Jag har haft mycket dåligt samvete på mina axlar, mycket skam att inte orka

 
Jag fortsätter att blicka lite bakåt idag. Det är viktigt för mig att stanna upp och vara tacksam för det som har hänt och se så mycket vi har gjort under de här åren som ändå varit de sämsta för mig själsligt. Den här bilden är från när vi köpte stugan. Jag minns denna dagen då jag satt och grät så mycket för jag var så lycklig över den här platsen. 
 
Hela denna sommaren grät jag ganska mycket för allt kämpande med leukemi , att Elin var lycklig och frisk och längtan efter en sjötomt var över. Jag hade landat och kämpat klart i 4 år. Det var också då jag kraschade senare på hösten. Tänk om jag vetat då hur mycket tuffare det skulle bli. 
 
 
 
Arbetet i den här trädgården har varit terapi för mig, vägen tillbaka. Varje skottkärra jag kört, varje buske jag fått plantera för att göra vackert här har gett mig energi. Jag var så sjuk så jag var tvungen att vara ute i stort sett hela dagarna och jag får tacka för den milda vintern som gjorde jag kunde jobba ute varje dag. 
 
 
Jag har fått kämpa mycket med mitt mående för att övertyga min mamma som är livrädd för vatten/att vi inte ska drukna här. Min mamma har en stor rädsla för vatten och död och vill ha kontroll att inget ska hända. Att vi inte ska bli ihjälslagna av någon människa för vi bor i skogen…mamma är jättemörkrädd…det är inte jag , att min son som är 19 år kommer klara sig själv och att jag inte är någon dålig mamma för att vi inte är med honom 100%. Ja han är ju faktiskt stor nu, fast mamma har oss alla som små och gör allt för sina barn. Att jag kommer åka hem hälsa på och vi kommer umgås i framtiden fast jag flyttar 5 mil bort. 
 
Min mamma är världens snällaste och mest omtänksamma mamma, jag älskar henne enormt mycket men hon är väldigt rädd för mycket och inte alls som jag när det gäller att våga saker och den rädslan har ibland lagt hos mig när jag varit svag. Det är inget jag berättat om här så mycket men det har påverkat mig och min vardag varje gång jag är i stugan. Jag har burit på mycket dåligt samvete att jag valt något som är fel. Jag berättar det nu för att gå vidare. Jag och mamma har pratat om det här så många gånger. Alla familjer har saker vi kämpar med och det syns inte alltid och det är inte alltid något vi pratar om men nu berättar jag detta för att komma vidare. 
 
 
Jag har fått kämpa med att äga två hus och två trädgårdar och sköta mig jobb fast jag gick in i väggen och sedan kom covid. Jag har fått kämpa med att tacka nej till allt kul med vänner och familj för att orka att bli frisk, jag har fått kämpa att inte ta åt mig av alla dumma kommentarer som jag fick när vi köpt detta huset. Jag har haft mycket dåligt samvete på mina axlar, mycket skam att inte orka, för att det blev så här , för att jag är på fel plats och att jag inte orkat vara den personen som jag varit osv 
 
 
Det har varit så jäkla tuffa år och när man är sjuk och svag orkar man inte vara den man är och stå upp för sig själv. Men nu är jag inte där längre. Jag är så oerhörd tacksam att jag kommit vidare nu. Jag mår så himla mycket bättre och jag är på min nya resa. På väg framåt igen. Mamma och jag pratar om våra rädslor och hur vi mår hela tiden och jag är mer gamla Lotta igen som går min egen väg. Det fanns en väg ut ur tunneln och jag känner sådan livsgjädje. Jag är så oerhört glad att vi vågade sälja huset och att min finaste mamma förstår att vi inte kan styras av rädsla. Att vi måste få flyga fritt och leva våra egna liv. 
 
 
Jag ska ha en bra dag, jag ska fortsätta städa och rensa för flytt. Det är mycket att gå igenom men jag ligger bra till. Imorgon ska vi ha kalas för Philip som fyller år och barnen är hemma och vi ska äta tapas och fira. Tack för att ni vill läsa om mig, att ni är snälla och förstår min resa som varit krokig. Att jag får älta saker här, vrida på mina tankar osv. Jag är så oerhört glad att jag kommit hit nu och längtar så mycket att fortsätta vägen framåt.
 
Kram Lotta 
 
 

Kommentarer

Tack för din kommentar, den publiceras efter granskning.

13 reaktioner på ”Jag har haft mycket dåligt samvete på mina axlar, mycket skam att inte orka”

  1. Heja dig! Vilken resa du haft, både bra och fruktansvärt dålig/jobbig! Har följt dig och den under många år, du är faktiskt den bloggare som jag följt längst. Dina inlägg är alltid så läsvärda, och många gånger skriver du om sådant man (jag) kan relatera till i min vardag. Tack för det!
    Ser med spänning fram mot att få fortsätta följa din resa genom livet vid sjön.
    Allt gott till dig. Kram💕

  2. Tack för dina ärliga ord.
    Har följt dig en längre tid och gillar dina inre samtal.

    Jag har också flyttat ut på landet när vi byggde om en Bagarstuga. Då skrev jag om bygget och saker i vardagen för att behålla som minne.
    http://www.projektbagarstugan.blogg.se

    Nu när bygget är klart har jag påbörjat minspaning.blogg.se
    Ha en riktigt bra dag!

  3. Tack Lotta för att du delar med dig av dina tankar. Ärligt och direkt från hjärtat. ❤️
    Jag har följt dig i väldigt många år och du har gett mig massor av inspiration men framförallt för att du är så genuin och som folk i mest. ❤️

  4. Fina, fina Lotta, vad glad jag är för din skull att du känner att du kan gå vidare nu. Stugan och båten kommer att bli en helt ny dimension och innebära mycket glädje. Att vara på sjön är magiskt. 🙏😍😘

  5. Lotta när jag läser om det du beskriver om rädsla och samvete så känner jag verkligen igen mig, och säkerligen många fler med mig. För min del är det oro och otillräcklighet som slagit slint. Eller dåligt samvete för att jag inte orkar att ha drömmar och genomföra det jag önskar, när det finns både tid och möjlighet att kunna genomföra det. Jag har nog inte kommit ännu till att förstå hur de tuffa sakerna i livet tagit så mycket av glädjen i livet och av den där personen man inte kan bli igen. Nu har jag äntligen sökt hjälp för att komma vidare. Och det kommer att behövas för nu har min son fått metastaser efter tre år, och ska opereras inom kort. Jag är allt annat än tacksam just nu, minst sagt. KRAM till dig, och det du förmedlar.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *