 
 
 
 
 
 
 
I juni får jag också råd att köpa möbler till matsalen, bara en byrå målas om allt annat köps nytt. Tänk att jag får råd att inreda mitt hem som jag önskar. Jag får också mycket skit för att jag härmar andra och det verkar sticka i ögonen att jag har råd att renovera. 
 
 
 
I juli  kommer också boken Digitalt entreprenörskap ut som jag är med i.
 
 
 
 
Vi åker en vecka till Menorca och njuter av sol och värme och har det så himla bra. 
 
 
 
I slutet av juli står vågen på 71 kilo, jag stannar på samma ganska länge och är åtålig. Tycker inte att något händer och jag bestämmer mig för att börja träna regelbundet. 
 
 
 
I juli kastar jag också ut eksängen och köper vit sängstomme med byrå från Mio, sovrummet blir så ljust och fint och jag är så nöjd!
 
Augusti
 
 
 
Augusti, kan jag köpa kläder i storlek 40 och är lycklig över det. Jag kan springa 2.5 km och mår toppen!
 
 
Jag tar ett stort beslut i  mitt företag att sluta fota bröllop och barn. Jag känner mig så nervös varje gång innan jag fotar bröllop, det känns inte som det är jag och bestämmer mig för att reportage, styla, föreläsa och blogga ska bli min framtid. Bloggen har numera ca 2500 läsare om dagen.
 
September
 
 
 
 
I september handlar väldigt mycket om inredning här hemma, jag köper soffor, bord och skåp och det börjar kännas lite mer ombonat. Jag njuter av mitt vita hem och är så tacksam att jag kan tjäna mina egna pengar och göra om. Tänk att jag kan fixa detta på egen hand.
 
 
 
 
 
 
September är också månaden som jag åker på Photoevent till Stockholm, träffar underbara fotografer. Jag föreläser och jag får lovord av andra. Tänk att jag kan inspirera andra. Jag åker också till Köpenhamn med mina bloggbrudar från skåne. Underbara dagar! Det känns som jag är överallt och lever livet!
 
Men inombords går jag igenom en liten kris, efter tappat nästan 10 kilo vill jag ut och leva livet. Min kropp vill dansa, jag vill ta hela världen i min famn. Min man tror jag är galen och jag vet inte vad som händer. Är det kroppens sätt att visa att jag blivit smalare..för mycket hormoner och känner mer galen än trygg. 
 
 
 
 
I oktober säger jag upp mig från förskolan och landar i min inredningsstil som känns numera som jag. Andra får tycka vad de vill…
 
 
 
 
Jag börjar hitta mig själv igen, vem är jag, vad vill jag, vad är meningen med livet…???? Känns som 40 års krisen varat i två månader och jag börjar återvända till att vara den jag är igen, men som jag tappade lite på vägen till målet.  
 
 
 
 
Jag börjar planera för julen, mycket grönt och vitt och nästan inga tomtar. Jag är inte samma Lotta som förr, jag har bytt stil hemma och jag har bytt livsstil och andra får ta mig som jag är nu. Jag skiter i om folk vill jag ska baka, ha pastell osv. jag tänker vara den jag är.
 
 
 
 
Så köper jag nya löparskor och träningskläder och den 6:e oktober springer jag mina första 4.7 km utan att stanna eller dö. Jag är så lycklig så jag spricker!
 
 
I oktober köper jag byxor i st 38 och topp i small och är i himmelriket i klädaffären. Vill aldrig mer köpa inredning 🙂 bara kläder. Byter ut halva garderoben och hänger in mina fina nya kläder och kan inte förstå att jag numera vägar under 70 kilo. Min hälsoresa tar mycket av min tid. Jag mår så otroligt bra och jag känner mig snygg och pigg. Lchf och träning har gett mig en pigg kropp. 
 
November
 
 
I november börjar det kännas klart här hemma. Jag jobbar mycket hemifrån med att redigera bilder Jag vill vara hemma mer med mina barn, så jag styr upp mina tider så jag inte är borta så mycket. 
 
