Tänk vad lite jag oroar mig nuförtiden, ännu mindre efter Elins leukemi. Det finns ingen tid för oro, all energi måste läggas på att ha det så bra som bara går. Jag är så disträ och glömsk så tom glömmer bort saker som jag kanske borde oroa mig över. Så var det även under Elins behandling.
Jag tror det är en strategi jag byggt upp. Jag vill ha kul, jag vill hinna leva, jag vill utnyttja det här livet så mycket som bara går och skapa en glad hjärna som mår bra. Det finns inte tid för oro nu. När det svåra kommer så kommer det och det kommer hela tiden. Lika så är det med att jämföra sig med andra osv. Jag har inte tid att fundera så mycket på andras val, vad andra gör osv Jag hejar på alla mina vänner när de gör roliga saker och älskar se andra lyckas. Det ger mig massa härlig energi att våga också, men vad andra pysslar med hinner jag inte fundera så mycket på.
Mina dagar rullar på och jag har så kul med det jag gör. Det finns så mycket att lägga sin energi och sina tankar på, men jag styr min hjärna hela tiden inåt. Vad vill vi, vad vill jag, vad mår vi bra av, hur vi vi leva och så får det andra komma bredvid. Det finns ingen tid att vänta på det bästa för oss. Jag är 45 år, levt så nära cancer och vet att varje dag är en gåva. Jag tar ingenting för givet. Bara ger min hjärna så positiva tankar och så mycket glädje som går varje dag.
Ha nu en fin dag, det ska jag ha.
Kram Lotta
💗
Åh, du skriver ju så klokt jämt! 🙂 Jag har en bit kvar när det gäller det där med att oroa sig, men när jag läste "Jag är så disträ och glömsk så tom glömmer bort saker som jag kanske borde oroa mig över" insåg jag att jag ju faktiskt kände igen mig i det. Även om jag fortfarande oroar mig alldeles för mkt.
Jag älskar att läsa dina kloka funderingar som du delar här med oss. De ger mig både pepp, glädje, igenkänningsfaktor och tröst. Jag är väldigt tacksam över det! Tack fina Lotta -du ska verkligen ha stor kredit för allt du delar med dig av! 🙂
Kram på dig!