innehåller annonslänkar
Ny vecka och jag jobbar 10-13 tre dagar, bättre än så kan det inte bli. Komma till jobbet och sälja fina kläder och träffa människor en stund och sedan hem och äta lunch och gå på samtal.
Att börja med samtal har varit så värdefullt för mig. Jag delar så mycket av mitt liv med er och jag behöver och processa saker för att bli en person jag tycker om att vara.
Jag fick en kommentar om jag kunde skriva om att vara autentisk, den person som jag jobbat med en tid. Autentisk för mig är att leva utifrån hjärtat, den jag är menad att vara utan det vi är pålagt att vara från barndom eller sånt vi lägger på oss själva för att duga osv. Att vara genuin, äkta.
För mig har det varit så viktigt att följa livet som också ändrar sig med åldern och också förstå varför en del saker blev som det blev. Med samtal blir jag en bättre person och hittar mig, våga stå på mig och landa i mig. Känner mig trygg och glad.
I samtalen får jag möjlighet att gå vidare, lär mig att se mönster , lär mig att se nya möjligheter, blicka framåt och längta efter att bli äldre osv
Att gå omkring och känna mig tillräcklig, våga säga nej till saker som man inte orkar med tex. Förr sa jag nästan aldrig nej varken till nya saker eller människor men efter min utmattning är livet begränsat och rymmer inte lika mycket. Man behöver sina nära människor omkring sig men sedan behöver man mest vanlig fin vardag. Att begränsa sitt liv är också svårt för man måste kunna säga som man känner.
Jag jobbar mycket med att känna vem är jag? Hela jag i olika situationer, i olika sammanhang och att jag alltid kan bara vara mig själv. Att vara influencer och leva och tjäna pengar på det har varit en speciell resa. Jag vill jobba med detta men jag vill vara Lotta som 51 år.
Så lugn och tryggt som mitt liv är nu har det inte varit på de senast 5 åren, jag märker hur mina samtal tystar ner mer och mer min tjattrande hjärna. Det är så skönt.
Hu ska jag fixa dagens outfit här, min vita topp och en kjol kan det bli. Behöver leta festklänning till våren också då jag ska på kalas.
Ha det fint, vi kanske ses senare idag igen. Tack för ni är med mig på livets resa.
Kram Lotta
Brodyrprydd jacka här, skjorta här och gullig tröja här
Festklänningar här, här och här
Jag träffade några gamla o nära vänner sen mååånga år i helgen, vi ses inte så ofta som vi borde men vi är nära även om vi inte hörs av så ofta, kanske mest för att man har historien och livets väg tillsammans. Jag o min närmsta vän kunde konstatera på vår väg hem att förr så kanske man trodde att ju äldre man blir desto säkrare och tryggare blir man runt saker och ting. Vilket inte alls stämmer, för nån av oss 🙂 numera när vi fyller 60. Man känner sig mer orosam, mer osäker och oklar om saker och ting i livet på många vis. Och det är väl lite så att man hela tiden måste ”reorganisera” sig för nya saker i livets väg, den tar aldrig slut och man är aldrig klar.
Jag vet inte om det beror på vilket yrkesliv man har, men det är ganska skönt att ha olika sidor, vilket i och för sig kan vara autentiska men i sina olika personas. I min sorg och oro så kan jag koppla bort den i min roll på jobbet. Det är en fristad att hantera sig själv, men för att förstå det måste man ha lite koll på sitt ”rätta jag”, och det är nog det som är utmaningen för många i dagens liv. Man är inte sitt jobb, man är inte sina barn, man är inte sin omgivning, man är inte ”alla andra”. Enkelt är det inte! Kram Milla