Jag hinner både ut och springa, träffa vänner på fika och jag har en väldigt behaglig tillvaro. Jag bestämmer mig för att ha ett lugnare december för jag älskar jul. Jag vill inte jobba en massa och inreda mer, utan bara få vara hemma. 
 
 
 
Jag fotar mycket till min bok hela hösten, och i november är höstkapitlet slut och jag börjar med december. Bloggen slår besöksrekord med över 3000 besökare på en dag och är helt plötsligt är en av 100 största bloggarna enligt Tailsweeplista. Jag höjer mina reklampriser inför nästa år och ser att bloggen är helt plötsligt en inkomstkälla. Hur blev det så…
 
 
 
 
December
 
 
I december pyntar jag mest, jobbar på kontoret och är ute på några få reportage. Jag vill bara mysa och ha det bra. Jag tar sovmorgon, jobbar på kvällarna. Försöker att alltid vara hemma när barnen kommer från skolan. Jag prioriterar tid! Jag tränar mycket, minst 3 dagar i veckan.

Jag blir utvald som ett av kreativa företagen i regionen och få vara med på en karta och även framsidan på en fina broschyr.
 
 
 
 
Jag åker på en härlig resa till Skåne, gör reportage hos Tulipa och bara har det så himla bra. Jag oroar mig lite för framtiden och tänker hur ska det gå. Kommer jag kunna fortsätta leva på detta, räcker pengarna osv? 
 
 
 
Jag firar en lugn jul hemma och med mina släktingar, tar två veckor ledigt med min man och bara gör det nödvändigaste.
 
 
 
Jag avslutar idag med att väga 14 kilo mindre, att ha en annan livsstil och att orka saker jag inte gjorde innan. Fyra kilo till målvikt, men det får ta den tid det tar.  Detta år blev ett år att återvända mer till att få tid, tid till livet, tid till mig. Att sätta fokus på vad jag vill, vad jag mår bra på och visa att jag kan. Jag är värd detta, jag vågar ta beslut och lita på min känsla. Jag är så kär i min man, vi har det så himla bra och jag är trygg i den jag är. 
 
 
Nu ser jag fram emot ett 2013 och med ett så här underbart år är det svårt att tro att 2013 kan bli bättre. Jag kan läsa min årsberättelse från förra året och inse det hände väldigt mycket då med.
 
 
 
Det enda som betyder något för mig är att våga leva genom mina drömmar och våga göra det man älskar, stå för den jag är, att få vara hemma mycket och min familj mår bra och att vara snäll både mot andra och mot mig själv. 
 
Tack för detta år och tack för att ni vill läsa om mig och min familj. Utan bloggen hade jag aldrig varit här.
 
Kram Lotta
 
 
 

Minårskrönika 2012 Läs mer »

Kommentera

Min långa årskrönika 2011

/ 57 kommentarer / Allmänt, Årskrönika
 
 
Här kommer min årskrönika 2011..fantastiskt härligt år som har varit berikat på alla sätt och viss. Är ni med…nu smäller det.:)
 
Januari
 
Började året med massor av snö..så himla fint det var ute!
 
 
 
Vi renoverar vårt gamla tvrum som håller på att bli badrum.
 
 
I januari har vi en tvättstuga. Det är lyx det!
 
Vårt badrum blir så fantastiskt nöjd över. Varje dag när jag går in där känner jag mig så glad att det är vårt.
 
Februari
 
 
Jag planterar nya skott av våra pelargoner. Försöker göra lite reportage och känner mig taggad inför våren.
 
Länstidningen kommer och gör reportage om mig.
 
 
 
Vi köper vår egna slalomutrustning, här ska åkas.
 
Mars
 
 
I mars kommer Linköpingsposten på besök och gör reportage hos mig och då träffar jag också min skribent Jessica som jag startar samarbete med.
 
Jag bokar för reportage i Spanien, vilken lycka! Tänk att få åka dit för att jobba.
 
April
 
 
 
En vecka till fjällen med familjen och bara njuter av sol och skidåkning. En av de bästa veckorna på året. Livet när det är som bäst!
 
Aftonbladet kommer hit och två olika reportage om mig..många tidningar var det den våren.
 
