Resan jag gör just nu sker inom mig och på den här platsen.




 
 
I väldigt många år så ville jag alltid ha mer, uppleva mer och hinna mer. När jag var på en resa så drömde jag redan om nästa osv. Det var min personlighet, min nyfikenhet som drev mig framåt och jag var lycklig i det livet också. Jag är född i en familj med inte så mycket pengar. Ville man något fick man själv jobba för det eller fixa det så att börja åka utomlands och uppleva länder tillsammans med min man var en sådan sak. Jag ville se och göra så mycket. Jag älskade det. Allting var så spännande.
 
Sedan när jag blev äldre och barnen blev större så fortsatte jag göra mycket men en känsla av ....blir det inte mer än så här ? den känslan kunde ofta krypa på fast jag gjorde så mycket kul. Jag sökte och älskade kickarna av nya saker, vara på språng. Jag drevs av att lära mig, pröva osv som fotografering av reportage, blogg, köpte stort hus, bygga hemma men jag började också söka efter andra värden inombords. Att vara en person som jag ville vara och tyckte om blev viktigare och viktigare och innan Elin blev sjuk hade jag kommit en bit på vägen. Jag var väldigt glad i den personen jag blivit då och ville inte vara någon annan men hade fortfarande en stor rastlöshet i kroppen och kände ibland fortfarande...blir det inte mer än så här?
 
Efter Elins cancer fick mitt liv ytterligare en dimension. Nu behövde jag inte söka längre. Jag behövde inte lika många kickar osv Jag kände plötsligt ett helt annat lugn och jag uppskattade andra saker som att bara titta på en sjö långa stunder med en kaffekopp i handen. Det känns som jag hittat meningen med livet som jag sökte som 20 och 30 åring. Livet är ju allt det här enkla, att få leva. Tid, små upplevelser, natur, djuren, familjen, vännerna, kärleken och lugnet att vara trygg och känna sig nöjd. När jag kom till den här platsen så ville jag aldrig åka hem för här fanns också ett lugn som jag inte sökt efter innan. Jag hade förändrats så mycket som person under dessa år och jag ville inte vara henne längre som jag hade varit. 
 
Sedan tog det tid att landa, hitta och söka vem är jag nu? Jag var väldigt vilsen där ett tag men nu gråter jag ofta av glädje. På båten i solnedgången grät jag för det var så vackert, jag gråter ofta på morgonen i min trädgård för jag bor så fint osv . Jag är bara så nöjd, tillfreds, tacksam. Jag längtar inte utomlands, det behöver inte hända så mycket osv för resan jag gör just nu sker inom mig och på den här platsen. Det känns som jag fortfarande är i utandningen efter allt som hänt. Det sker saker med mig som person och jag behöver den här tiden.
 
En del kommer alltid säga att men du gör ju så mycket, du har precis köpt båt, hus, du åker omkring och äter på restaurang osv men för mig som jobbat så hårt både med stora huset, med att driva företaget , att ta ut en så stor lön att visa banken för att kunna köpa stugan, att äga två hus, att resa, göra karriär, att ha ett barn samtidigt i cancer osv är detta ingenting. Just nu behöver jag inte kämpa, jag är inte på väg....bara på min inre resa och bara med detta lilla huset.
 
Livet tog en ny vändning och var det någonting som jag fick med mig efter detta så är det just att jag hittat meningen med livet, mitt liv. Jag ska bara fortsätta jobba på mitt mindset med att vara tacksam, nöjd, nyfiken på livet, positiv osv för det kommer göra mig och mitt liv lyckligt . Var jag än befinner mig bär jag alltid med mig mina tankar och den person jag är och vill vara och det ger en trygghet och ett lugn. Jag kommer göra massa nya saker framtiden och även resa osv men det känns som jag slutat leta efter meningen med livet, det finns ju redan här.
 
Jag har fått något mycket större nu efter Elins sjukdom och efter min utmattning, som jag inte förstod först.  Den upplevelsen gav mig lugnet och att förstå meningen med livet och det är jag så tacksam för. 
 
Kram Lotta 
 
 












KOMMENTERA


Blir så glad av att få en liten kommentar.
Önskar dig en fin dag







TILLBAKA TILL STARTSIDAN




Kommentarer som jag upplever som kränkande anmäls och publiceras ej, ipnummer sparas och blockeras omedelbart. Du måste fylla i mailadressen och våga stå för vem du är och dina åsikter och kommentarer ska hålla god ton och vara konstruktiva för att din kommenter ska synas.

