Jag tog sovmorgon idag, vi var borta igårkväll på en trevlig middag hos våra grannar så jag behövde sömn. Jag blir helt väck dagen efter fester, middagar m.m om jag skulle dricka alkohol och sova för lite. Sånt fixar inte min kropp längre. Så igår blev det två glas bubbel , gå hem och sova vid 24 och så ta sovmorgon, då funkar det.
Kalle är inte lika känslig som jag efter allt som vi varit med. Kanske att vi kvinnor reagerar mer på posttraumatisk stress, de var ju i och för sig också jag som var hemma med Elin under flera år. I vilket fall är det skönt att veta vad man mår bra av och försöka hålla sig till det.
Idag har Kalle och Philip åkt tidigt till stugan , Elin är i Ullared med vänner och jag är själv hemma. Det är underbart! Jag älskar min egna tid. Jag skrev lite om det på instagram och kan lyfta det mer här på bloggen framöver.
Istället tänkte jag berätta hur Kalle och jag jobbar ihop. Förr hade vi ganska mycket temprament och envishet på var sitt håll men nu bara flyter det. Ännu bättre efter Elins leukemi. Det är som vi vet att vår tid tillsammans är begränsad, vi måste ta hand om den så länge vi är friska och det finns inte så mycket att bråka om.
Vi tycker om samma saker, vi finner en glädje i att se att den andra mår bra. Vi tycker om att skapa tillsammans. Så på sommaren tar vi hand om den tiden på vårt sätt och nu bygger vi bod. Vi brukar ha ganska högt tempo och arbetsmoral så att bygga en liten bod är inte så mycket för oss. Vi själva tycker vi har mest gått omkring och haft de bra i sommar. De andra åren har vi byggt orangeri, plank och altangolv som krävt massa arbetskraft och i år har vi satt igång med boden när semestern är slut som är som en byggsats och inte alls kräver så mycket jobb.
Vi försöker också planera vår tid noga. Vad kan vi göra, vad kan vi leja bort. När på året passar det att ta semester, när ska vi jobba med våra projekt osv. Nu i sommar vill vi njuta av vårt nya paradis och så göra det viktigaste på husen, men nu har jag också fått mannen att förstå att målarjobb här hemma får vi ta hjälp med. Vi ska göra allt annat vi tycker är kul och det tråkiga ska vi jobba för så vi kan betala och ta hjälp med.
Nu ska jag plocka lite ordning här och åka mot återvinningen och sedan ta en långpromenad med min bästis.
Jag ska ta hand om de här timmarna ensam för jag älskar att vara själv också. Ha en bra dag du med
Kram Lotta
💗
Låter sunt och förståndigt! Önskar jag kunde få med maken på att leja bort de tråkiga sysslorna, men näää, det går inte för sig. ”Kan man göra det billigare själv så gör man det.”
Efter ett par turbulenta år med min pappas cancer och därefter bortgång fick mig att inse vad som är viktigt här i livet. Och när sen en av de viktigaste personerna i mitt liv (16-åriga sonen) drabbas av Chrons sjukdom, rasar man ner igen. Är just nu mitt uppe i att hitta rätt bland mediciner och allt, så det är rätt tufft emellanåt. Men, jag ser varje dag jag får uppleva med nära och kära som en gåva och tar inget för givet längre.