Jag börjar baka och pyssla i mitt älskade utekök igen.
 
 
 
I april är vi även med i tidningen Villaliv.
 
Jag njuter av naturen och allt grönt ute. Jag petar i jorden och vill bli skitig om fingrarna.
 
Jag tar med mig min man och gör reportage i Spanien. Helt underbar upplevelse. Reportaget är sålt till Året Runt och Aftonbladet och ny resa är bokad i år med barnen.
 
Maj
 
 
Jag har det skönt hemma i min trädgård och jag vill njuta av naturen. Istället är jag fullbokad och har massor att göra i mitt företag.
 
 
Känner mig lite kluven inför hur mycket jag ska jobba. Går i tankarna att gå ner i tid på förskolan, det är så viktigt att få tid att bara leva, tänka och få vara hemma.
 
 
Blir bjuden till Liseberg på bloggträff och åker karuseller.Tjohoo så kul!
 
Jag gör sommareportage med Anna som är sålt till Amelia.
 
Jag fotar många söta familjer.
 
Bröllopssäsongen sätter fart.
 
Hemma är det så härligt när alla körsbärsträden blommar. Underbart!
 
Juni
 
 
I juni fotar jag många fina trädgårdar. Detta reportage är sålt till Allt om trädgård. Jag gör reportage med min nya skribent Pernilla.
 
 
Jag stylar och fotar spareportage till tidningen Livet på landet.
 
 
 
Jag firar midsommar med min älskade familj.
 
 
 
 
Juni är lite lugnare så jag njuter av att bara få vara hemma, att sommaren kommit och jag snart har semester. Barnen och jag har fler dagar tillsammans.
 
Jag och Kristin åker till Tranås och fotar Anns vackra hem som blir framsida till Drömhem och trädgård. Jippie..jag får fota framsida till en tidning.
 
..så dukar jag fika i kojan…
 
Juli
 
 
Fika på altanen…lååång semester. Massor mer tid med familjen, sova länge, äta gott, dricka vin och bada. Jag bara njuter!
 
 
 
Reportage med Anna på landet, sålt till Livet på landet
 
Bloggtjejerna från Skåne kommer hit och mina bloggtjejer från Örebro och Linköping. Roliga , härliga dagar att lägga på minnet.
 
 
Vi åker till Skanen och Stockholm några dagar som bjuder på strålande solsken.
 
 
Vi latar oss hemma i trädgården med att koka saft, måla huset och röja.
 
 
 
 
…bada i poolen…
Vi åker några dagar till Helsingborg och hälsar på min vän Lena.
 
Augusti
 
 
Fotograferar jag i hagen…
 
..åker två gånger till Norrland för att fota reportage…oj vad många reportage vi sålt där ifrån. 9 st sammanlagt:) Heja Norrland!
 
 
 
Fotograferar sommarens sista bröllop
 
Kommer äntligen ut med segelbåten och njuter några dagar på sjön. Älskar det!
 
 
September
 
 
 
I september kommer svt hit och filmar mig i 4 timmar, vilket blir 4 min i tv. Spännande.
 
 
 
 
 Jag får också förfrågan att vara med i en bok som ska tryckas i slutet av året.
 
Jag fotar bilder för Dansukkers julkampanj.
 
Jag börjar jobba halvtid, men har galet mycket att göra…hinner knappt blogga. Hur kunde gå så här bra? Jag börjar jobba halvtid i mitt företag och får ro i själen. Jag försöker landa i allt och glädjs med att jag faktiskt knappt kunde någonting om fotografering för två år sedan.
 
Jag åker till Mallorca med min älskade familj och min bästa väns familj. Jag och min man firar 20 år tillsammans. Fantastisk vecka som jag tar med mig till mörka och långa vintern.
 
Oktober
 
 
Jag landar hemma och säljer massor av reportage, mitt företag blommar och jag bestämmer mig för en lugn november och december. Det kan jag unna mig. Det är mycket att göra, men jag känner mig bara lycklig!
 
Jag fotar många fina familjer i höstlöv.
 
Jag drömmer om att göra om min skola till studio..vem vet en dag så blir det verklighet.
 
