När jag är ute och springer så funderar jag mycket, funderar på livet och vilken människa jag vill vara. Vi omges av många människor och jag vill tänka goda tankar om andra och om mig själv, jag vill vara positiv. Jag har fått träna hjärnan varje dag för att kunna tänka bra tankar, det började redan som tonåring.

Jag vill inte lägga energi på avundsjuka, på missunnsamt, på människor som tar min energi, jag väljer bort saker som jag mår dåligt av och omger mig av människor jag litar på och som jag tycker om.

Jag väljer att se på mig själv som en person med egenvärde, som kan göra saker som jag drömmer om, som vågar. Jag väljer bort att oroa mig, det tar för mycket energi och det ger mig mindre tid till det jag tycker om. Tidigare hade jag tex. en syn på mig själv att jag var den lilla runda goa tjejen som inte kunde träna för jag orkade inte. Tills en dag jag bestämde att min hjärna skulle tänka att jag är en människa som gillar att röra på mig osv. Jag är vad jag tänker, vad det nu innebär är upp till var och en.

Konstigt det där att så mycket sitter i huvudet och att det är jag själv som ser till hur jag vill tänka över mitt liv och hur jag ser på andra. Jag vill välja goda tankar och utgå från glädje. Det är inte allt i livet man kan styra över som sjukdomar osv, men dock är det ändå hjärnan som bestämmer hur vi ser på saker.