Allting tar sådan tid och vem är jag nu?

 
Efter Elin blev sjuk så har jag upptäckt att allting tar sådan tid för mig, jag kan inte stressa längre och jag har inte samma tempo och energi. Nu har ju jag haft förmånen att jobba hemma men jag är van att hinna mycket, göra fort osv. Numera behöver jag mer tid att sitta och tänka. Jag har inte alls samma längtan att åka iväg, inte alls lika äverntyslysten. Det kanske kommer tillbaka är det så här jag är ett tag eller för alltid. 
 
Det har tagit lite tid att förstå att jag ändrat mig lite, att jag är inte som för två år sedan. Ni har ju följt mig i flera år och jag har ändrat mig många gånger med rastlösheten och nyfikenheten har alltid funnits. Just nu är den lite soft bara. Känner mig bara mer lugn och nöjd över det lilla. Över se naturen, över se mina fina familj vakna på morgonen och åker till skolan. Jag älskar att se dem skratta, vara med vänner. Jag älskar kunna vara med mina djur. Cancer har gett mig lite perspektiv och fått mig stanna upp. Jag har inte så bråttom längre, vill bara njuta varje stund av att leva. Finnas till. Kanske att det ändrar sig , eller så är det så här det blir ett tag. Vi får se. 
 
Ha en underbar lördag! 
 
Kram Lotta

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

4 reaktioner på ”Allting tar sådan tid och vem är jag nu?”

  1. Men nog är det ganska skönt ändå. Jag har också blivit mer så och jag måste säga att jag gillar det! Det blir som ett lugn inom mig. Härligt att vara hemma! Men också härligt att åka iväg ibland. Men då har jag inte så stora förväntningar utan mer att jag vill vara med min familj. Har möjlighet att åka iväg själv men gör inte det – jag vill ju uppleva tillsammans med dem – dem jag älskar 🙂 <3. Ha mysigt i NY! Kram J

  2. Visst är det så att vi blir äldre oxå… lär oss att njuta mer av dagen/ livet. Själv tar jag mer hand om dagen och stressar inte lika mycket. Det jag inte gör idag får bli en annan dag. Så kära du njut av dagen imorgon är det en ny. Ha de gott!

  3. Elins cancer måste han påverkat er alla, som ej går att sätta sig in i. Det som var stora problem tidigare, kanske bara är en liten grej nu. Jag kan känna att med åldern förändras man till det positiva, trots ryggsäcken som man bär på. Man får bara inte glömma att lätta på den ibland, och det är du ju så bra på. Ta vara på det positiva o sortera bort allt som bara ger negativ energi,,,,så försöker jag också tänka. Tack för din fina blogg o allt tänkvärt du delar med dig ☺
    Kram Rita!!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.