Jag får mer och mer lediga dagar hemma och bara vara. Jag myser mina lediga dagar av att få vakna och gå i mysdressen och redigera bilder. Ta emot barnen när de kommer från skolan och gå hemma på landet och bara lukta på höstlöv.
 
Jag fotar och stylar höstreportage.
 
Min gulliga man kommer hem från en av sina långresor och gör klart mitt nya fina kontor. Äntligen har jag en arbetsplats. Jag köper min mac och investerar en massa pengar i mitt företag.
 
November
 
 
 
 
Jag åker på spa med mina fina dotter.
 
November..en lugn månad för mig. Jag myser av att mest vara hemma och redigera bilder, jobba på förskolan. Vara fru och mamma och vän.
 
Jag bakar en hel del igen och ser fram emot att se våra första reportage från förra julen i tidningarna.
 
 
 
December
 
Vi badar mycket, hela hösten och vintern. Jag och min man känner verkligen glädje i att ha vårt fina badrum. Jag känner mig glad och lycklig och jag längtar jättemycket efter min man som är borta på en långresa.
 
 
 
Jag besöker jul på Lisberg med två nära vänner och äter gott på restaurang. Jag besöker också mina bloggvän i Örebro med mina bloggvänner från Linköping.
 
Mina bilder för Dansukker visas på deras hemsida.
 
Vi firar en lugn och härlig jul. Hela december månad är lugn för mig..så skönt! Jag säljer många av mian reportage jag gjort på sommaren, men har ändå mycket tid då jag jobbar hemifrån. 
 
Jag bjuder min familj på julbord. Jag har tid att tänka och bara vara. Ett julreportage görs bara tills nästa år, men vad gör det. Jag tänker inte jobba mer än jag behöver..jag vill bara leva och ha det bra. Jag får uppdragsfotografering av Hus och hem.
 
 
 
Jag tillsammans med Kristin säljer vårt första reportage till Lantliv. Jag gråter och hoppar av lycka! Detta har varit min stora dröm…glädje!
 
 
Min sons rum är klart och nu är nästa projekt vår hall. Imorgon är det nyårsafton och då ska jag fotografera mitt sista bröllop för i år.
 
 
Är ni kvar?  hi,hi…det blev visst långt! Tack för att du tittar in och tack till alla som på olika sätt stöttat mig och varit delaktig i mitt liv 2011. Det har varit ett fantastiskt år för mig, både privat och i mitt företag..över alla förväntningar. Jag är så glad att jag började blogga!
 
Gott nytt år till er alla!
Kram

Min långa årskrönika 2011 Läs mer »

Kommentera

Mitt bloggår 2009

/ 102 kommentarer / Årskrönika
 
 
Januari
 
Hur sammanfattar man ett bloggår? Otroligt mycket har hänt och det har varit ett spännande år för mig. Januari 2009 hade jag bloggat i 5 månader. Hade några hundra besökare om dagen och blev tillfrågad att få bli fotad för reportage i Tove hem och trädgård. Reportaget kom sedan ut i oktober. Två veckor före jul hade aftonbladet varit här och och fotat julreportage och jag kände mig en aning trött, men glad. Tänk att någon vill skriva om oss!
 
 
 
Februari
 
 
Februari är en lugn månad. Jag nätshoppar en del till min mans stora sorg:-) och gör fint i sovrummet. Nytt överkast, kuddar och äntligen börjar det bli ljust ute. Får massor av inspiration av andra bloggar och vill göra om hemma. Jag längtar till vår. Köper min Kitchen Aid som jag kan baka i. Min man bygger i tvrummet på övervåningen och jag fyller 35 år. Funderar på om bloggen tar för mycket tid…känner att jag behöver min vuxentid till sådant jag tycker om.
 
Mars
Min man åker till Spanien. Jag passar på att tömma och måla om skafferiet. Känner mig så nöjd med att få ett ljust skafferi. Bloggar mycket och ändrar stil i mitt hus. Den lantliga stilen tar över mer och mer. Jag upptäcker loppisens underbara värld.
April
Vi bygger färdigt vårt tvrum på övervåningen. Inreder det med nya möbler och får även färdigt vårt barkök. Känns skönt att det äntligen är ett rum som vi kan mysa i.
Vi åker också på en vecka till fjällen. Njuter av tid med familjen.
 
