Jag minns när jag var liten

Jag minns när jag var liten, då hämtade mamma julgranen så tidigt så den hann barra före julafton. Då fick pappa bege sig till skogen igen och hämta en ny. Vi bodde i ett rött hus på landet och på andra sidan vägen bodde min farmor och farfar i ett likadant hus. Före jul så bakade vi pepparkakor som mamma la i en stor burk och som hon tejpade igen med brun tjock tejp. Ja det var viktigt då att spara på allt ända till julafton. Saffransbröd, julgodis, kakor ja allt skulle sparas. När det bakades bröd brukade farfar springa över vägen med plåtar som skulle gräddas i vår ugn. När man satt i vårt fönster kunde man kika på vår julgran och på farmor och farfars gran samtidigt. Farmor hon var en ganska bestämd dam och Nisse min farfar han sprang omkring och gjorde farmors ärenden. ”Nisse hämta lingon”, sa hon och Nisse sprang ut i jordkällaren för att genast vara redo på nästa grej som skulle göras. Till jul skulle det fixas och städas i varje vrå, men det minns jag inte. Inte städningen alltså bara att de sa att de hade mycket att göra. Fint blev det, många tomtedukar, bonader och färgglada gardiner skulle upp. På julaftonskvällen kom de med skottkärra och körde över paket som luktade så där speciellt som det gjorde hos farmor och farfar, med hemstickade sockor och vantar och så leksaksaker.

Jag minns att jag och min syster smög in i sidogarderoben på övervåningen där pepparkakorna förvarades och satt och klämde på alla paket. Ja så råkade vi såklart tjuvtitta och mamma blev ilsken så det rök om det så det så det vågade vi aldrig göra om igen. I pakten låg det barbiedockor, en Ken till barbie skulle vi få.

På julafton hade vi alltid fina klänningar och var fina i håret. Utanför köksfönstret matade vi fåglarna med kärve och det dukades fram en massa mat och godis. Äntligen var det dags att få äta av allt som hade sparats. Mina föräldrar hade ofta ont om pengar men jag kan inte minnas att det saknades någonting till jul. Pappa fick jobba i lantbruk och i skogen och det var nog svårt att få ihop till allting och mamma var ju hemmafru. Vi firade jul både hos mormor och morfar, farmor och farfar och hemma och det var alltid en massa människor överallt. På min röda byskola var vi inte så många barn så vi hade långdans innan vi slutade och på julavslutningen med klassen var i kyrkan och sjöng julsånger.

Jag minns när vi åkte till mormor Elsa, morfar Karl-Erik och morbror Tjappe i sitt röda hus på landet utanför samhället. Där möttes man av den stora hunden Bimsen som jag både var lite rädd för och allergisk emot. Det var alltid ljusstakar i alla fönster, julgardiner och massor av tomtar överallt. Mormor älskade också att pynta. Det var alltid så många kusiner att leka med på kalasen och mycket släktingar för mormor och morfar hade fått 7 barn och många barnbarn. Ibland brukade de spela kort så det slog i bordet när knogarna nuddade bordsskivan och sedan skrattade de högt. I källaren förvarades all julmat och sedan fanns det massa olika gömställen med påsar och paket som omsorgsfullt hade inhandlats och skulle delas ut till alla barnbarn innan vi åkte hem. Det var viktigt att det skulle bli lika och rättvist.

Jag minns också första julen när mina föräldrar skildes, lägenheten vi flyttade till ett kort tag och hur jag ofta tänkte på hur min pappa och hur han hade det och vad han gjorde. Jag ville att alla skulle vara glada och ingen skulle vara osams. Mamma jobbade den tiden och hennes gröna lilla bubbla till bil gick ibland sönder mitt i vintern och hon fick ofta stressa och mådde inte lika bra.

Jag minns mina jular i det röda huset på landet när vi flyttade in hos min bonuspappa. Mamma blev sjukpensionär tidigt och till jul pyntades huset från topp till tå. Det köptes mat som skulle sparas till jul och varje krona planerades noga för att räcka av den lilla sjukpenningen. Varje morgon fick man öppna en chokladkalender och det var julkalender på tv. Min storasyster flyttade hemifrån och jag fick en lillebror. Mamma dukade med fina dukar, finporslinet skulle fram och långbord med massa mat. Ibland kom pappa och firade jul med oss och min bonuspappa var tomte med en pipig röst så man knappt kunde lista ut vem han var. Mamma ville ingen skulle vara själv på julafton, de som var ensamma kom med hem till oss. Mormor satt på sin vanliga plats i matsalen när vi skulle äta och morbror Tjappe snarkade alltid gott i soffan en stund när vi tittade på Kalle Anka.

Jag har så mycket fina minnen att plocka fram nu i jul. Jag saknar dem som gått bort men tackar dem för de gett mig så otroligt fina julminnen som ligger mig varmt om hjärtat. Min mamma, pappa och bonuspappa som gett mig så underbara jular. Jag har försökt att ta med mig det bästa ur min barndom och gett och ger det till mina barn.

Ha en fin dag

Kram Lotta

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

12 reaktioner på ”Jag minns när jag var liten”

  1. Tittar in ofta men kommenterar aldrig, men detta blev jag rörd av. Så fint skrivit. Det fick mig tänka tillbaka på min barndom med mina släktingar som inte längre finns med mig..
    Har precis som du försökt få mina barn att älska julen lika mycket som jag. Och hoppas dom för det vidare till sina barn en dag.
    Kram & God Jul

  2. Blir varm i hjärtat av att läsa dina minnen ❤ tänker på mina barndomsjular nu. Det är fint och sorgset på samma gång. Livet går så fort. Stor kram och tack för allt fint du delar med dig ❤
    Sofia

  3. Så fint du beskriver Lotta! Låter som så trygga jular, såsom man vill att alla ska få det och att det är på något vis gemenskap som står i fokus och inte bara det kommersiella. Jag skänkte en stund en del tankar till hur jag själv hade det som barn, och det var ju faktiskt också fint. Jag vet inte var och när jag tappade bort min kärlek till julen, det finns säkerligen saker som jag glömt eller förträngt, men jag kan numera mest känna en oangenäm ångest kring jul som mest gör att jag är glad när den är över, ja det är väl lite sorgsenhet kring den känslan ändå. Stor kram Lotta – hoppas du har det fint och vinterlikt hos dig __ *Milla

  4. Åhh så härliga julminnen , det väckte mina minnen också . Det va mycket igenkänning på det du berättade . Kram och God Jul till dej och familjen ♥️

  5. Så vackert du skriver om dina jular, Lotta! Jag blev så rörd. Du har ju också ärvt det där, att göra det fint för de dina och alla andra. Jag har många fina minnen också från din by, din dåvarande by. Och inte minst minns jag bonus-tomten som hälsade på hos oss, och som ingen, inte ens jag kände igen.
    Kram från Gunilla

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *