Idag är det 3 år sedan vi var på Gotland och sökte på akuten för Elins värk i benen. Gud vad ont hon hade starkars barnet och inget hittade de förrän en vecka senare då vi fick veta att det var leukemi. Varje år vi den här tiden så minns man , men ändå så bleknar det mer och mer.
Jag ska skriva ner lite mer om mina tankar framöver. Just nu har Elin varit lite sjuk till och från så visst tänker man. Vi har tagit prover som vi inte fått svar på ännu och hon ska inte träffa en läkare för efter sommaren.
Jag älskar livet och älskar att fylla det med roliga saker som jag tycker om så jag har inte så mycket tid att gå och tänka på cancer längre. Jag väljer glädje och leva här i stunden.
Kram Lotta
💗
Jag minns när du skrev om det och eftersom jag arbetar inom vården tänkte jag bara det inte är leukemi och jag blev så bedrövad när du sedan skrev om diagnosen. Det har varit lärorikt att följa den resan på många sätt ffa din otroliga ärlighet om allt. Det är det som gör din blogg så bra att du visar alla sidor av livet både skit o glamour. Kram
Blir faktiskt upprörd över att Elin inte ska få träffa en läkare först EFTER sommaren, det är inte okej att det ska dröja så länge. Stå på er och se till att hon får en bokad tid tidigare.
Tack för din fina blogg.
Kram