 
 

Jag får en ide att göra ett utekök i vårt uterum av en gammal stomme. Min man som är snäll sätter igång direkt och fortsätter med att måla vårt matsalsbord med 8 stolar i vitt. Nöjd är bara förnamnet.

Äntligen går det även att fota fina bilder i köket. Mitt intresse för att fotografera ökar mer och mer. Jag vill lära mig allt på en gång.
Maj
 
Jag bakar också mer och mer. Jag får förfrågan om att vara med i reportage i den lokala tidningen Östgöta Correspondenten. Min blogg ökar med flera hundra besökare varje månad.
 
 
 
Juni
Juni och skolavslutning. Mycket har hänt. Jag känner mig trött, rörd och är lättpåverkad av tråkigheter som händer runt omkring mig. Bloggen blir mer och mer som ett litet företag. Jag hinner inte svara på alla kommentarer, känner mig otillräcklig. En del människor i min omgivning ifrågasätter vad det är jag gör. Är det värt att lägga ut sitt liv på bloggen? Vill jag att alla ska kunna få den insynen i mitt liv? Varför skriver jag så djupt? Kan jag inte skriva lite mer ytligt?
Jag får också mail av underbara människor som skriver att jag berör, att jag får dem att njuta av sin vardag. Jag gråter, skrattar och är lycklig..men känner mig lite vilsen. Känner att bloggen bär mig någonstans..vet ännu inte åt vilket håll. Vad vill jag? Knyter många nya kontakter.
 
Juli
 
 
Äntligen semester. Bitarna faller på plats. Jag får tid att leva, tänka och vara med min älskade familj. Jag och min man pratar mycket, drömmer tillsammans. Han är mitt allt! Jag drömmer om gårdsbutik och internetbutik. Vi njuter av vår trädgård, våra barn och bad i poolen.
 
 
 
Vi uppfyller en del av de ideer vi gått och burit på i vinter. En utedusch och ny mosaikliner läggs i poolen..som en stor investering för framtiden. Det blir så himla fint. Vi är jätte glada.
 
 
 
Min pappa och jag knyter en ny djupare kontakt. Vi hittar tillbaka till varandra på ett nytt sätt. Många känslor kommer tillbaka, vi pratar mycket. Jag gråter, tänker och känner livet är underbart och vackert! Pappa läser min blogg varje dag. Det är aldrig försent att släppa in någon som betyder mycket för en i ens liv. Jag vill spegla min känslor i mina foton.


 
Jag bakar en massa i uteköket i uterummet, men drömmer om ett utekök som Leila vid poolen.

 
Min man förverkligar åter igen mina idéer och bygger ett utekök vid poolen där jag kan vara på sommaren när jag gör saft m.m. Jag fyndar på sommarloppis och är ute om kvällarna och myser i min trädgård.


Min käre man får åter igen en ide att bygga en trädkoja uppe i en av våra stora ekar. Till barnens stora glädje. Hinner inte färdigt vid sommarens slut, men en god början. Jag inreder med hjärtans lust.

Augusti
 
 
Vi avslutar vår semester med en vecka i Grekland. Tid bara med familjen. Ingen blogg, inget jobb hemma. Bara upplevelser som sätter sig på näthinnan och i hjärtat.
 
 
Olof och Pernilla kommer hit och gör ett utereportage. Underbara och inspirerande människor som gör att jag börjar fundera på att vilja mer och mer jobba som stylist. Jag får många mer kommentarer om att mina foton berör och är fina. Jag drömmer om att få fota..men vågar inte tro att jag skulle kunna. Fotografer har så mycket kunskap och fin utrustning. Jag har det bara som intresse och älskar mitt jobb på förskolan. Känner mig kluven..hur ska jag göra? Är det internetbutik eller fotograf och stylist..eller inget alls?
 
