Innehåller annonslänkar
Jag vaknar redan kl 6 morgonen och känner mig pigg. Jag kan alltid sova hur länge jag vill för jag hinner ändå till jobbet kl 10 men nu är jag ju ”ledig” några dagar och jag kommer också jobba hemifrån mer framöver. Ja det går lite i perioder. Jag har fått en hel natt utan att vakna och den tacksamheten är stor. När man är 50 år så är man inte van vid det utan man kan vakna av att svettas osv .
Jag sover annars väldigt bra för jag har lagom omkring mig och jag sätter på min bästa sovmask på kvällen och somnar direkt. Den veckan när jag ramlade och slog mig avbokade jag lite träffar med människor som jag känner att jag inte hinner med. Det är både en sorg och en lättnad i det. Livet har krympt men är ändå så rikt. Det fick mig också att tänka till vad jag behöver. Mycket egen tid.
När jag vaknar har ibland haft svårt att komma upp. Efter min utmattning så kom jag in i en depression som gjorde att jag inte ville gå upp på morgonen. Det kändes nästan som livet var slut där och då. Men nu är jag tillbaka som mig igen. Mig som jag mådde innan jag presterade för mycket.
Min vardag och är så lugn. Jag har tränat hjärnan i att tänka positiva tankar. Varje morgon går jag upp, säger till hjärnan att jag älskar gå upp på morgonen, jag älskar se min sjö, jag älskar mitt hus, mina djur, jag älskar mitt liv och min familj osv Nu ”tror” hjärnan på det igen och det är också så jag känner i hjärtat när jag går upp.
Jag tränade så mycket ett tag på en kaffekopp så nu vill jag välja den varje morgon. När vi hade flyttat var jag så trött på mitt gamla hus så jag ville knappt dricka i kaffekoppen som förknippades med mitt gamla liv. Men då började jag säga varje morgon ”att jag älskar den här kaffekoppen” och nu när jag kommer ner på morgonen i köket vill min hjärna välja den varje gång. Det är ett enkelt knep för att börja må bättre och tycka om sin vardag och sig själv. Ändra dina tankar så kommer du må bättre, träna dig i tacksamhet, träna i att tänka positiva tankar osv. Hjärnan är föränderlig, mycket mer än vad vi tror.
Jag tar med mig kameran ut innan det ljusnar och myser i växthuset en stund. I perioder har jag velat göra annat som att bara jobba i klädaffären men nu har glädjen kommit tillbaka att pyssla här hemma och att fota. Det är som det där pysslet finns i generna. När jag får tiden så landar jag i kreativiteten och skapandet. Som barn lekte jag alltid i skogen, ofta själv.
Efter min utmattning fick jag söka efter vad det är som gör mig glad. Jag hade tappat den känslan. Jag läste den här boken och då förstod jag också att de enkla sakerna är det som ger mest glädje. Att ha en vanlig vardag med dina intressen, jobb och jobba på sina relationer så blir man tillfreds.
Stress däremot dränerar en totalt och helst om man som vi hade det under en lång tid som Elins leukemi. Kroppen och hjärnan var liksom redan förstörd och nu går det aldrig komma dit igen. Jag läste också den här boken som gav mig nytt perspektiv. Tro inte på allt du tänker. Björn finns inte längre med mig har han gett så otroligt mycket både genom poddar, meditationer och sin bok.
Jag tänker på det ofta att jag känner mig som en annan person nu mot när jag var 40 år. Mitt liv är så lugnt, så dramafritt så enkelt men så otroligt skönt. Jag umgås med många fler äldre och de ger mig ett sånt perspektiv på livet.
Jag kan inte ha det tempot som jag hade förr, det är tempot som bestämmer innehållet i livet nu. Därför har jag fått välja ut vad jag behöver för jag ska orka och vad som ger mig energi. Jag tycker om att vara i sammanhang nu. När vi flyttade hit och jag började må bättre så kände jag mig ensam. Först orkade jag och ville inte träffa massa människor men sedan förstod jag att det är sammanhang jag behöver för att må bra.
Att bygga upp ett liv efter utmattning och depression har fått ta sin tid. Det har varit så viktigt att hitta mig, mig på riktigt. Utan filter och det vi tror vi ska vara för vi lever i den världen som är nu. Å vet ni jag fann henne och jag har märkt att det är hon som jag haft med mig från att jag var barn. Den som jag verkligen är.
Det är fint att bli äldre, det är fint att landa och känna in och det är fint att inte veta riktigt hur framtiden kommer se ut. Kommer jag kunna fortsätta jobba med mina sociala medier. Vad gör jag om jag inte ska jobba så mycket i klädaffären osv? Men vet ni, sanningen är den att jag behöver inte fundera så mycket på det nu. Det kommer märkas och den dagen vet jag att jag kommer i så fall hitta något annat. För det är sådan jag är. Det finns mycket upptäcka om man vill.
Kjol, skor och tröja här ( gamla) jacka jobbet men finns också här
Igår var jag på middag med mina arbetskamrater. Det är fint att tillhöra sammanhang, det är fint att tillhöra ett nytt samhälle och en ny by och även har kvar det gamla.
Nu ska jag ta mig pyjamasen och klä om för att åka till mamma och bonuspappa på lunch. Jag längtar efter det och komma hem till dem på landet är så mysigt och sitta på köksoffan där i köket. Sedan blir det promenad med bästis som ger mig så bra tankar. Hon är min bästa psykolog och vän. Jag ska handla lite mat, bindtråd till mina kransar, fina servetter och så ljus och kanske in på Plantagen. Det får bli dagens att göra.
Ha det gott
Kram Lotta