Jag har sagt det förr och jag säger det igen, det finns inga perfekta familjer. Det finns inga perfekta liv. Det är ett slit att lära sig att tänka bra tankar, att kunna möta problem som uppstår och lära och få mindre stress i ens liv. Det är ett slit att få ett liv som funkar och som man mår bra i. Ibland klarar jag det väldigt bra, ibland mindre bra och ibland sätter jag mig och tjuter en stund så blir det bättre. Idag valde jag att tjuta en stund så fick jag lite ”fuck you” känslor som jag kallar det och kör vidare. Mina barn kallar mig för ”fuck you mamman” efter Elin fick cancer. Jag blir sådan när bara trött på saker som händer, på folk som gnäller på småsaker och på mig själv när jag ger mig själv dåliga tankar osv. Tillslut blir jag fuck you både på mig själv och saker som händer.
Den här veckan skulle vi varit igång i familjen, börjat skolan och jobb men så blev det inte. Istället sjukdomar, en dotter som inte mår så bra, först tycker de att vi borde söka för det som hon inte mått bra av och komma in och sedan när vi ringer behöver vi inte komma in. Alltid detta svängande i våra liv och tänka om. Tankar att kan det vara något som är farligt, tankar att hon missar skolan, tankar att lillebror också är hemma och är sjuk och missar skolan, att jag borde jobba mer för min agent vill ha mer reportage. Att bilen ska in på lagning, att jag beställt häckplantor som ska hämtas idag, att vi bjudit vänner som kanske inte kan komma i helgen, att jag skulle börjat träna ordentligt osv osv. Det är just då man måste trycka på STOPPknappen och lära sig att tänka rätt.
Det ordnar sig, sluta med det dåliga samvetet, att ge sig själv de där dåliga tankarna trycker bara ner en och får en att må dåligt. Då får man liksom tänka att man gör allt så bra som går, man är liksom bara är människa och det går inte att lägga skuld på en själv för det blir inte bättre. Så när mailet kommer från Elins nya rektor som verkligen förstår på riktigt och verkar vara en fantastisk person så kommer tårarna. Det ordnar sig Lotta. Då sitter man i bilen och tjuter en stund sedan säger man till sig själv att du gör så gott du kan. Sedan fixar man ärenden och världens bästa mamma står hemma och steker pannkakor till mina barn och man har en man som lämnar bilen på verkstad så jag jag kan hämta mina plantor, mediciner till Elin m.m och när man kommer hem igen så känns ok.
Man får lära sig att tänka rätt. Skulle jag inte göra det skulle jag må så dåligt för så mycket i vårt liv. Det blir vardag i vårt liv, allt kommer tillbaka så småningom. Vi måste bara ta en dag i taget utan skuld, dåligt samvete osv och försöka ta bort stress i vårt liv. Det är tankarna som gör en sjuk, mer än vardagen.
Nu har jag mina plantor, jord, flis och min granne har börjat skrapa bort gräset på gräsmattan. Jag går ut en stund igen för att jobba i min trädgård. Jag säger till mig själv att det ordnar sig. Det blir bra. Jag tar och dricker upp kaffet och tar fredag i lugn och ro och känner lite mer glädje. Det finns inga perfekta liv, det finns bara en väg för att må så bra och det är att jobba med sina tankar. Får man koll på dem och de förstår att man duger och gör så gott man kan så funkar det.
Kram Lotta