Sepetember
 
Drömmen om att starta eget går inte att stoppa. Jag måste få prova. Jag går en starta eget kurs och känner mig alldeles matt. Hur ska jag kunna lära mig allt? Ni som följt mig vet att jag har lite svårt att ta in viss information och lägga det i mitt långtidsminne. Jag tar kontakt med en underbar handledare på nyföretagarcentrum som tror på mig. Hon tycker om min blogg! Ser inga problem och jag ansöker om eget företag. En massa saker väntar..jag kontaktar revisor, ansöker om mitt företagsnamn och känner mig lycklig och orolig. Min blogg har nu ca 1000 besökare om dagen och jag inser att jag kommer aldrig hinna svara på alla kommentarer. Livet måste gå före. Jag ska bli fotograf och stylist!
 
Oktober
 
Jag blir månadens blogg i Lantliv och mitt företag går igenom hos Skatteverket. Jag är nu på väg att bli egen företagare. Bestämmer mig för att starta i januari, men bokningar trillar in direkt. Jag fixar min hemsida och logga och pappa hjälper mig med ett faktureringssystem. Min man suckar över allt han måste lyssna och hjälpa mig med, men gör det utan protester.
 

November
 
 
Min revisor tycker att jag ska starta mitt företag nu på en gång. Jag åker till Skåne för att fota internetbutik, jag fotograferar familjer och jag får skriva flera offerter. Jag får ett stort jobb på en företagsprodukt som ska fotas nästa år. Jag blir uppbokad både januari och februari. Får många barnfotograferingar och förfrågningar på bröllop. Jag oroar mig mycket..ska mina bilder hålla??? Får mail från nöjda kunder och vågar slappna av lite mer. Jag bjuder bloggvänner på middag.
 
 
December
 
Bloggen har vissa dagar flera tusen besökare. Allt går så fort! Jag jobbar mycket och hinner trots detta behålla mitt lugn och fokus. Har nog aldrig känt mig så glad när första snön kommer. Allt faller mer och mer på plats och jag längtar till jul. Min familj, arbetskamrater samt bloggvänner stöttar mig och livet känns bättre än på länge. Jag får sälja mitt första egna reportage där jag fotat, stylat och skrivit själv och jag får se mig själv i ytterligare två tidningar. Aftonbladet som jag väntat ett helt år på och så Östgötatidningen.
 
 
Jag får förfrågan att vara pysselbloggare till Ikea och jag ska få vara med i en inredningsbok som tryckas nästa år.. Jag knyter kontakter både med skribenter och andra stylister m.m. Jag investerar i en bättre kamerautrustning och dator. Är det sant att det kan gå så här bra? Måste nypa mig i armen ofta:-) Bestämmer mig för att fortsätta jobba 85% på förskolan. ”Mina” barn där och arbetskamrater betyder väldigt mycket. Frågan är hur länge det går?
 
 
Jag firar jul. Blir sjuk och folk i min omgivning undrar om jag är utbränd? Själv känner jag mig lugn och lycklig…inte är jag utbränd.. utan en människa med mycket energi kanske? Är ledig väldigt länge utan jobb och mer och mer faller på plats i mitt hjärta och huvud. Min mamma och bonus pappa som stöttar mig jämt läser mer och mer min blogg för var dag som går, även släktingar och vänner erkänner att de allt oftare tittar in. Jag är mamma, fru, bloggerska, förskollärare, vän, syster, och egen företagare och lite till:-)
Jag är väldigt väldigt glad över att just du finns här (särskilt tack till Mia ”Hem och Lycka” och till Lina ”Linruz” som har stöttat och hjälpt mig mycket med det tekniska) och har stöttat mig under min resa. Vilket år jag fått uppleva! Tack för att du finns! Jag ser verkligen fram emot ett nytt som år som bloggare, egen företagare och inte minst som mamma, förskollärare och fru. Tack för mail och kommentarer utan er skulle jag aldrig vara där jag är idag. Det var nog mitt år i det hela *ler*….vågar ens inte tänka på hur nästa år kommer att se ut. Det får tiden utvisa…jag vill bara leva i nuet.
 
♥ GOTT NYTT ÅR ♥

Mitt bloggår 2009 Läs mer »

Kommentera