december 2022

Mörkret sänker sig och ytterligare en jobbdag har gått. Jag förvånas alltid över att jag har mycket jag kan göra och har att göra men inte hinner hälften. Även om vi har ändrat massor så finns det ändå massor av saker att fylla sin tid med.

Något jag har märkt är att jag behöver träffa människor i den mån jag orkar. Att bara jobba hemma och vara ensam är inte bra för mig, jag tror att relationer och samtal är jätteviktigt så jag bokar in mycket sånt i veckan utan att det ska bli för mycket. Nu ser jag fram emot att mannen ska börja jobba hemma igen och han längtar också.

Jag pratar lite om det på mitt instagram idag också. December är en skör månad för mig, jag känner mig lite extra känslig. Jag är en känslomänniska som tänker och känner mycket och det krävs extra omtanke om mig själv i december. Jag har kommit i förklimakteriet också. Jag har sett på statistiken här på bloggen att ni är många över 50 år och ni vet säkert den känslan.

Men i år har jag ett fint december. Dagarna fylls på väldigt snabbt. Det finns så mycket som man tycker är kul, men man får lära sig att man kan inte göra allt som man tycker är kul när man är hjärntrött och så är det säkert för er också. Balans är jättesvårt, för det ska vara balans utifrån sig själv. Inte vad som andra gör och tycker är bra för dem.

Nu ska jag fortsätta hänga lite tvätt här, städa kylskåpet och börja slå in paket. Jag har sagt det i flera dagar nu men inte kommit igång än. Den här veckan vill jag bocka av lite saker på listan. Något litet varje dag, men jag storstädar inte , gör inte massa julmat eller julgodis. Dagarna rullar så fort ändå.

Snart kommer Kalle hem och det är så mysig stund. Då eldar vi en brasa, tänder ljus, leker med djuren, läser posten och pratar en massa. Vad jag är glad för mina fina man och mina djur nu när barnen flyttat. Det finns mycket att sätta värde på som man kan ta så för givet.

Ha en fin kväll

Kram Lotta

2:a advent mina fina läsare, så mysigt! jag har varit ute och gett fåglarna mat, varit ute med min hund, druckit kaffe och lyssnat på Jill Jonsson. Idag blir det nog en hemmadag. Kalle har jobbat på sitt gamla jobb nu några veckor och inte varit hemma så mycket så jag skulle tro han vill vara hemma idag. Promenad i skogen och ett bad får det nog bli.

Igår hade jag så himla trevligt med sonen i stan. Vi har ordnat lite julklappar till honom, han vill göra fint i lägenheten med nya tavlor, fixa en bardisk som han byggt mm Har ni tänkt på så bra man mår när man får hjälpa och fixa för någon annan. När man gör någon annan glad så ger ju det mer glädje än att bara tänka på sig själv.

Nu blir det att sätta sig och skriva en liten lista på allt som ska ordnas så man får lite gjort och kan njuta sista veckan före jul

Ha en underbar dag

Kram Lotta

Å vad jag önskar att jag hade både ork och energi till att få sätta mig ner och prata med er alla, på riktigt ❣️Det skulle nog ta en tolv , tretton år om man hade ett samtal om dagen men tänk så många fina samtal vi skulle ha. Vi skulle säkert fika på något gott eller ta en frukt och jag skulle säkerligen dricka kaffe med mjölk i. Vi skulle prata om livet, om relationer, om att det är svårt att räcka till som människa. Vi kanske skulle prata om att vara i klimakteriet, krämpor som börja komma och om människor vi känner som verkligen får kämpa med sjukdomar som ger oss oro och tårar. Vi skulle prata om allt roligt vi varit med om och har framför oss. Vi skulle prata om våra barn som vi älskar, om våra föräldrar som många får ta hand om och som är rädda ska hända någonting med. Vi skulle dela med oss av upplevelser vi gjort, roliga resor, studier, jobb och förändringar vi gjort i livet. Vi skulle prata om det som verkligen betyder något och människorna vi älskar eller sårar oss. Jag skulle berätta om keramiken och kören och hur jag mår just nu.

Det är fint att ha någon att prata med när man känner att man inte räcker till, när man känner att kraven på sig blir mycket. När livet snurrar på. Jag har varit där också, många gånger. När man måste tillslut skala av, göra stora förändringar eller kanske säga ifrån för att själv hålla huvudet över vattenytan. Det är svårt. Ibland så går det inte. Som när Elin var sjuk. Då var det extra svårt. Då var jag glad över alla vänner och familj som jag kunde prata med.

Idag ska jag träffa min mamma och min bonuspappa och min bästa vän på promenad. Det blir jobb också som jag kommer visa framöver. Allting går ju ihop för mig.

Nu måste jag sluta och fixa mig lite här för att vara med på bild. Ha en skön fredag alla fina bloggläsare.

Kram Lotta