Leva med hjärndimma

Jag lever på ett helt annat sätt nu när jag är hjärntrött. Min kalender planeras efter den, mina jobb planeras efter den, vilka jag träffar planeras efter den osv. Jag sa just häromdagen att skaffa hund har varit toppen för mig. Vi kan bara vara borta några timmar för sedan måste vi hem. Exakt vad jag klarar av.

Jag måste ofta sova innan jag ska bort och jag måste gå och lägga mig tidigt om vi varit borta. Ja senast kl 23 (så vi måste alltid åka hem tidigt) Jag måste ha luckor och tomma dagar efter och före om jag varit på en middag. Att vara borta på en middag med många människor ( om det inte är familjen ) är svårt.

Jag har svårt att lyssna och ta in, jag orkar inte alltid hänga med i samtal och vad människor pratar om, jag har svårt att köra bil hem efteråt. Jag har svårt när det blir mycket ljud, hög volym, musik, om det är surrigt eller mycket människor eller starkt ljus. Jag har svårt för alkohol. I början orkade jag inte umgås med min egen familj för jag vara så dålig, men det är jag förbi nu.

För mig underlättar det att umgås med en människa/vän i taget och gärna utomhus. Ska jag tex ut och gå med en kompis en dag så kan jag inte göra massa annat samma dag. Att motionera och prata samtidigt älskar jag men är jättejobbigt för mitt huvud även om vi är ute. Ofta får jag huvudvärk när jag kommer hem. Det är mycket energi som går åt till en sådan enkel sak. Det som ger energi i vanliga fall är inte alltid det bästa för mig. Jag vill mycket men jag kan inte.

För mig handlar det om att skaffa luft i min kalender och ändra livet så jag orkar alla delar för annars skulle jag ha huvudvärk och känna oerhörd stress osv nästan varje dag. Idag måste jag tex sova en stund för att jag gjort mycket i helgen.

Jag kan inte göra så mycket i farten som jag kunde förr, vara spontan och åka till flera affärer på en dag osv. Jag måste planera vilken dag jag ska handla osv

Om jag sover bra om nätterna vilket jag gör nu så orkar jag mer på dagarna. Förmiddagen är alltid min bästa tid, ja morgonen är ännu bättre. Jag älskar att vakna efter sömn, då mår jag som bäst.

Att bo litet är sådan ro för mig. Att veta vart jag har mina saker, att äga mindre, behöva jobba mindre osv gör att mitt huvud får vila.

Jag känner mig ändå frisk nu för jag kan göra mycket kul igen. Jag behöver inte mycket mer än så här. Jag planerar tex resor väldigt sparsamt eftersom jag inte kan vara borta så mycket, måste sova en stund på dagen om det händer mycket, köra bil osv Jag blir stressad av att planera resor om jag inte åker med familjen eller med någon jag känner väldigt väl. Men jag har ju börjat att kunna göra små turer igen.

Jag känner mig inte bitter eller ledsen för hur det blivit efter dessa år. Jag fokuserar på framtid nu och är väldigt tacksam att jag hittat mina redskap hur jag ska kunna leva och ha det bra. Kalle har alltid velat vara hemma mer och göra mindre så han gnäller inte och tycker vi har det bra. Man lär sig att uppskatta gemenskapen och allting man kan göra här hemma och runt omkring och det är mycket. Jag är så glad för vårt liv och jag känner hela tiden att jag klarar mer och mer men det tar tid.

Ni som har det jobbigt och känner av utbrändhet/hjärntrötthet försök se alla tecken och bromsa i tid. Det är svårt för man förstår inte. Jag trodde ju att jag livet skulle fortsätta som vanligt efter Elins cancer fast jag hade börjat få så många tecken att jag inte orkade. Det kommer en efter en och sedan kommer väggen.

När jag var på sjukhuset sist så klappade en läkare mig på axeln och sa att har du klarat allt detta i ditt liv så kommer du klara det här sista med som hände när jag träffade ”coachen” och som gjorde mig sjuk, å det gjorde jag. Jag är på andra sidan nu och här vill jag vara länge.

Kram Lotta