Är det något du annars vill fråga eller skriva går det bra att maila mig på info.fyraarstider@gmail.com .

Ha en fin dag!






Anonym

Älskade Lotta, du är så fantastisk, har följt dig i många många år, men aldrig skrivit, först nu. Du har gett mig så mycket genom åren och jag följer med dig på din fortsatta resa.
Varma kramar från Monica 74 år i Helsingborg

2021-07-16 // 14:36:33
Ellinor

Ja, tänk att allt ska ta sådan tid. Jag är numera i den fas i livet att jag inget annat önskar än en liten lägenhet. Jag fixar inte längre i huset och har snart inga prylar kvar. Det är så skönt att slippa alla grejer!

2021-07-16 // 15:47:35
Monica

Ja det tar sådan tid att mogna, bli vuxen och att vara stolt över sig själv och nöjd. Minst 50 år tycker jag men skönt det att man får dessa insikter. Tycker dagens unga får dem långt tidigare, är mogna och vuxna vid halva den åldern och vi lär oss av dem med.

Och att fatta att ta vara på tiden och också vara empatiska och ha tålamod med andra som inte är så lika oss själva men se att det kan vara positivt. Vara vänliga och bry oss och acceptera olikheter och inte bara köra på med den tuffa effektiva stilen och tro att det är det enda rätta.

Och strunta mer och mer i folks tjusigheter, (ja jag har nog alltid gjort det men det ska ju berättas och visas ständigt), som de ändå verkar missnöjda med utan titta på allt fint man har själv och inse att det duger så väl och blir över. Det personliga och vackra man gjort och gör och det behöver inte kosta miljoner. Nej vara stolt över hur man kan få till det så vackert, ja tacksam över alla förmågor och inte beroende på erkännanden av andra som alla tycker olika ändå. Nej vara glad och nöjd och samtidigt ha integritet och också säga sina åsikter med rakhet och tydlighet. Min bästa egenskap är nog noll avundsjuka och jag har aldrig känt det i hela mitt liv och tror det är ovanligt för den sjukdomen är väldigt frekvent😌

Ha en riktigt fin fortsatt sommar ni alla.

2021-07-16 // 17:04:20
Elin

Vad fint skrivet. Ska ta med mig dina tankar på min livsväg och när jag själv ska finna meningen med mitt liv. Tack!

2021-07-16 // 18:09:43





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Blogg:

Kommentar:


VÄLKOMMEN!








Välkommen till Fyra årstider - mitt liv på landet. Här vill jag bjuda på inspiration och en stunds avkoppling. Kika runt och inspireras av inredning, lantlivet, vad jag hittar på om dagarna i mitt arbete som fotograf och influencers. Ta del av erbjudanden och tips på en av Sveriges största bloggar inom Hus och hem.

Vill du komma i kontakt med mig så finns jag på mailen : info.fyraarstider@gmail.com






Är du intresserad av min bok maila:info.fyraarstider@gmail.com











Lantliv & Trädgård


Tankar om livet


Stugan


Startsida


Orangeri & Köksträdgård

Årstider


Hälsa
































Allmänt
Badrum
Bakning
Blommor
Bok
Butiker
Båtliv
Cancer
Findus
Fotografering
Föreläsare
Företaget
Hall
Hälsa
Hönshus
Höst
Inredning
Jag och familjen
Jul
Kontor
Kök
Lantliv
Matlagning
Matsal
Min dag
Orangeri & Köksträdgård
Pettson
Pool & Altan
Reportage
Resor
Safta och sylta
Samarbeten
Skafferi
Skönhet
Sommar
Sovrum
Stugan - badrum
Stugan - bastuflotte
Stugan - hall
Stugan - höst
Stugan - inspiration
Stugan - jul
Stugan - köket
Stugan - köksträdgård
Stugan - matlagning
Stugan - sommar
Stugan - sovrum
Stugan - trädgården
Stugan - utemiljö
Stugan - vardagsrum
Stugan - vinter
Stugan - vår
Tankar om livet
Tonårsrum
Trädgård
Trädkojan
Tvrum
Tävling
Uterum
Uthus
Vardagsrum
Verkstad
Vinkällare
Vinter
Vår
Årskrönika
















TOTALT ANTAL BESÖKARE: BESÖKARE ONLINE BESÖKARE IDAG


Hem & Trädgård

Allmänt

Allmänt





RSS 2.0