Igår var en sådan där dag som jag längtat efter att kunna ha fler av. Tid att ta hand om andra och inte bara tänka på mig själv. När jag tittar tillbaka på mitt liv så har det varit många år med cancer, många år med hjärntrötthet/ utmattning, flera år med covid, sista året flytt med att rensa osv. Det har varit tunga år och jag har ofta bara haft ork för min familj och mig själv.
Mycket har varit fokus kring mig senaste åren . För att orka och för att hinna sköta allt. Sedan under covid har man inte fått umgås med andra. Jag har under min utmattning förstått att om jag ska kunna ha ett mer socialt liv som måste jag ta bort saker för att orka ge till andra. Nu känner jag för första gången på länge att den längtan är tillbaka. Jag har tiden och jag vill träffa mer människor igen.
******
Jag har däremot skalat ner på mina sociala kontakter, kanske har vi det alla under covid. Jag har känt och haft mycket vänner och bekanta. Så många så att jag inte orkat hålla dem vid liv under dessa tuffa år. Det finns så många som jag tycker väldigt mycket om, men jag har tyvärr inte den energin att upprätthålla alla.
Jag är nöjd just nu att börja umgås lite mer med mina släktingar, med mina barn och närmsta vänner och att kunna åka på lite utflykter och några resor framöver. Sedan kan jag spontant åka och ta emot avlägsna vänner om jag känner att jag har tid och orkar och det kommer jag nog ha framöver nu när allt lugnar ner sig.
Jag bestämde mig att lägga allt dåligt samvete bakom mig och börja om. Se vem är jag nu och vad klarar jag av istället för att gå i det där som jag inte orkade med längre. Lägga skuld och dåliga tankar på mig. Det har varit så befriande och härligt.
Förra sommaren så kände jag att vi skulle behöva bjuda så många och gick och tänkte och mådde ganska dåligt över det att jag inte orkade. Sedan när jag skrev till alla så visade sig att de hade heller inte tid, de var bortresta och tänkte inte på mig. Det var då jag bestämde mig, vill folk ses så varsågod att bjuda mig 😚 Alla andra förväntar sig inte att de ska komma hit utan det sitter i min hjärna och det går inte att ha en massa gäster hela tiden för den energin finns inte.
Då bestämde jag mig för att sluta ge mig måsten, sluta ge mig skuld, sluta umgås med alla och bry mig om alla och istället satsa energin på de närmsta. Typ min familj och några få vänner. För att läka och få känna att jag också att jag klarar av att umgås med människor, gå på middagar och bjuda men bara de närmsta. Resten bara lät jag rinna av mig. När skuld och dåligt samvete lämnar kroppen så läker man och jag har gjort det länge nu.
I och med denna flytt så flyttar jag längre bort från min by där jag kommer ifrån, jag gör ett aktivt val att börja om. Jag bor på en plats som ger mig massa energi och glädje, jag känner mig så fri. Fri på många sätt. Jag får en möjlighet att nu att skapa mitt liv utifrån den jag är nu.
Nya naglar, så fin färg tycker jag
Så igår vaknade jag med min brors lilla dotter som sov över hos oss, som la sin lilla hand på min arm. Vi gick upp och tog frukost och sedan åkte vi hem till mina föräldrar för att träffa mamma och bonuspappa. Där blev det lunch där och fina samtal vid köksbordet och lämna lilla Elsa.
Jag for vidare för att fixa mina naglar hos Amanda. Amanda är också som en kär vän, vi pratar mycket om livet och jag tycker det är så roligt att följa henne på hennes livsresa. Sedan till min syster för att hjälpa henne med hennes telefon. Min syster har det lite svårt med vissa saker så det kändes fint att ha tid med henne och så ordna så hon har fri surf på mitt familjeabonnemang osv
********
När jag kom hem var bara kl 16 och jag och Pettson tog promenad till den stenen som leder ut mot sjön. Där kan man sitta och spana och fundera på livet utan att se människor eller hus. Efter det blev att sitta på bryggan med Kalle och prata framtid. Vi ska troligtvis skaffa oss en badtunna så vi kollar vilken modell. Ja det blev inget blogginlägg för jag valde att bara ha en dag att njuta, inte sitta vid datorn.
Ja, jag har ny tid att förvalta. Jag orkar umgås med andra. Jag kan ta en lördag och åka iväg och umgås med familjen och fixa saker och inte bara tänka att jag måste packa för att åka till stugan för att ladda energi. För nu bor jag här och har den tiden. Jag tror att mamma och en del vänner har tänkt tvärtom, när hon flyttar får vi aldrig se henne, men jag känner tvärtom.
Livet är en väldigt krokig resa. Jag skriver för att dela med mig och kanske kan inspirera någon annan. Det är okej att det är skit ibland och det är okej att bara känna sig riktigt jäkla lycklig.
Idag ska vi vara här hemma. Philip kom igår sent efter jobbet och vi ska se om vi kan få i flotten. Jag ska nog klippa ett äppleträd och börja måla huset om det inte regnar. Det blir hemmadag för oss.
Kram Lotta
Ha det fint
Kram Lotta
Tycker det låter underbart o sunt att komma till den insikten. Tror du är på helt rätt bana som fler borde ta efter❤️.
Det tar en del tid till att komma fram till vad man själv vill och inte göra vad andra tycker att man bör. Hade min kropp orkat skulle jag vilja bo som du. Så vackert och fridfullt. Vi ska påbörja vår resa till taklägenhet och lämna villan. Då hoppas jag att jag ska få mer ork och energi till annat. Lyssna på ditt hjärta. Då blir det bra.
Vilka bra insikter, blir lugn bara av att läsa det. Tar med mig dina kloka ord. Låter som ett angenämt problem att ha för många vänner som betyder mycket föt
Fick iväg halvt färdig kommentar, hoppsan 😬
Ville bara säga…
”vilka bra insikter, blir lugn bara av att läsa din inlägg. Tar med mig dina kloka ord och tankar” 😊
Va härligt allt låter. Jag själv sitter här och längtar till jobbet. Det här med semester har aldrig varit något för mig, även om jag utåt sett lever det perfekta livet så kommer för många tankar fram när jag har semester och därmed tid. Hur vet man egentligen när man ska lämna någon?